Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Kategori: markering (sida 3 av 16)

Kennelläger 2014 i Herrfallet

Så var det äntligen dags igen. Fjärde året i följd har jag deltagit med Lakrits på Thorsvis årliga kennelträff. Alla fyra åren har vi varit på samma ställe och man börjar kunna alla rutinerna nu. Alla fyra åren har det också varit lika trevligt att träffa alla förare och hundar, och inte minst de duktiga instruktörerna.

Matmässigt gick det väl någorlunda även om lasagne var en omöjlig ekvation – visst, man kan peta bort plattorna, men mjölet i bechamelsåsen är det svårt att sila bort. Det kändes lite i magen nästa dag, men sen blev det bättre med fisk, grillat och kyckling.

I år var vi i den grupp som skulle ha Kicki Pilenås som instruktör, och Sara hade genom en bonde fixat fin mark en bit upp från campingen. Under helgen plitade jag ner lite anteckningar på telefonen, har förtydligat dem lite, men de kan möjligen för den oinvigde te sig aningen kryptiska på vissa ställen.

2014-07-05 10.09.20Lördag förmiddag

Fotgående

  • Kasta markering, gärna med skott
  • Gå mot den kastade markeringen
  • Vänd och gå tillbaka, vänd flera gånger efter behov.
  • Skicka på en annan redan utlagd när du är nöjd att hunden går fint fot

Triangel – stadgeövning

  • Stå i triangel. Kasta ut en markering
  • Ta in den med första främre hunden
  • Kasta igen
  • Kastaren försöker locka hunden att knalla genom olika skicka-kommandon
  • Skicka en bakre hund istället för den främre att hämta markeringen
  • Byt position så alla kör alla positioner i triangeln

Lacke, som normalt är så stadig, knallade på denna övning vid Kickis kanske fjärde lockande!

Stadga i linje

  • Gå i linje
  • Stanna hela linjen
  • 1 förare lämnar hunden
  • Alla går vidare
  • Skott o kast bakåt bakom den sittande hunden
  • Hundlösa föraren blåser inkallning i farten utan vända sig om
  • Om det går bra:
  • Vänd om och låt hämta apporten
  • Om det inte går bra:
  • Upprepa. Stanna linjen och upprepa. Vänd dig om och upprepa.

Lacke kom direkt på första signalen. 😉

Lördag eftermiddag

Triangel med pinnar

  • Gå med hunden runt och kasta dummies till 2 pinnar. Stå vid 1 och skicka. Gå halvvägs till 2 och kasta ut till 1. Gå till 2 och skicka till 3. Gör 1 varv.
  • Ha en liten dold dummy i mitten också.
  • Skicka halvvägs och blås stopp.
  • Vinkla vänster och blås stopp. Stoppa igen i mitten och närsök. Nästa gång blås stopp och skicka till vänstra stolpen.
  • I något skede tidigare kasta störningddummie långt åt höger.
  • Sist hämta in en rak.
  • Försvåra med terräng och avstånd.

Närsöksignal

Kicki kör närsöksignal endast på därsök. På riktigt nära håll kör hon stopp sen endast tecken.
Det finns en poäng att ha sökord nära och pipa på distans. Tänka på det. Lära om?

Lära ung hund dirigering

  • Lägg ut öppet och gå jättelångt, skicka med Ut
  • Nästa steg – testa om hunden kan kommandot:
  • Lägg dolt kort. Skicka på Ut. Belöningen kommer direkt om hunden går iväg.
  • Sen kasta synlig åt sidan men låt hunden gå rakt.
  • Skicka snett som triangel.

Övning i skogsbacken

Skicka på närsök. När hunden sökt ordentligt länge, blås stopp. Kasta störning. Fortsätt närsök. Hunden ska jobba intensiv och länge i samma område.

Lakrits och jag passade på att bada på kvällen före middagen. Ljummet vatten, helt underbart!

2014-07-05 21.42.06

Tips på kvällen
Myggmaskin Thermacell Jula ca 350 kr. Gaspatroner o papper 69 kr för 4.

Söndag förmiddag

Markering

  • Göra hunden självsäker
  • Kasta till bra referenspunkt
  • Men se till att det är svår terräng där den landat
  • Göra hunden trygg och självsäker på vad den sett
  • Om inte hittar snabbt: kalla in, särskilt om det blir sök i breddled.

