Idag kom jag på något jag länge tänkt träna: inkallning med ryggen mot hunden, så som Bolly tipsade om för några månader sedan.
Vi tog lilla asfalterade bollplanen vid musikskolan. Lakrits satt nu helt stilla vid mina inkallningar. Rena stenstoden. Vid kurstillfället kom han iallafall på tredje inkallningen.
Det tog sin rundliga tid att få bukt med den motspänstiga stenstoden. Jag fick vända mig halvvägs, kalla in som vanligt, korta avståndet. Ja, en massa trix innan det till slut lossnade. Rätt var det var kom han (i ganska tveksamt trav) och jag belönade med värsta godiskastet. När han mumsat i sig det fick han för säkerhets skull ett spontandummylekkast också, sådana som han bara älskar. Sen gjorde jag om det på fullt avstånd, bara för att checka av att det inte varit en engångsföreteelse. Nu kom han med vanlig galopp in och jag belönade med ytterligare ett dummylekkast. Sen tänkte jag att vi lägger inkallningen på hyllan för den här promenaden.
Men så försvann han runt hörnet på musikskolan just som vi skulle gå därifrån åt andra hållet, så jag blev tvungen att kalla in igen. Nu kom han som en oljad blixt runt hörnet!
Får ta ett pass till så småningom, så att han verkligen kan det där oavsett hur jag står. Eller sitter. Eller ligger, förresten.

Sen gick vi upp på stora grusplanen. Lakrits och jag gick runt tillsammans och så lade jag ut en dummy i varje hörn. Helt synligt, det var ingen idé att försöka smyga ut dem på gruset, det skulle han ha hört direkt. Han fick börja att ta in ena långsidan som en dirigering. Inget svårt, såklart. Sen skickade jag om till samma ställe och blåste Stopp. Han gick inte ut med samma schvung som första gången, men ut gick han. Jag berömde och skickade Vänster. Liten tvekan, men när han sen satte av sade jag Vänster en gång till för att försöka förstärka kommandoordet. Sen kom han såklart in med apporten på snedden över planen. Vi gick nu bort till det långsideshörn han redan varit vid två gånger. På vägen passerade vi Kasper som var uppbunden i en bänk. Jag kastade till honom ett par godisar för att han var så tyst och fin, och så gick vi vidare. Vad jag inte tänkte på var vilken extern störning jag skapat nu.
Jag skickade nämligen tillbaka Lakrits längs samma långsida åt andra hållet för att ta in den apporten som låg rakt fram. Efter en tredjedel av sträckan började han vika av för att springa mot Kasper och godiset som han ju sett kastas ut där. Jag felade och kallade tillbaka. Vi flyttade oss kanske en meter in åt höger och jag skickade om. Nu fick jag en spikrak linje förbi godiset och bort till apporten.
Sedan gjorde jag samma sak igen, fast med dirigering åt höger. Samma sak nu, aningen långsammare ut gång två när han vet att där är tomt. Men han springer iallafall som jag säger, rakt och fint ut till den plats där jag stoppar honom. Höger! Liten tvekan och så förstärkte jag med ett extra Höger när han börjat springa.

Det sitter ju på inga sätt ordentligt än, men jag tycker ändå att han gjort stora framsteg i förståelsen av att följa vad jag säger trots att där bevisligen är tomt, och förståelsen av de olika dirigeringskommandona.

Nöjd började vi promenera hemåt när det slår mig att jag borde ha avslutat med ett vanligt rakt skick. Så jag lade en dummy synligt i ovankanten av Skolvägen och sen gick vi ner till dagiset. Jag brukar normalt inte skicka honom på gatan, men nu hade vi precis passerat alla ställen det kan komma ut bilar ifrån och allt var tyst som i graven. Så jag vågade mig på detta för ovanlighetens skull. Uppförsbacken blev en extra bonus. Han kutade iväg i raskt tempo och likadant tillbaka. Sen insåg han som tur var att det gick för fort när han var fem meter eller så ifrån mig och saktade in precis lagom fram till mig och lämnade av. Bra avslut där.