Nästa steg i fiberdragningen ålåg mig själv: att gräva ner kabeln från husväggen till en pinne strax utanför gärdesgården.

Det är inte många meter, drygt fem, kanske. Men en kantsten jag inte ville ta bort (skulle nog bli svårt att få dit den lika bra) var första hindret. Jag grävde under, men det var svårt att få igenom den bångstyriga kabeln.

Nästa hinder trodde jag skulle bli de höga perennernas rötter. De har nog vuxit där många år. Som tur var gick de lättare att få bort än jag väntat. Fick dock göra en liten böj på grund av en stor sten.

Sen såg det ut att vara några enkla gräsmeter kvar. Men ack! Den delen var precis under ytan full av 3–5 cm stora stenar. Spaden stötte på motstånd precis hela tiden. Efter att ha fått sleva upp dem från horisontellt håll och gräva mycket grundare  än vad jag hoppats på hade jag äntligen rännan klar bort till staketet. Lite grävande från andra sidan också och jag var igenom.

Jag lade ett gult plastband intill kabeln i tanken att om jag eller nån annan råkar gräva i trakten i framtiden ska det kanske skymta fram innan kabeln kapats av. Sen glömde jag att ta reda på resten av rullen, så den ligger nu begravd i rännan, den med.

Nu kan iallafall fiberfirman komma närhelst de vill och fortsätta med nästa anslutningssteg till stora nätet. Snart har det 21:a århundradet kommit hit till torpet.