Det här är en övning för oss. Lacke stannade och frågade första gången! Det har aldrig hänt förut på en markering vad jag kan minnas. 🙁 Andra gången hade han fint fokus vid markeringen, men väl därute vidgade han sökområdet för snabbt. Kicki tyckte att det ser ut som han har bra koll på var markeringen hamnar, men om han inte ser den visuellt direkt så ger han upp för snabbt. Hon tyckte jag ska låta honom få jaga mer fritt och självständigt och inte hjälpa honom (det brukar jag ju inte, men vi har ju varit på några WT nyligen då jag såklart ryckt in och styrt; kanske är det detta som ligger bakom?).

2014-07-06 12.04.21
Längst bort skymtar våra ryggsäckar. På denna sida hamnade de första dirigeringarna.
2014-07-06 12.04.16
Vår linje.
2014-07-06 12.04.09
Nästa linje. Bortanför dem kastade de dirigeringar vi skulle ta in.


Dubbla linjer mot varann

Vi ställde upp fyra i linje åt ena hållet och en bit bort fyra i linje vända mot oss.

Sedan vände vi oss om och fick 4 dummies kastade bakom oss av John.

Vi vände tillbaka och Kicki kastade varsin enkelmarkering mot mitten som vi hämtade in direkt, bara för uppvittring av marken och lite störning.

Därefter stod vi stilla medan den andra linjen skickade sina hundar mellan oss för att ta in dummisarna som låg bakom oss.

Därefter gjordes samma sak för vår linje (kast bortom andra linjen, kast i mitten med intag).

Jag körde som tvåa i min linje och riktade snett åt vänster. Stopp och höger. Jag blåste närsök med utsträckt vänsterhand, men insåg att Lakrits inte såg eftersom Katarina stod mitt för, så jag blåste stopp och flyttade mig längre åt vänster, sedan Närsök igen. Detta tyckte Kicki sedan var onödigt och hon såg det som ett bevis på att jag detaljstyrde honom för mycket.

Söndag eftermiddag

Det var ju kokhett, så på eftermiddagen stannade vi kvar vid campingen nära vattnet.

7 på linje i rad
7 stod på linje bakom varandra med varsin apport och nr 8 sade vilket/vilka nr som skulle kasta. Kicki stod bakom 8 och pekade riktning. Detta var utmed vattnet och vissa apporter hamnade i vattnet.
Jag kastade osedvanligt kasst. 🙁
Jag valde 7 och 2. Lakrits missade nr 2 upp mot land så jag fick dirigera honom där. Blev omständligt pga ett stenblock som apporten hamnat bakom.
Nr 7 i vattnet hade han sett och såg konfident ut när han riktades mot den. Men när han kom ut i området syntes den inte, den hade hamnat bakom den enda stenen. Man kunde tro att han skulle dragit sig till den stenen, men icke. Han började åter söka större, ostrukturerat, precis som på fm. Kicki tror det beror på att jag detaljstyrt honom för mycket mot rätt plats och han ger upp för snabbt om han inte ser den istället för att lite på sin minnesbild och ligga i.

Linje med byte av skickställe

Sista övningen gick vi i linje där nr 1 till vänster fick se en markering av Kicki, byta plats till andra änden av linjen, se en ny markering längre bort av John. Denna skulle tas direkt varpå den första skulle tas från det nya stället.
Lakrits fick en jättelätt markering från John, varpå jag kollade om han hade koll på den första. Jag tyckte han riktade in sig rätt och skickade som markering. Men då sprang han en sväng tillbaka till ursprungsplatsen och sen snett ut som han sett kastet. Men för kort. Jag blåste stopp. Sen tog han inte mitt Back, utan jag gick ut och korrigerade honom tillbaka. Han tog inte heller mitt Höger närsök utan tolkade det som Närsök där han stod. Helgens sämsta övning för vår del – och det avslutade vi med.

Har litegrann att fundera på nu. Om man kan omsätta markeringsarbetet till sökarbete? Det är ju också självständigt arbete. Måste nog jobba mer med de självständiga bitarna ett tag framöver.

 

Träning i Rumsättra

Delar av träningsgruppen åkte idag till Suzi för att träna vatten på nytt ställe. Nytt för mig iallafall, Mona hade varit där någon gång och Annika är väl där emellanåt eftersom det är Cheysies kennel.

spanielvalpar-2 spanielvalpar

Vi började med att hälsa på ursöta, svårfotograferade, spanielvalpar som snart är 7 veckor gamla.

tjärad_båt

Sedan åkte vi ner till sjön och möttes av den otroligt goda doften av nytjärad båt.

annika_cheysie_båt

Vi bestämde oss för att göra två dirigeringsställen på andra sidan viken, ett nästan rakt mitt emot oss och ett snett över nästan framme vid udden. Annika rodde över med höglöpande Cheysie och sköt och kastade så våra hundar såg. Sedan väntade hon kvar där medan vi skickade.

annika_cheysie_båt-2

Jag började med Lakrits och han simmade bra över, men drog sig lite åt vänster. Där var naturen med oss och det var en så brant klippa att hunden inte fick utdelning där utan lätt tog en högerdirigering tills han kommit fram till en lättare uppgång.

dirigeringsställe1

Långt borta anas båten. Där fick Lakrits tag på en dummy uppe på land med det samma, men sen riktades hans uppmärksamhet helt på båten och inte på att simma tillbaka till mig. Kan det möjligen ha varit Cheysies härliga doft som lockade? Jag blåste inkallning som han som tur var lydde.

