Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Månad: februari 2009 (sida 2 av 3)

Två utmaningar

18 februari 2009 / / 1 kommentar

Vem är Götängens Bonus Kasper? Utmaning från Lina.
Tilltalsnamn: Kasper
Smeknamn: Kaspen, kossan, lillgubben, gubben, plutten
Ålder: 1 år och 8 månader
Höjd: Lite knepigt att mäta men 35 cm, tror jag
Vikt: 9,4 kg
Bröstomfång: 54 cm
Äter: Huvudsakligen Nordic Special (färskfoder), kompletterat med Orijen (torrfoder som är praktiskt att kunna ta till på resor). Som träningsgodis kan det bli köttbulle, varmkorv, ugnstorkad blodpudding, ostbitar eller några kulor Hills Science Plan Puppy. Det senare köper jag i minsta förpackningen och har enbart som hårt träningsgodis – superbra storlek på småkulor som Kasper verkligen gillar.
Utfodras: två gånger per dag plus träningsgodis.
Sover på natten: i sin säng i köket.
Tillbringar dagarna: på valfri plats i huset, med undantag av finsoffan och sängarna. Gästsängen och tevesoffan får han vara i.
Att vara ensam: Max 3,5 timmar hittills, men det händer ganska sällan. Fungerar bra både i bil och hemma.
Att gå i koppel: Nä, det är ingen favorit. Går skapligt i hemmakvarteren med frinosning som belöning, avsevärt svårare på promenader med andra hundar, på främmande ställen och i skogen.
Utrustning: Vardagshalsband och finhalsband i läder. Röd bil- och cykelsele. Kamouflagefärgad spårsele. Gult textilkoppel i slit- och slängkvalitet. Två läderkoppel (varav ett nytt och helt oanvänt). Ett retrieverkoppel. En 5-meters löplina och en 10-meters spårlina. Nu senast ett 5-meters flexikoppel. Bilbältesfäste i bilen och springer till cykeln.
Att gå lös: Går bättre och bättre efter slyngelperioden då lösspring var en sällsynthet. Har dock lite för lång radie enligt matte, men det tar Kasper inte så allvarligt på.
Hundar: Jättekul att träffa andra hundar, gärna stora.
Katter: Reagerar oftast inte på dem, om de inte kommer nära.
Hästar: En period skällde han ut dem, nu tittar han lite intresserat. Deras runda produkter är ju goda.
Planerade kurser: Går Bus och lek nu, snart börjar fortsättningskurs i viltspårning. Vi hoppas på agility senare i vår.
Framtid: Kulorna sitter osäkert. Han ser fram mot en veckas semester på hundhotell, då ska det lattjas med hundpolare i löshage för hela slanten. Sen ska han lära sig umgås med hundar på franska i sommar.

Känn dig manad att köra vidare på denna!

Nästa utmaning – en namnlek – från Enzos matte:
Regler:
Det här är svårare än du tror! Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn! Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord eller ljug! Om personen som gjorde innan dig har ett namn som börjar med samma ord som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort. Du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar (förutom fråga 1)!
Utmanar den som känner sig manad. Lycka till!

1. Vad heter du? Eva
2. Ett ord på fyra bokstäver: Egga
3. Flicknamn: Emelie
4. Pojknamn: Evert
5. Yrke: Ergonom
6. Färg: Ebenholts
7. Klädesplagg: Eccoskor
8. Mat: Emmenthalerpaj med Erdbeere och vispad grädde till efterrätt
9. Sak i badrummet: Eltandborste
10. Plats/stad: Europa var väl storvulet, så Ercolano (sv. Herkulaneum nära Neapel, dit vi ska i vår) eller Enköping (där min bror bott förut)
11. En orsak att vara sen: EssEll
12. Något man skriker: Eld!
13. Film: Elling, en fin norsk film som visst gick på teve häromsistens
14. Något man dricker: Enbärsmust
15. Band: ELO
16. Djur: Elefant
17. Gatunamn: rue des Ecoles (där bodde jag första gången i Paris)
18. Bil: EPA-traktor
19. Sång: Ekorr’n satt i granen
20. Aktivitet med mer än en deltagare: Efterapning (det måste ju funnits nån som gjort originalet)

