Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Månad: mars 2009 (sida 1 av 3)

Toffelhjälte

Kom just hem efter att ha sett Marley och jag på bio. Ungefär som boken – gillar man hundar och står ut med att den är lite larvig, men också lite sorglig så är den också emellanåt rätt kul och helt okej som familjefilm. Tre hundben får den.

Kasper hade under tiden tagit min ena fårskinnstoffel och smånaggade på den. Inte bet, utan just smånaggade, så där som han gör när han vet att han inte får bita, men ändå vill mysa lite. Finns det andra gårdshundar som gör så?

Jag tog toffeln, pekade på den och sade ”toffel” så där två, tre gånger. Han hade aldrig hört det ordet förut. Sen pekade jag bortåt där jag såg att den andra toffeln låg och sade ”Var är toffeln? Sök toffeln!”
Kasper sprang genast iväg fram till den andra toffeln och nosade. ”Bra, kom med toffeln!” Då tog han den och kom tillbaka till mig med den med det samma. Lämnade snyggt av den framför fötterna. Utan att vi tränat detta över huvud taget innan!

Vilken duktig toffelhjälte! Kaspiskt ordspråk

Överjävligt

Jag tittade igår på Dokument utifrån om renrasiga hundar. Att se dessa stackars sönderavlade hundar med den ena sjukdomen värre än den andra. Och attityden hos engelska uppfödare och deras kennelklubb är helt obeskrivbar. För jävliga var de! Aldrig en engelsk import efter att ha sett det programmet…

Visst kan man kritisera SKK, men de ligger ljusår före The Kennel Club i avelstänk.

Repris på lördag 20.00 på kunskapskanalen: ”Ett renrasigt helvete” eller på SVT Play.
Obs! Inget för blödiga…

Fortsättningskurs i viltspår 1(4)

Idag började fortsättningskursen i viltspår. I princip samma gäng som i höstas, kul att återse alla. Ny var en tjej som bott i Norge och hennes kleiner münsterländer som visade sig ha samma födelsedag som Kasper. Midsommarhundar…
Nytt för den här kursen är att vi fått byta skogsområde. Det är en ny jaktgrupp som arrenderar den mark vi varit på innan och de ger inte tillåtelse till hundträning där. Vi har hittat ett nytt ställe, men åtminstone där vi gick idag är terrängen mycket jobbigare med en del fällda träd och stenigt uppförslut och mycket snår. Fördelen var att det knappt var någon vind därinne.
När vi lade Kaspers spår blev det några extra svårigheter förutom terrängen:

  • Efter tio meter eller så lossnade skanken från snöret. Jag stod kvar i spåret medan Eva gick tillbaka runt och letade reda på den. Den låg ett par meter bakom mig. Hon knöt fast ordentligt och vi fortsatte. Hur skulle dessa extradofter från Eva påverka spårandet där?
  • Förra helgen lade de ut ett spår i samma skog men blev en man kort. När de sedan skulle plocka in skanken hittade de den inte. Sextio meter före spårslut hittade jag den (eller vi gissar att det var den). Något djur hade ätit den ren inpå benet. Vi plockade upp den för att den inte skulle förleda Kasper att tro att spårslutet var nått. Två meter längre bort hittade jag en bit till av samma ben. Skulle Kasper trots allt stanna där och snurra runt av den gamla ben- och viltdoften?
  • Ny svårighet i övrigt var framför allt harlyckan, det vill säga en återvändsgränd. Vi snitslade ut en tänkt vinkelpunkt (rött, rött, blått), men istället för att vika av fortsatte jag rakt fram i cirka tio–femton meter med blodning, tog sen ett jättekliv rakt åt sidan och gick parallellt tillbaka utan blodning. Vid snitselpunkten vek jag sedan av åt vänster, fortfarande utan att bloda. Först efter ytterligare femton meter började jag bloda igen. Tanken är att när hunden kommer till snitselpunkten kan den välja att gå rakt fram i återvändsgränden eller vika av åt höger och fortsätta på spåret. Bägge metoderna är godkända bara hunden hittar rätt och kan fortsätta spåret fram.

Sedan lärde vi oss att markera ut en stoppunkt för skott (gul snitsel) som ska vara ungefär femtio meter innan spårslutet.

