I onsdags hade vi ju träning på golfbanan, det har inte hunnits med att skriva om. Nu har en annan i gruppen skrivit så bra om det, så jag plankar valda stycken.

Jag lade ju upp en bild här inför träningen i onsdags, och den följde vi. Sedan Annika och jag rekade i söndags har det hunnit komma en hel del till snö, kanske 15 cm eller så, så det var tunggånget och tog mycket längre tid än planerat.

Vi turades om att hålla varandras hundar medan hundfria förare pulsade iväg och la ut dolda dirigeringsmål på olika platser. Vi hade två typer av områden. Dirigeringsområdet vid bilden var som en strut eller ett uppochnervänt ”V”. Fem dummies lades ut vid varje röd vimpel. Vi turades om att skicka, men man fick inte skicka till samma ställe som hunden innan hade varit och bara en gång till varje ställe. Det här blev som en check av hur pass våra dirigeringstecken och signaler håller. Man kunde gå längre fram för att underlätta om man ville. Ibland fick hundarna vind på något sidomålställe där det låg dummies. Då var det också svårt att få dem att släppa det och fortsätta utåt.

För Lakrits del gick de fyra närmsta riktigt bra. Något extrablås på de båda mittre då han fick vind och gärna ville sticka till annat område, men han följde på det hela taget mina anvisningar bra. Den yttersta låg på minst 100 m, och det blev för långt för honom. Han sprang bra kanske 2/3-dels väg, men började sen vika av. Det är väl den distansen han är tränad på, helt enkelt. Jag fick kalla in och göra om ett par gånger, och gå ut lite innan vi hamnade på hans komfortavstånd. Vi får sätta upp riktigt långa linjetag på träningslistan. Tror att jag där ska ta till känt mål som en av träningsmetoderna, lägga en bunt apporter på samma ställe och helt enkelt backa till vi tänjt på gränsen, och sen jobba vidare från det.

Vi gick sedan till område två där vi i terräng med ”höga berg och djupa dalar” hade lagt ut 3 målområden åt olika håll. Sträckorna var ca 70–80 m långa. Svårast var det att ta sig förbi ett buskageområde ca 2/3 av vägen ut till några kullfallna stammar där apporterna låg. Totalt sett jobbade hundarna väldigt bra!

Jag började med Lakrits som första hund på den sträcka som ledde förbi dels ett glest taggbuskage, sen förbi en lågväxande buskig tall och bort till de risiga fallna träden. Första gången sprang han till höger om taggbuskaget, men hamnade då alldeles för långt åt höger och började vimsa i buskagen vid sidan om. Jag tog tillbaka och skickade på vänster sida av taggbuskarna. Då fastnade han istället bakom tallbuskaget, men tog ett stopp och högerdirigering till det fallna trädet och hittade apporten omgående.

Efter denna svåra start var det en baggis att ta ner i dalen och upp på andra sidan till ett utkikstorn. Ett spikrakt skick och ingen vissling alls. En klar 20-poängare där!

För att ta tredje och sista området bytte vi ställe och skickade från tornet. Där fanns ett brant hang ner, sen en sluttning som breddade sig ner mot den gångväg vi tidigare gått på bort mot strutområdet (bilden). Hunden skulle rakt fram till en björk, men det var flera hundar, bland annat Lakrits, som vek av åt vänster bort mot gamla området. Däremot var det många som trodde branten skulle bli ett problem och startade nära den med sina hundar, medan jag valde att backa och starta lite längre bortifrån för att se om branten utgjorde ett problem. Det gjorde det nu inte, utan där försvann han ner som en pil. Jag gick fram för att se bättre och fick alltså blåsa stopp när jag såg att han vek vänster. Han tog signalen och mitt höger och fick på det hela taget in den på ett bra sätt.

Sett till hans utbildningsnivå är jag nöjd med dagen. Idealiskt skulle jag önska lite rakare linjer och mindre behov av blåsande. Men när jag väl blåser följer han mig på det hela taget bra. Något undantag fanns väl, men inget direkt att anmärka på där. Gäller även på avstånd på kanske 60–70 meter. Det där kommer väl när vi tränat lite mer.

Idag tog vi så en skogspromenad alla fyra: husse, jag och Kasper och Lakrits. Jag plockade med två dummies och kastade över nåt dike och lade ut som dirigeringar vid stigkorsningar. Här var han lite olydig vid ett par tillfällen och tog inte stoppsignalen, utan ”visste själv” vart han skulle. Han fick komma in och göra om, och nu gick det bättre. Jag avslutade med att lägga ut apporter längs stigen och gå lite fot emellan, vända om plötsligt, fram och tillbaka tills jag tyckte hans fotgående var snyggt nog för ett skick. Det här hör till det vi bestämt oss för att träna nästa onsdag. Då är det klubben som gäller igen och fotgående och signalövningar med hjälp av triangel. Ungefär så här går triangelövningen till:

Först på nära håll, ca 20 m mellan triangelns vinklar, med två målområden med ”nedgrävda” dummies under buskarna. Tänka på att inte stoppa ner konstläderdummisarna så att öglan står uppåt. Lätt hänt att hunden får tag i öglan och kommer svassande med apporten som en dinglande handväska… Varva med att belöna kontaktsignalen när hunden är ända framme vid målområdet: Stopp + Back, Stopp + Närsök, Stopp + godis, Stopp + lek med matte, Stopp + vinkling till det andra området där det också blev Stopp + Närsök osv. Sedan öka avståndet på triangeln till 50 meter och göra om samma övning.

Detta blir nog bra och är övningar som inte är så himla beroende av snömängden. Men hoppas verkligen på lite barmark snart …

Ja, just det! Vi har ju kommit med till Labbecampen också! Den hålls i obygden nånstans uppåt nio mil nordväst om Sundsvall den 8–12 juli. Annika och jag delar rum och hade turen att få ett av de rum som har toa och dusch och som tillåter hundar på rummet. Ska bli så himla kul! Nu ska vi ange vad vi vill träna och sen kommer de att dela in oss i grupper för en bunt olika tränare. Vilka tränare just vi får är ännu okänt, men tidigare år har jag fattat det som att man haft olika varje dag, vilket verkar vara ett bra upplägg. Sen är det WT på onsdagskvällen och fritt val mellan b-träningsprov och mock trial på fredagseftermiddagen. Några andra Thorsvianer har kommit med också, så det blir några bekanta ansikten bland alla dessa labbeägare. Ser verkligen fram emot detta event! Snacka om att vi kommer att vara slut i mössan efter en hel veckas hundträningsgnuggande.