Tur man har lite vardagslydnad på hunden iallafall.
Igårkväll skulle vi ut på sista kvällskissningen, och jag satte Kasper innanför dörren i vanlig ordning. När jag sen öppnade dörren låg grannens gamla röda katt där på Kaspers dörrmatta.
Kasper satt nån meter in, så han märkte ingenting. Jag väste till och katten försvann som ett skott. Då blev Kasper lite nyfiken, men det var ju så dags…

Idag har vi cyklat i solskenet. Kasper ville först inte alls cykla, så han fick åka cykelkorg en bit. Sedan gick det bättre och han verkade tycka det var kul. Tror att selen är så intimt förknippad med att åka bil att han inte alls ville ställa om till cykel. Bilen har ju tagit oss till massor med jätteroliga träningsställen den senaste tiden.