Mer om inkallning

17 februari 2009 / / 3 kommentarer

Idag på golfbanan dök det plötsligt upp ett par stavgångare kanske 300 m bort. Kasper satte av i full karriär och mitt rop efter honom gav inget resultat. Sen stannade han till halvvägs för att kolla upp närmare vad det där var för några, och då hade jag hunnit få upp visselpipan. Han tvärvände och kom in kanonfint! Belöning och lina på ett tag tills vi hunnit förbi stavgångarna.

Tack alla som skrivit en massa bra och intressanta kommentarer till förra inlägget!
Fick ihop det till 2 som skrivit att de själva eller andra kört med negativt förhållningssätt, 3 med neutralt och 3 med någon grad av positivt. Kändes som åt det neutrala hållet övervägde, om jag tolkade alla svaren rätt.
Givetvis ska man undvika att hamna i sådana situationer, men har man en hund som har en så stor radie som Kasper så är det nästan oundvikligt emellanåt. Tror jag, kan ju ha fel. Om han är helfokuserad på något och dessutom långt borta är det ursvårt. Visselpipan som i situationen ovan är helt klart till hjälp, men i några fall har inte heller den fungerat. Om han då inte hört, eller bara dissat vet jag ju inte. Men vi tränar givetvis massor av lättare och mer styrbara inkallningar också, de blir ju många fler till antalet än de svåra. Det blir många inkallningar varje dag på promenaderna, av olika karaktär och svårighetsgrad. och jo, belöning blir det varje gång han gör rätt, för är det något jag verkligen vill nöta in så är det det här.

Angående olika typer av belöningar så måste det givetvis inte vara godis alltid. Det händer att jag går ut utan godis i fickan. Jag håller på och värdeladdar klappar genom att klappa först och sen ge godis, eller klappa först och sen låta nosa. Att låta Kasper nosa är den bästa belöningen han kan få, eller leka med kompisen. Att lattja med repboll eller liknande är också himla kul.
Om man däremot klickertränar är godis nästan ett måste eftersom man belönar så ofta. Att kampa vid varje belöning skulle ge en så uppstressad Kasper att vi fick lägga av efter kanske fem upprepningar. Dessutom skulle det ta väldigt lång tid mellan varje upprepning. Men jag brukar försöka variera så att det blir kanske nio godis och en leksak, fyra klappar och en nosa fritt. Osv.

Vad fick jag då för svar på kursen? Fick faktiskt inget svar av kursledaren, utan hon bollade frågan vidare till en kursdeltagare som har erfarenhet av ett antal hundar. Kursdeltagaren menade att hon varierade sitt beteende i sådana lägen, att hunden inte skulle ta för givet vad som skedde när den kom tillbaka. Jag kände inte riktigt att jag höll med där, för inte vill jag att Kasper ska vara osäker när han kommer tillbaka. Samtidigt har jag ju ibland svårt att vara sprudlande glad om han sprungit runt flera minuter utan att komma in (händer sällan…). Neutral är nog det bästa.

