Idag tränade vi störning och skvaller i Vallentuna Centrum. På vägen dit kom jag på att jag behövde köpa några band i sybehörsaffären som ligger alldeles i utkanten av centrum, så vi gick dit först. Därinne betedde sig Kasper som en alldeles vildsint hund, skulle hoppa och dra, och det gick inte att få honom att sitta still med än några sekunder i taget. Jaha, hur skulle den här träningen gå mitt i centrum?

–Den här hunden behöver tränas, sade expediten. Suck. Hoppas hon har möss i butiken och det är därför han beter sig så här, tänkte jag elakt.

Nästa stopp var utanför Swedbanks uttagsautomat. Där stod det några människor i kö, och andra passerade förbi. Inga hundar inom synhåll, så jag började träna lite med Kasper där på torget. Att träna fotposition har han börjat tycka är superkul, så det gjorde vi en hel del. Han brydde sig över huvud taget inte om att folk gick förbi. En del tittade lite åt vårt håll, men det bjöd vi på. När jag sen satte honom och skulle ställa mig framför för att träna lite backande hände något oväntat. Han hängde med, och ställde sig vid min vänstra sida… Gulligt! Jag fick köra Sitt och Vänta för att han skulle förstå att nu var det inte fotposition som gällde. Det är ju helt kanon att han hängde med spontant så där!

Det gick förbi två hundar medan vi var på det nedre torget, men Kasper var så upptagen av träningen att han helt ignorerade dem! Wow! Den andra hunden ville jag att han skulle uppmärksamma, så jag avbröt träningen, gick några steg och ruskade lite på mig så han skulle förstå att nu var det inte uppställning som gällde. Först då tittade han till på den andra hunden. Jag klickade och belönade. Första gången någonsin jag velat uppmärksamma honom på en hund…

Vi gick upp till passagen mellan Konsum och ICA, där det rörde sig lite mer folk. Det stod en husse med hund inne i värmeslussen till Konsum, så vi ställde oss mittemot och började träna. Kasper kastade bara nåt ögonkast åt den andra hunden, och valde sen att träna med mig istället. När hunden sedan kom ut passerade vi den, och jag klickade och belönade Kasper säkert fyra–fem gånger för att han inte skulle bry sig om den hunden. Det gick jättebra.

Jag passade också på att skvallerträna på några småbarn som gick förbi väldigt nära. Så länge de går ett par meter bort är det ingen fara, men kommer de på nån meters avstånd har Kasper en tendens att hoppa mot dem i hälsningsiver. Med klick och utkastad belöning (kombinerat med nån varnande morrning från min sida) fick jag honom att avstå från att kasta sig över smågluttarna.

På hemvägen stötte vi på en vit liten pudel med husse som väntade utanför leksaksaffären. Där är det en gång på kanske 2,5 meter innan det blir buskage, och normalt hade jag valt att gå runt buskarna. Men nu tänkte jag att nej, vi ska gå förbi mellan butiken och hundekipaget. Den hunden visade sig vara det svåraste idag. Så länge vi var på kanske tre meters avstånd gick det bra med klick och belöning, men när vi kom närmare gav Kasper ett par gläfs ifrån sig och började med lekinviter. Jag fick neja ett par gånger och sedan intensivt klicka + belöna oss förbi dem. Egentligen borde jag ha vänt och passerat ett par gånger till, men nu bar jag en tung hundmatspåse i handen, så det fick anstå.

Den här typen av träning behövs en masse, men jag tycker ändå Kasper var jätteduktig idag, undantaget sybehörsaffären och kanske den vita pudeln.

Hemma däremot har Kasper börjat ta sig friheter. Måste skärpa upp övervakningen av honom, tror jag, för på sistone har han börjat med saker han inte gjort någonsin tidigare, typ ta pennor och annat intressant som ligger på bord. I början trodde jag han hittat grejen på golvet, men nu har jag insett att han faktiskt tar dem från skrivbord, soffbord osv. Vattenspruta fungerade ju kanon när han var valp, ska nog ta till det igen. Får också se till att han har lite roliga alternativa leksaker tillgängliga framme.