Det damp ned några bilden från hundpromenaden härom helgen, den dag då Kasper blev biten i halsen. De tre bilderna illustrerar precis svårighetsgraden på den här träffen:
Alla hundar skulle ligga i början på promenaden. Syns Kasper? Nej, just det, han klarade inte att ligga så tätt inpå de övriga.
En lång rad med hundar och förare i skogen. Någon ställer/sätter/lägger sin hund vid sidan av stigen och övriga går förbi. Jättesvårt för Kasper med alla dessa okända och intressanta hundar så när inpå.
Mot slutet får alla ligga igen för fotografering. Nu går det mycket bättre för Kasper som klarar detta mandomsprov. Eh, hunddomsprov?

Idag har jag tränat uppbindning. Han har ju lite svårt för det, inte utanför lilla affären, men i skogen, så jag valde en mittemellanmiljö – mc-klubbens tomma gårdsplan. Band honom tre gånger för sökruta, och leksaksuppletande. Tredje gången lade jag ut min mobiltelefon också (vad gör man inte för hunden?) och han hittade den, nosade och tittade på mig. Själva uppbindningen gick också bra. Ska testa i skogen nästa gång.