Fråga om inkallningsbelöning

15 februari 2009 / / 11 kommentarer

Idag har vi rejsat runt på golfbanan igen, den här gången med Enzo och matte som trevligt sällskap. Än en gång står det klart att Kasper har en långt större radie än en sheltie. När Enzo sprungit så långt från sin matte han tycker att man anständigtvis kan göra kutar Kasper glatt vidare fler hundra meter och gör en vid lov innan han kommer tillbaka och återupptar leken med kompisen.
Jag passade på att träna inkallning en masse. Ofta fick jag ropa ett par gånger innan han ville höra, men kom gjorde han faktiskt. En gång lyckades jag bryta hans närgångna undersökning av uppenbart skadad kråka, det var dagens mest lyckade inkallning. Yezz!
Sen gjorde vi lite störningsträning, lockade varandras hundar med godis medan matte försökte locka på hunden. Mycket nyttigt! Vi bytte också lös hund en stund (lite förvirrat blev det först, för trots att jag kallade på Enzo och Anna på Kasper gick hundarna av gammal vana till den rättmätiga matten) och körde lite kontakt och lättare inkallning. Jag blev snopen när Enzo satte sig rakt framför mig fast jag väntade mig honom vid min vänstra sida. Försökte locka honom åt vänstersidan med godisbit i handen, men han satt bergfast rakt mitt emot. Det visade sig så klart att det var så han var tränad, så han gjorde ju helt rätt. Kul och nyttigt att byta hund en stund.
Igår på kursen ställde jag en fråga om inkallningsbelöning, som jag skulle vilja kolla med alla er som råkar läsa denna blogg. Om hunden far iväg på egna upptåg och inte kommer när man ropar in den, hur ska man då reagera när hunden väl kommer tillbaka? Arg, neutral eller glad? Det kan ju skilja på om hunden hade tillåtelse att vara ute och roa sig eller om den stack olovandes, förstås. Argumentera gärna lite för och emot de olika förhållningssätten, för jag behöver lite mer kött på benen än det svar jag fick igår. (Svaret håller jag inne med ett tag…)

Bus och lek 1(4)

14 februari 2009 / / 8 kommentarer
Idag var det då dags för kursen Bus och lek. Vi skulle inte till den kulle jag trodde, utan höll till på andra sidan järnvägen. Jättebra hagområden med mycket utrymme för lösa hundar utan att vara för halt. Vi var två golden, en labrador, en schäfer som vi kände sen förut, en basenji, kursledarens keeshond och så Kasper. Kaspers hovfotograf var bara med i början när hundleken var som intensivast.

Keeshonden Vagabond är mycket fotogenisk, till skillnad från den svarta labradoren Stella, som var ytterst svårfotograferad mot snöbakgrund.

Basenjin Tella.
Golden retrievern Ludde.
Golden retrievern Troy.

Schäfern Perla, som vi träffat tidigare på kurs hos Eva.
Stella fick prima störningsträning med Kasper springandes intill.

Den här gången ägnade vi oss mest åt inkallning vid fri lek. Jättenyttig övning för Kasper, som givetvis rejsade runt sprudlande av energi. Inkallningen funkade till 90 procent. Några gånger skulle han först nosa och kissa, och sen kom han inlullandes. Några gånger vände han också en eller två meter ifrån för han hittade något roligare (läs: hundkompis) än matte. Som vanligt gick han upp i varv efter ett tag och började springa längre bort i ett eget ärevarv bortåt en skogskant, så när han kom tillbaka kopplade jag upp honom så han fick lugna ned sig. Såg senare att det fanns mycket rådjursspår bortåt den skogsdungen.

Det var kul att se att Perla lekte så pass mycket som hon gjorde, här med Stella.
De stora lurviga hundarna.
Labben håller undan i hundrejset.

Vi fikade med teoripass i en skogsglänta och då fick Kasper vara kopplad. Några lugnare hundar var lösa även då.

Kasper lattjar med Stella och Ludde.
Basenjin var en ganska ny omplacering, och lite osäker på andra hundar. Efter ett tag lät matte henne vara med och hon lekte fint i gruppen.
Härlig dansuppvisning.

På tillbakavägen körde vi mer inkallning med lösa lekande hundar, och nu gick det riktigt bra att kalla in Kasper. Sammantaget gjorde vi inget som var nytt för oss, men just den här träningen med hundar runt omkring är precis vad vi behöver, och något som är så svårt att få till på egen hand.

Nästa gång ska vi vara på samma ställe och då göra fler övningar. Fjärde och sista gången ska vi åka Roslagsbanan in till stan, gå en promenad med hundarna, kanske på Gärdet, för att avsluta på hundkaféet Himmelska hundar. Kasper och jag har ju varit där en gång förra året, och det är ett väldigt trevligt initiativ där både människa och hund kan få sig något gott till livs. Blir kul att göra det i grupp.