Vi fikade och sen var det några som vill börja byta datum. Jag hade bara mobilens almanacka där inte allt var uppskrivet, och dumt nog sade jag okej till 23 april. Väl hemma inser jag att det är då vi kommer hem från Neapel, så det går inte alls. Man ska inte ägna sig åt datumbyten mitt ute i skogen… Har skickat ett mejl (det saknades för övrigt tre personer idag som inte fått tycka till om detta), så vi får se hur det blir. Jag hade Kasper ute hos oss under fikat, och han var en osalig ande hela tiden. Det märktes att han visste att det skulle bli spåra av, för han kunde inte koppla av för fem öre. Annars har han lugnat ned sig en hel del vid fikapauser på senare tid, men då har vi förstås gjort saker före fikat. Nu var det bara bilvistelse och en kort kisspromenad före fikat för hans del.

När spåren fått ligga ett tag gick jag och Kasper ut med Eva. Första svårigheten, den tappade skanken, märkte han inte av utan tuffade vidare hur säkert som helst.

Harlyckan: han gick rakt ut i återvändsgränden, stannade när den tog slut och sneddade sedan omedelbart tillbaka mot fortsättningsspåret. Han genade alltså, istället för att gå hela vägen tillbaka till snitselpunkten så kände han tydligen doften av spåret. Det var ingen tvekan, utan tuff, tuff vidare.

Vid platsen för de gamla gnagda benen stannade han tillfälligt, men inte många sekunder, innan han fortsatte.

Vid den gula snitseln sade jag Stanna, gick fram till honom och sade Sitt. Eva gick fram vid sidan av spåret cirka femton meter, markerade skott och gick tillbaka till oss. Kasper satt still hela tiden. Sen missade jag att ge ett tydligt Sök spår-kommando igen, men han gick framåt ändå. Först följde han Evas spår till den fejkade skottplatsen, men när han insåg att det inte fanns något intressant där hoppade han tillbaka i spåret med detsamma och fortsatte rakt bort till skanken. Inget förbispring den här gången, jätteskönt!

Nästa gång blir det riktigt skott. Rätt bra att det inte blev idag, eftersom vi hade skott på MH igår. Även om han inte reagerade då kan det ju vara dumt att köra skott för tätt inpå, kan kanske vara påfrestande, trots allt.

Bilder från MH

Surt! Jaktlabben från Searovers skulle börja klockan 13, direkt efter lunch. Jag var där kvart i ett, och de hade startat redan tjugo över tolv. Lite dålig stil när jag sagt till i förväg att jag ville vara med. Nu får de ju vänta på nästa hund istället. Bestämde mig för att strunta i att ens träffa hunden utan åkte hem till den väntande bildskörden istället.

Något jag glömde kommentera förut var hur fint han kom på inkallningarna. Det kändes rätt skönt med så stor publik erfarna hundmänniskor.

Det blir rätt många bilder från detta unika evenemang, så jag lägger upp dem här istället för direkt på blogspot: Bilder från MH

Kasper har gjort MH

Det var med viss bävan jag tittade ut genom fönstret i morse. Det började ju snöa igår kväll, och nu var frågan hur mycket det snöat under nattan. Täcket var tack och lov litet och med 1,5 plusgrad hade det redan börjat smälta.

När vi gick fram mot åskådargruppen var Kasper mycket På i vanlig ordning. Gruppen var ganska stor, förutom husse fanns där ett antal personer som ska bli beskrivare och som höll sina slutprov idag. Det skrevs med andra ord många protokoll. Det officiella håller jag i min hand, inklusive till uppfödaren och rasklubben. Ninni, jag skickar det omgående!

Sammanfattningsvis gick allt jättebra, nästan över förväntan. Att Kasper skulle ha högt på Aktivitet (som enligt mig borde heta Passivitet) var väntat.
Han var helt kanon på skramlet, otroligt oberörd och självständig.
Det enda jag blev förvånad över var att han var helt ointresserad av spökena. Mina teorier är att han kände av direkt med nosen att det var människor samt att det fanns andra intressantare dofter där. Spökena fick gå en bra bit innan han ens märkte dem, och sen återgick han till att nosa på marken. När jag blev ombedd att gå fram och koppla loss honom fortsatte han nose och satte av en bit upp i skogsbrynet. Spökena fortsatte gå framåt, men det bekom honom inte alls, inte ens när de var precis invid mig. Jag fick ropa in honom, och han var helt obrydd. Efter tiden gått ut hälsade han lite på dem, sen var det inget mer med det utan att direkt bry sig.

