Skogsstjärnas hundblogg

Idag var det dags för rabiesspruta nummer två på Lakrits. Dessutom skulle man ta sig en närmare titt på tänderna. Sist stack en tand ut lite mycket och en annan, en canistand, vinklade in så den gick rakt upp i gommen. Det sista kan ge allvarliga problem med fistelgångar framöver.
Lakrits var överlycklig över att få träffa en ny veterinär, en kille som själv hade en golden och därmed kände till begreppet glada hundar. Hur han lyckades sticka en sederingsspruta i Lakrits är mer än jag begriper, men det gjorde han, varpå vi fick gå in i ett mörkt rum och vänta. Tack och lov lade sig Lakrits ned självmant när han började bli trött, till skillnad från Kasper som jag minns föll som en fura åt sidan den enda gången han fått sömnmedel.
Veterinären hämtade Lakrits för undersökning och kom snart tillbaka med det glada beskedet att problemen håller på att rätta till sig av sig själva! Han har ju efter ordination fått tugga a) studsboll (höll typ fem minuter) b) hård boll i snöre och c) svart kong. Den sistnämnda var klart hållbarast, än så länge inte ett märke i den trots att den är mäkta populär. Om dessa prylar har hjälpt till att få ordning på tänderna eller om han bara växer oregelbundet ska jag låta vara osagt. Oregelbundet växande har vi dock märkt även på frambenen. Så nu är det bara att hålla tummarna för att han ska växa till sig på rätt ledd åt alla håll och kanter och till slut bli till en stilig labradorhane.
Nu ligger han och sover i köket, får inte frukost förrän om flera timmar. Stackars liten labbladål.
Och så ska vi räkna 120 dagar fram till rabieskontrollen.