Bib-läge

14 februari 2009 / / 3 kommentarer

Kasper tyckte det var en jättebra idé att använda en bib-kartong till godisgömma. Alla var glada och nöjda med denna produkt…

Golfrunda

13 februari 2009 / / 4 kommentarer
Det är klart bättre att gå en runda på golfbanan nu än en skogsstig. Skogen testade vi härom dagen och det var som en nysopad curlingbana bland träden. Det blev i och för sig en nyttig lösövning för Kasper, för det var nästan omöjligt att gå där med honom i koppel, trots mina dubbade sulor.

Men nu valde vi alltså golfbanan igen, och även om där är halt på sina ställen kan man gå i normal promenadtakt och även släppa hunden utan att vara rädd att han ska halka och slå sig fördärvad.

Den här gången dök plötsligt en stor lurvig berner senner upp. Ingen förare syntes till fast vi väntade rätt länge innan vi gick vidare. Undrade lite vad man ska göra i ett sånt läge? Hunden skulle ju kunna vara rejält bortsprungen. Å andra sidan var det långt till närmaste väg där vi befann oss, så det kändes inte som någon omedelbar fara att gå ifrån den. Vid ett tillfälle tog jag till visselpipan på Kasper, dels för att testa om jag kunde kalla in honom under lek med bernern, men även lite med baktanke att visselpipeljudet skulle locka den borttappade föraren i rätt riktning. Inlockningen av Kasper funkade så där, han kom efter ett tag, men inte så där omedelbart. Inlockningen av den okända föraren fungerade sämre, det vill säga inte alls.

Men halloj, vilken stor kul hund som lufsar där…
 Men… hur gick det där till? Har Kasper ställt sig på styltor, eller?
Rätt maffig storleksskillnad när man jämför huvudena…
Det är kul att leka med dig, fast du är stor…

På tillbakavägen tränade jag lite Stanna och lite Fot, både lös och med långlina.


Det är ju svårt att se själv hur hunden hänger med i svängen, men det här ser ju rätt okej ut. Som vanligt borde matte hålla upp huvudet mera.

Avslutade med att sätta sista köttbullebiten i en björk. Den var kul och svår att få tag i.

Leif diggar loss

12 februari 2009 / / 2 kommentarer

Lite mer skratt:
http://iloapp.lifeofleif.com/blog/blogg2?Home&post=285

En bra Leif förlänger livet. Kaspiskt ordspråk

Skulle träna lite kryp

12 februari 2009 / / 1 kommentar

Nu när traktens alla vägar och stigar är lika blanka och släta som ett nybonat parkettgolv passar det ju bra att förlägga en del träning inomhus.
Jag och Kasper skulle alltså träna lite kryp. Jag började i köket och gjorde först ett par vanliga krypövningar med handen till hjälp för att visa vad som gällde. Sen tänkte jag vänta ut honom och se om han testade ett kryp automatiskt. Nej, jag fick fina uppvisningar av Sitt, Ligg, Backa, men inget kryp. Jag har ju börjat att sätta kommando på hans krypande litegrann, samtidigt som han gör det, men vi har inte kört så i nån större omfattning än. Men jag testade kommandot ändå. Nada.
Satt och funderade lite hur vi skulle kunna komma vidare och kom på att jag har ju en gammal infrarödlampa som ger en sån där Ausoniusprick. Jag bestämde mig för att prova att lysa med den in under dubbelsängen för att se om jag kunde få till ett spontankryp efter den röda pricken.
Vi lade oss alltså på sovrumsgolvet och jag började lysa, noga med att inte skicka in strålen i hans ögon. Kasper var mer intresserad av att försöka få tag på den roliga grejen i mattes hand, kanske nåt tuggvänligt? Pricken dissade han högaktningsfullt.
Gav upp infrastråleidén och tänkte att jag kan väl rulla in en godiskula istället. Sade Ligg till Kasper. Han lade sig fint – med rumpan mot sängen och huvudet mot mig. Kan man annat än skratta, borde haft en filmkamera till dessa misslyckade dresseringsförsök…
Nåväl, när vi skrattat klart, han och jag, rullade jag in en kula och hade en till i beredskap i handen. Vips! sade det så hade han krupit långt in under sängen och jag klickade. Han tvärvände och kröp ut. Jag klickade igen och så fick han godiset i handen.
Så där körde vi ett tag, och han var mycket ivrig att krypa fram och tillbaka. Lade på kommandoordet när han nu kröp så snabbt och fint. Nu måste vi ju testa lite utan säng också. Jag satte upp benen som låga tunnlar, lade Kasper på ena sidan och höll en öppen hand med godis på den andra. Kryp! Jajamensan, han kröp blixtsnabbt under.
Nästa steg var att lägga honom en bit bort och hålla öppen godishand utan bentunnlar. Då fusksprang han gärna ett steg eller två, sen lade han sig ned för att ta godiset. Vid det laget hade jag ju redan hunnit stänga handen, och snopet låg han där och tittade på mig. Emellanåt fick jag till fina kryp med kommando och utan hjälper, och när han fått sitt godis kom han allt som oftast och attackerade mig med slickningar, näsbett, vilda svansviftningar och tassar så glasögonen ramlade av. Han tyckte den här övningen var hur helfestlig som helst!