Nåväl, ska inte hålla er mer på sträckbänken, här kommer protokollet:
1 a Kontakt
4: Tar kontakt själv, besvarar kontaktförsök

1 b Samarbete
4: Följer med villigt, engagerar sig i testledaren

1 c Hantering
3: Accepterar hantering

2 a Lek 1, leklust
4: Startar snabbt, leker aktivt

2 b Lek 1, gripande
4: Griper direkt med hela munnen

2 c Dragkamp
5: Griper direkt med hela munnen, drar emot, rycker alt ruskar – även under den passiva delen – tills testledaren släpper

3a Förföljande
4+4: 1:a och 2:a Startar med hög fart, målinriktad, bromsar in vid bytet

3b Gripande
3+4: 1:a Griper tveksamt eller med tidsfördröjning, 2:a Griper direkt, släpper

4 Aktivitet
4: Är uppmärksam med ökad aktivitet eller oro efter hand

5a Avståndslek
3: Intresserad, följer figuranten utan avbrott

5 b Hot/aggressivitet
1: Visar inga hotbeteenden

5c Nyfikenhet
1: Går ej fram till figuranten

5d Leklust
1: Visar inget intresse

5e Samarbete
1: Visar inget intresse

6a Överraskning rädsla
3: Gör undanmanöver utan att vända bort blicken

6b Hot/aggressivitet
3: Visar flera hotbeteenden under längre tid

6c Nyfikenhet
2: Går fram när föraren sitter på huk och talr till overallen samt lockar på hunden

6d Kvarstående rädsla
1: Ingen tempoförändring eller undanmanöver

6e Kvarstående intresse
1: Visar inget intresse

7a Ljudkänslighet, rädsla
1: Stannar inte eller kort stopp

7b Ljudkänsl. Rädsla
5: Går fram till skramlet utan hjälp

7c Ljudkänsl. Kvarstående rädsla
1: Ingen tempoförändring eller undanmanöver

7d Kvarstående rädsla
3: Stannar upp. Luktar eller tittar mot skramlet vid minst två tillfällen.

8a Spöken Hot/aggressivitet
1: Visar inga hotbeteenden

8b Kontroll
2: Tittar mot spökena då och då

8c Rädsla
1: Uppehåller sig framför eller bredvid föraren

8d Nyfikenhet
1: Går fram till fig. när föraren tagit av fig. huvudbonad

8e Kontakttagande med figurant i spökdräkt
1: Avvisar el undviker kontaktförsök alt går inte fram i tid

9a Lek 2 Leklust
4: Startar snabbt, leker aktivt

9b Lek 2 Gripande
3: Griper tveksamt, eller med framtänderna

Skott
1: Visar ingen berördhet

På gripandet av kanintussen satte domaren 3+4 ser jag nu. Det är inget vi pratade om efteråt, men jag tycker att han borde snarast fått 5 på andra omgången, för han drog tussen väldigt intensivt för att komma in med den till mig. Men han släppte nog någon gång innan han började dra igen, och bedömningen kanske bara görs på första dragandet.

Frågor på detaljer? Hör av er. Bilder kommer senare, husse var flitig och tog cirka 200 bilder, så det måste rensas en del först… Ska tillbaka och titta på en jaktlabbe som ska gå direkt efter lunch. Ska bli mycket intressant att jämföra med Kasper. Eventuellt stannar jag kvar även till den schäfer som följer därefter, kan ju vara kul att se hur en brukshund beter sig. Det är ju dem provet egentligen är framtaget för.

