Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Datum: 5 april 2009

Besserwisser

5 april 2009 / / 7 kommentarer

Skulle en snabbis till Ica och lät Kasper hänga med. Nästan framme möter vi en av traktens russlar, och jag ser på Kasper att han är på väg att vilja rusa fram. Jag ställde mig med ryggen mot husse och hund och motar Kasper samtidigt som jag pratar med dov röst att han ska låta bli.
Då kommer husse fram (fast det ser jag ju inte förrän jag vänder mig om, har ryggen mot honom) med hunden framför sig i utsträckt koppel och säger:
”Han är så snäll, och förresten, har de inte träffats förut. Det är väl din med?”
Underförstått: här kommer jag fram med min hund och hälsar.
”Ja, men jag vill inte”, svarade jag snabbt. Insåg att det var lite ohövligt, så jag lade till: ”Jag håller på att träna honom att inte bry sig.”
Får då till svar: ”Jamen, han är ju hund. Hundar bryr sig.”
Replikerar: ”Det har vi lite olika åsikter om, du och jag.”
Exit Eva och Kasper.
Så nu har jag väl gjort mig ovän med en hundägare i trakten. Må så vara. Jag förbehåller mig rätten att själv välja om jag vill att min hund ska hoppa fram till en annan hund taggad till öronspetsarna eller inte.

Viltspårkurs, forts. 2(4)

5 april 2009 / / 1 kommentar

Idag var det dags för viltspårkurs igen, men vädret var inte alls lika somrigt som igår, utan lite lätt kyligt och duggregn i början. Kanske 8 grader.

Vi lade ett ungefär likadant spår som förra gången, två vanliga vinklar, ett bloduppehåll och en harlycka med tillhörande bloduppehåll i vinkel ut. Den stora skillnaden var att vi avslutade med skott strax före rådjursskanken.

Som tur var slutade duggregnet innan det var dags att vänta ut spåret och vi kunde fika tillsammans i vanlig ordning. Det visade sig att Pia inte fått tag i den tilltänkta domaren, så vi har ännu inga tider för anlagsprovet.
Kasper gick strålande bra igen. Första vinkeln gick han rakt fram, stannade, ringade och hittade vidare. Bloduppehållet och andra vinkeln tog han suveränt. Vid harlyckan betedde han sig annorlunda än förra gången: han gick rätt ut tills återvändsgränden tog slut, sen ringade han lite och vände tillbaka. Det var rätt slyigt och snårigt där, så jag genade och tog linan utan att följa med ända ut i återvändsgränden, och Pia sade efteråt att hon tyckte att det hade stört Kasper lite när han var på väg tillbaka, så det ska jag tänka på nästa gång. Å andra sidan hittade han genast fortsättningen på det oblodade spåret när han kom upp till korsningen igen, så jag tycker inte att det var en jättestor grej.

Sen var det rätt genom ett snårigt granparti, typiskt ställe där skadat vilt skulle lägga sig om det vore ett verkligt eftersök, och när vi kommit igenom det var det öppen terräng och dags att kommendera Stanna och Sitt. Pia gick fram en bit och sköt med sin startpistol. Kasper fortsatte att sitta fint vid min sida. Pia kom tillbaka och nickade åt mig att fortsätta, och jag sade Sök spår. Kasper drog iväg igen som om ingenting hade hänt, och gick rakt på klöven.
Nästa kurstillfälle är inte förrän 10 maj, innan dess ska vi försöka lägga lite egna spår. Jag kan få låna en älgklöv av Stefan, vore rätt bra att vid tillfälle dra ett störningsspår med tvärs över det riktiga spåret. Nästa gång är tanken att vi ska lägga spår åt varandra, sen kvarstår vinkel utan blod, men det tror jag vi grejar eftersom han klarar harlyckan som egentligen är en variant av det.
Nu hoppas jag bara att de får fatt i domaren snart så vi kan få det där anlagsprovet avklarat.

© 2026 Skogsstjärnas hundblogg

Tema av Anders Noren — Upp ↑