Kul kurs startar snart

10 februari 2009 / / 2 kommentarer

Vi ska börja på en kurs på lördag, ska bli kul:

Vill du ha kul med din hund på promenaderna? Då är det här kursen för dig. Vi kommer att vara ute i skog och mark och ta tillvara på det som finns där, och hitta på roliga och kluriga aktiveringar för dig och din hund. Ex. Nosaktivering, problemlösning, skogsagility, balansövningar, Bus & Lek, nytta & nöje för hund och ägare, prova olika belöningar etc. Mycket smått och gott som man kan ha nytta av i vardagen, på lydnadsplanen eller agilitybanan. Hundarna kommer att vara lösa under promenaderna.

Jag kommer att ha med långlina, för även om Kasper kan vara lös är jag inte alls säker på att det går lika bra med ett gäng andra jyckar i närheten. Vi får se efterhand… Det är läge för stolsryggan och varma kläder, för vi ska fika ute också.

Glöm inte heller att rösta på bästa arbetande hundbilden.

Solig utflykt till golfbanan

9 februari 2009 / / 3 kommentarer
Har det lite lugnt på jobbfronten just nu, så jag passade på att njuta av den härliga solen. Kasper och jag åkte till golfbanan och körde vårt vanliga pass: först fin gång, sen lössläppt, lite träning, och så fin gång tillbaka till bilen.

Utvägen var lite lugnare än sist, kan inte kalla honom rodeo dog den här gången, även om jag såg på skuggan att han hoppade ett par gånger bakom mig. Om vi gör det här konsekvent ett antal gånger till så kanske det går in i hans lilla reptilhjärna att han ska hålla sig lugn tills jag säger Fri. Drömma kan man ju…

Idag hade jag med en termosmugg kaffe och sittunderlag, så mitt på rundan satte jag mig på en träbänk och fikade i solen. Kasper är inte så lugn som jag skulle vilja i de sammanhangen, men han var lös och höll sig på ett par meters håll iallafall. Tuggade lite snö, vilket jag tolkar som stress snarare än törst; kan vara en kombo. Vid ett tillfälle lade han sig ned i förhoppningen om att också få lite fika. Alla som har en gårdshund vet hur osannolikt det är att de ska vilja ligga på kalla snön, så jag var tvungen att föreviga det med mobilen. Jadå, han fick en bit som belöning.

Som en jämförelse lägger jag upp en av husses vackra dimbilder från helgen. Samma golfbana, inte direkt samma väder – vilken skillnad det gör! Inte konstigt att vi var nära att tappa orienteringen…

Som vanligt tränade vi små korta pass med Fot, Stanna, Hit och Nära. Nära är väl det kommando som går sämst, har nog blivit lite söndertjatat på koppelpromenaderna. Övrig träning gick bra, nästan bäst när han var lös. Testade även ett Backa för att se om han kunde det även på golfbanan. Jodå, visst kunde han det.
Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2026 Skogsstjärnas hundblogg

Tema av Anders Noren — Upp ↑