Intensiv hundträning i blåsten

Idag blåser det rejält, och jag hörde just att det börjat snöa söder om stan. Kasper och jag infann oss i förmiddags i Frösunda för träningspromenad med fem andra hundar. Vi hade fyra timmars intensiv och högkvalitativ träning. Kasper ligger nu helt däckad nånstans.
Alla ekipage hade hundar med någon form av utmaning/problem, alltså inga lätta hundar. Efter fyra timmar tillsammans känns det som om vi på något sätt befinner oss på samma våglängd och kan utvecklas tillsammans. Där fanns en airedaleterrier (kände igen dem, och det visade sig att de bor alldeles nära oss), en jack russell (visade sig att de bor bredvid vårt närmsta Ica, skojigt), en border collie och en amstaff. Sen var det Kasper och instruktörens papillon, så vi var en salig samling jyckar.
Vi började med att träna koppelgående, sen fick vi byta hund och jag hade papillonen (urenkel, kändes inte att man hade nåt i snöret), jack russelln (var ungefär som Kasper, man var tvungen att vara aktiv och observant hela tiden) och border collien (urmysig, hur följsam och lätt som helst). Hoppas få prova de andra hundarna nästa gång.
Sen gick vi in i skogen och körde inkallningsövning, varpå vi gick stigen fram och en hund i taget fick vara lös och agera störning åt de andra hundarna. Kasper hittade ett intresantare spår, så jag fickvisselpipsinkalla honom. Gick bra.
Så småningom fikade vi i en läglänta, riktigt mysigt. Kasper hade svårt att varva ner, gnällde en del och stressbet på pinnar. Efter ett tag fick han komma upp i famnen och värma sig, hade missat att ta med täcket.
På hemvägen släppte vi hundarna på en äng. Airedalterriern trackade border collien, och fick en ordentlig tillsägelse. Senare stack airedaleterriern utan att lyssna på inkallning. Så skönt att det inte var vi… 🙂 Vid ett tillfälle kom amstaffen och Kasper i rejält gruff. Amstaffen hade munkorg för att ägaren inte var säker på henne vid lek med andra hundar, så inget hände. Bägge fick rejäla tillsägelser och alla släpptes sen igen utan problem. Kasper fick ytterligare en gång för sig att det vore kul att sticka bortåt skogen, men även denna gång fungerade visselpipsinkallningen perfekt. Så skönt!
På grusvägen avslutade vi sedan med att sitta på lång rad och köra inkallning alldeles nära, först med sittande hundar i löst koppel, sen helt lösa. Gick suveränt, inte en gång försökte Kasper dra efter de förbipasserande hundarna. Alla jobbade hårt hela tiden och det kändes som om alla vuxit ett snäpp när vi skildes åt. Vår läxa nu är att träna på backande med godishand, ömsom med ljus lockande röst och ömsom med mörk förbjudande röst. Den övningen hade jag totalt glömt av och därför inte tränat med Kasper på ett år. Det märktes… 😉
Håll nu tummarna för att det inte ska falla alltför mycket snö, och att vi får ett bra MH imorgon bitti!

Soligt idag med

Började dagen med att försöka bända bort hundbajsar i trädgården, nu när snön försvunnit igen. Det fyllde en tredjedels plastpåse, men jag fick åtminstone bort flertalet. Får återkomma till några hårdfrusna rackare.

-4 grader och sol, känns ungefär lika fint som igår.

Ikväll ska jag försöka ta mig till brukshundsklubben. Torsdagsträningen startade förra veckan, men det hade jag ju totalt glömt bort. Ikväll har Anette en ambitiös träningsplan:

Vi kan sätta upp olika ”stationer” där vi kan öva olika moment:
* Slalom mellan koner med löst koppel , sitt , ligg, stanna kvar övning, inkallning,
någon form av nosarbete
* om underlaget & vädret tillåter kan vi sätta upp lite ”prova på agility” -tunnlar, några hopphinder, långhoppet
* sen tränar var och en med det man vill eller om man vill göra allt.
* Det kommer att finnas kaffeförsäljning i klubbhuset och då kan man ju samtidigt passa på att träna passivitet

Det låter ju precis som nåt för oss.

Efter träningen:

Precis som jag befarat var Kaspers På-knapp i nedtryckt läge, och det tog ett bra tag innan jag neutraliserat den och fick lite kontakt med honom. Han ville bara nosa, hoppa efter andra hundar och betedde sig rent allmänt som en odåga som aldrig sett en appellplan förut. När jag väl jobbat fram kontakt går han däremot riktigt bra med fin kontakt. Vi körde mycket konsnitsling med löst koppel, lite nej-övning med promenad förbi godisskål, sitt och stanna kvar, jag gick runt sittande hund (gick bra ute idag) samt kort inkallning på bara 5–6 meters håll för att inte utmana ödet. Jag hoppade lydnadshindret några gånger, men han hade svårt att sätta sig efteråt utan sittkommando, så jag hämtade musmattan jag hade i ryggan. När jag lagt den på andra sidan hindret gick det plötsligt jättebra, han satte sig framför den. Han rörde den inte, vilket ju i och för sig är meningen att hunden ska göra med en target, men eftersom han satte sig precis som jag ville klickade jag och belönade ändå.

Sen var det fika och Kasper hamnade nära basenjin som han känner lite sen förra kursen, och sen fick jag äran att hålla Vagabond på min andra sida. Kasper uppförde sig riktigt lugnt, inte alls som den vedervärdiga pipunge han var på kursen härinne förra våren.

