Solen sken och det var lagom varmt. Jag hade med ett par skyltar som vi tränade på lite före start. Jag hade en blandning av köttbullar och älgkött som jag lade i stolsryggan i Kaspers åsyn och ställde några meter efter målgång. Husse var med och fotade lite innan han tog cykeln och hojade hem, cirka fem mil. Jag tog över kameran och fotograferandet efter det att vi gått banan som nr 11. Så, efter alla dessa förberedelser, hur gick det då?
Vi gjorde precis så gott vi kunde. Jag gjorde inga förarfel, men hade en dammsugande hund från start till mål. Normalt brukar det bättra sig en bit in i banan, då han plötsligt får upp uppmärksamheten på vad vi håller på med. Så inte denna gång.
När de skulle meddela resultaten och dela ut priser började de underifrån, dvs. de som inte klarat sig på nybörjarnivå och hade fått sämst poäng räknades upp först. Jag höll andan varje gång ett nytt namn lästes upp. Det var ganska många underkända ekipage. Så var det dags för sista resultatet innan de kom in på den godkända listan: Eva och Kasper. Skit! Vi hamnade alltså precis på fel sida gränsen den här gången.
Vi fick totalt 16 poängavdrag på nosande, 2 på sent utförande av övning (han stod länge och nosade och jag fick inte med mig honom), 2 på sträckt koppel (på grund av nosandet), 2 × 3 poängs avdrag på bristande samarbete (nosandet) och 3 poäng på mindre förarfel (skylt 10, vet faktiskt inte vad det är, måste kolla det). Dessutom fick vi 6 poängs avdrag för helheten.
Den räknekunnige inser att vi fick 65 poäng, dvs. 5 poäng under godkänt.
Domaren Liss-Britt Elegårds kommentar: Mycket nosande är det, försök öka farten.
Det var konstruktiv kritik. Jag brukar nog gå snabbare än jag gjorde idag, men domaren skrämde mig lite före start genom att betona att hon verkligen ville se löst hängande koppel i en vid båge. Därför gick jag nog omedvetet långsammare, för att inte få sträckt koppel. Lyckades ju ganska bra, men så här i efterhand undrar jag om inte något mer fel på sträckt koppel hade varit att föredra: då hade Kasper observerats på att nu går vi bana och här ska inte nosas! Jag tror hon har en poäng i det, ska verkligen försöka anamma detta till nästa gång. För nu känns det ju ändå som om vi har häng på ett godkänt.
30 maj 2010 at 20:18
Vad synd då! Knepigt med nosandet. Jag hade tänkt komma förbi och mingla med Jim, men sen glömde jag bort det… 🙂 Hoppas du ändå hade en trevlig dag.
30 maj 2010 at 20:19
Vad synd då! Knepigt med nosandet. Jag hade tänkt komma förbi och mingla med Jim, men sen glömde jag bort det… 🙂 Hoppas du ändå hade en trevlig dag.
30 maj 2010 at 20:31
Vi hade mycket trevligt, lagom väder och allt. Enda nackdelen var att jag hade räknat med att de skulle ha korvförsäljning eller liknade där, så jag hade inte med någon lunchmat. Det visade sig att de bara sålde fikabröd. Och hur mycket sånt äter jag? På fastande mage, dessutom… Tror inte det. Blev frunch vid halv fem-blecket.
Nosandet tror jag ärligt talat aldrig att jag kommer att lyckas lösa. Inte helt iallafall. Att hitta en belöning som är så stark att den slår ut nosandet finns bara inte. Jag får leva med det.
31 maj 2010 at 08:18
Nu vet jag! Gillar inte Kasper viltspår? Du får helt enkelt ha en rådjursskank i fickan. Äckligt? Ja! Effektivt? Antagligen 😉
1 juni 2010 at 07:42
Synd med det där nosandet,jag tror nog oxå på att öka farten lite, för att få med sig hunden. Super duktigt att vara med på tävling, det är ju mycket annat som spökar då typ nervositet…ialla fall för mig : ) men övning ger färdighet, säger dom! Ser fram emot att höra om nästa tävling!
hälsn…från Göteborg
Anna & Felix