Vi tränade lite musmatta, på olika sätt. Först körde jag nära med båda hundarna. Då blir det bara belöning om man trampar på mattan efter att jag sagt hundens namn. Kasper gillar musmatta och sticker gärna dit en extra gång i förhoppning att få godis. Eftersom jag ligger lågt med godis till honom fick han höra sitt namn kanske var fjärde gång.
Sen satte jag honom bakom kompostgrind i trappan för att kunna träna vidare med Lakrits. Jag ökade successivt avståndet och fick till en del mycket medvetna stamp på mattan. Allt går bra på ett avstånd av cirka 2–3 meter. När jag så provade att backa en eller två meter till tog det stopp. Han sitter kvar och väntar hos mig. Kanske blir det för likt ett linjetag? Om jag då hjälpte honom genom en liten handgest mot musmattan så sprang han dit och trampade, men så snart jag bara står och väntar så väntar han med. Är samtidigt lite rädd att sabba nåt i linjetagsstadgan, så jag vet inte riktigt hur jag ska göra här.
Vi gick istället tillbaka till det något kortare avståndet, men flyttade på musmattan. Det gick hur bra som helst.
Under tiden tröttnade Kasper (som fått belöning nån gång ibland för att han satt tyst och fin) på att bara vara passiv åskådare. Istället började han spontanbacka uppför trappan, något som vi inte kört på ett bra tag.
Jag väntade tills han var lugn och gick sedan fram och gav kommandot Backa, och han gjorde en klockren trappbackning på fem trappsteg. Sötnosen!