Imorgon måste jag få tag i Cattlin, för om det inte blir någon agilitykurs hos henne har jag chans att hänga på VaBK. Anette tycker jag har så bra kontakt med Kasper, hon tror det skulle funka bra. Jo tack, sånt vill man ju höra, men det är ju inte alldeles sant alla gånger…

Härlig dag i solen

Solen lyser så härligt att jag får lite Åre-känsla, typ skidbacken om våren. Vi tog en promenad på golfbanan, snart är det nog slut på dem. Kasper lyder för det mesta rätt bra, men idag rusade han aplångt mot bilar som rörde sig. Rörliga synintryck betyder oerhört mycket för honom, sen vad som rör sig kvittar i förstone. När han stannade upp och såg att det bara var bilar, vände han tillbaka på min visselpipa. Men den där första jaktinstinkten verkar oerhört svår (omöjlig?) att få bort.
Samma sak här hemma nu på eftermiddagen: husse gick ut med en kopp kaffe och lämnade dörren mot trädgården öppen. I samma ögonblick kom en tjej med barnvagn gåendes förbi och vips rusade Kasper ut dit trots våra rop. När han sen konstaterat att det bara var en människa kom han in igen. Nu är han dissad…

Idag har vi beställt nya köksluckor och lådor, ska bli härligt med ett uppfräschat kök. Allt är så mycket naturfuru hos oss, så nu ska bokluckorna i nästan samma rödgula ton à la IKEA 1981 bytas mot luckor i lätt brutet vitt och överskåp med vintrinluckor i frostat glas. Tror det kommer att ge ett ljusare och fräschare intryck.
Här kan man se luckan Onyx i färgen S0502Y. Och så blir det nya lådor – lättrullade. Det blir ett lyft.

Snöat igen

Vilken tur vi hade med viltspår och cykling igår! På kvällen snöade det igen, och ännu mer idag. Det verkar som tur är smälta rätt fort igen, hoppas definitivt på en snöfri helg.

Grattis alla Götängenshundar som gjorde bra MH igår! Ninni har lagt upp en bra lista där man direkt kan jämföra de olika hundarna. Jag vill särskilt nämna Bond här, eftersom han är helbrorsa till Kasper:

1 a Kontakt
Bond Tar kontakt själv, besvarar kontaktförsök

1 b Samarbete
Bond Följer med villigt, engagerar sig i testledaren

1 c Hantering
Bond Accepterar, svarar med kontaktbeteende

2 a Lek 1, leklust
Bond Startar mycket snabb, leker mycket aktivt

2 b Lek 1, gripande
Bond Griper direkt med hela munnen

2 c Dragkamp
Bond Griper direkt med hela munnen, drar emot till testledaren släpper

3a Förföljande
Bond 1:a och 2:a Startar med hög fart, målinriktad, bromsar in vid bytet

3b Gripande
Bond: 1:a Griper direkt, släpper 2:a Griper direkt, behåller föremålet i minst 3 sekunder

4 Aktivitet
Bond Är uppmärksam, i huvudsak lugn, enstaka aktivitetshöjning

5a Avståndslek
Bond Intresserad, vill iväg, enstaka startförsök

5 b Hot/aggressivitet
Bond Visar enstaka hotbeteenden under momentets första och andra del

5c Nyfikenhet
Bond Går ej fram till figuranten

5d Leklust
Bond Visar inget intresse

5e Samarbete
Bond Visar inget intresse

6a Överraskning rädsla
Bond Hukar sig, stannar

6b Hot/aggressivitet
Bond Visar enstaka hotbeteenden

6c Nyfikenhet
Bond Går fram till overallen när föraren står bredvid

6d Kvarstående rädsla
Bond Stannar upp, eller tittar/luktar på overallen vid ett tillfälle

6e Kvarstående intresse
Bond Visar inget intresse

7a Ljudkänslighet, rädsla
Bond Flyr högst 5 meter

7b Ljudkänsl. Rädsla
Bond Går fram när föraren sitter på huk och talar till skramlet

7c Ljudkänsl. Kvarstående rädsla
Bond Båge eller tempoväxling vid 1:a passagen, minskat vid 2:a

7d Kvarstående rädsla
Bond Visar inget intresse

8a Spöken Hot/aggressivitet
Bond Visar flera hotbeteenden under en längre tid

8b Kontroll
Bond Uppehåller sig i huvudsak bakom föraren, växlar mellan flyktstart och kontroll

8c Rädsla
Bond Backar längre än kopplets längd

8d Nyfikenhet
Bond Går fram till fig. när föraren tagit av fig. huvudbonad

8e Kontakttagande med figurant i spökdräkt
Bond Tar själv kontakt med figuranten

9a Lek 2 Leklust
Bond Startar snabbt, leker aktivt

9b Lek 2 Gripande
Bond Griper tveksamt, eller med framtänderna

Skott
Bond Visar ingen berördhet

Det ska bli mycket spännande att jämföra gårdagens resultat med Kasper på lördag!

Den lille rackarpojken har för övrigt velat ha en riktig slappardag idag.

Viltspårprovet och löptik

Idag var det då äntligen dags för det uppskjutna viltspårprovet där våra kursledare skulle se om vi är mogna att gå upp i anlagsklass. Nu är det bara lite snö kvar här och där i skogen, mycket bättre förutsättningar än förra helgen.
Dessutom var mötesplatsen flyttad till ett industriområde bara tre kilometer härifrån, så Kasper och jag cyklade dit. Vi kom dit i god tid, hann låsa cykeln i en bra stolpe och varva ner efter cyklingen. Det fanns en bra sandlåda att sitta och vila på, dessutom, hade ju sittunderlag i ryggan. Kasper tyckte det var en utmärkt spaningspunkt däruppe.
Tollaren hade gått före oss, ett lite kortare spår, medan vi skulle gå ett fullångt spår på 500 meter. Eva hade lagt det lite knepigt, med ett par stig- och dikesövergångar. På ett ställe var det skarsnö och där var det lite svårare, tyckte Kasper.
Han hade svårt att komma igång, ringade runt lite och letade spårstart. Precis då ringde min telefon. Jag klickade bort den, men det ringde på nytt. Det var andra spårgruppen som undrade var jag var! Hmm, när vi rett ut detta missförstånd hade Kasper hunnit hitta spåret och var ivrig att dra iväg.
Sen gick han kanonbra. På vissa ställen var det risigt och jag hade fullt upp med att hålla reda på linan och plockade den åtskilliga gånger på andra sidan träd eller buskar, så jag märkte knappt snitslarna. Men rätt blev det. Sen var skarsnön svår, och rätt var det var drog Kasper iväg åt snett fel håll, ivrigt på ett annat sätt. Kursledaren Eva, som var mer alert än jag, insåg att det var färskspår. Jag nejade Kasper och han avbröt och kom genast tillbaka och tog upp spåret igen. Det där måste jag se upp med på anslagsspåret – man får inget nedslag på det bara man säger till att man sett det på hunden att den färskspårar. När vi så väl kom till spårslutet – det kändes mycket längre än 500 meter – så missade Kasper åter slutet och gick förbi.
Jag fick kalla tillbaka honom och han ringade runt, tog spåret och kom rätt.
Sammanfattningsvis tyckte Eva att han spårade jättebra och tycker absolut att vi ska göra anlagsprov! Så kul!
Vår fortsättningskurs börjar nästa söndag och då kommer Pia att prata med oss om anmälningen till anlagsprovet. Jag har blivit medlem i SSRK för att det inte ska bli nåt strul med anmälning och domare och så. På fortsättningskursen ska vi göra vinkel med bloduppehåll, tillbakagång (en återvändsgränd där man går cirka tio meter och vänder tillbaka parallellt utan att bloda återvägen) och skott. Nu blir det ju skott redan på lördag på MH, hoppas verkligen det går bra.
Om jag hinner tror jag att jag ska lägga två korta spår i veckan, mest för att träna spårslut. Jag har ju två skankar i frysen, så det borde jag kunna fixa i vilken skogsdunge som helst i närheten och köra dem efter varandra. Det känns lite illa att han missat skanken två gånger i rad när han går så kanon för övrigt.
Väl tillbaka vid cykeln träffade vi Rutan som skulle gå efter oss. Den lilla borderterriern var i slutet av vecka 2 på sin löpning, så jag bad att Kasper skulle få träffa henne. Ett utomordentligt tillfälle att testa kastreringens effekter! De började leka som de brukar, men Kasper var inte mer på än han är i vanliga fall med leksugna hundar, så det kändes kanon!
Det märktes på cyklingen tillbaka att Kasper var trött, så vi höll ner hastigheten lite. Här hemma belönades han med ett nytt ben som han nu förnöjt ligger och gnager på.
Nu håller vi tummarna för de Götängenshundar som går MH idag.

Äldre inlägg