Resten tog in dummies där (förutom Annika som lämnade den till senare) och sen rodde Annika bort till ställe två och lade två dummies åt oss var där.

dirigeringsställe2

Lakrits tittar uppmärksamt på detta intressanta.

Annika kom tillbaka till oss och vi fikade lite medan vi diskuterade upplägget. Vi bestämde oss för att flytta lite på oss och ta varsin rak dirigering först innan vi så sköt markeringsapporter mer åt vänster bland näckrosor och vass. Tanken var sedan att ta en ny dirigering efter markeringarna, som en störning åt vänster. Men då hade klockan blivit så mycket att Mona och jag blev tvungna att åka hemåt.

Lakrits första dirigering gick väl skapligt ändå. Han gick ut lite krokigt, och drog sig lite åt vänster, men var styrbar till rätt ställe. Där var det lite brant att klättra upp, men han grejade mitt Upp och hittade en apport.

Avslutningsvis tog vi en dubbel skottmarkering, och det gillades. Vilka härliga ihopp han gjorde för att beslutsamt simma ut och bärga in den första som låg ute på blankvattnet. Nummer två hade han glömt bort lite, så jag fick styra honom när han hamnat uppenbart för långt ut åt höger. Jag såg varken apport eller hund mot vasskanten men blåste närsök när jag bedömde att han var ungefär rätt, och fick snart rapport om att han var på ingång med den i munnen.

Tack för bra träning! Nästa gång hoppas jag vi har tid att stanna längre på denna trevliga plats!

Träffade Acke och Anita idag

acke_lacke_kasper_jag

Foto: Anita Weinius. Acke sitter längst fram med flämtande tunga, Lakrits strax bakom och Kasper i bakgrunden.

Anita och jag hade bestämt oss för att träffas och träna, så vi möttes på Strawberry Fields. Jag hade med apportkastaren och hon några vilt.

Vi började med att lägga ut två dirigeringsställen som båda hundarna fick titta på och sen gick vi runt till andra sidan stora diket. Anita lade ut sin kanin och de två änderna på den öppna marken bortom en trädridå på andra sidan ängen. Sen fick de ligga till sig lite medan vi började med några skjutna markeringar över diket. Först två rätt korta canvas för att kolla av läget. Jo, de var rätt lätta. Vi bytte då till ägg och Acke fick en snett över diket som han klarade bra. Jag skulle göra motsvarande till Lakrits, men den åkte iväg nåt så attans långt trots samma typ av ammunition. Han började leta för kort, ungefär där Ackes hade hamnat, och jag hoppades att han skulle söka sig ut av sig själv. Det gjorde han, men inte tillräckligt, utan han började istället att vidga området mer åt sidorna. Jag började blåsa, men han var osedvanligt olyhörd på mina signaler, så till sist fick han komma hela vägen in och så tog jag om det hela som en ren dirigering. Det krävdes ett par blås nu också, men det gick bättre, och till sist fann han den. Den måste varit bra över hundra meter ut.

Sen skulle Acke ta in en dirigering, men vek ideligen av vänster åt det gamla markeringsområdet. Vi löste upp det hela genom att jag tomsköt med riktning bort mot dirigeringsapporterna och då var det som det ramlade ner en peng. Han sprang jättefint rakt ut och plockade in den. Antagligen såg han då att det låg en till där, för när Anita sedan skulle dirigera till nästa apport en bit åt höger sprang han tillbaka till ställe 1 och tog in den apporten också. Jaja, shit happens. 🙂 Lakrits fick nu ta in en av de kvarvarande, sen lämnade vi tills vidare den andra och gick bort till söket. Acke tog in vilten i rask takt men droppade dem för tidigt. Jag tipsade Anita om att fortsätta backa mer än hon gjorde, och se på sjutton: den sista fick hon i handen! Bra där, att fortsätta backa ängen runt om så behövs, tills han trycker in den i handen, tror jag är receptet till framgång här. Och så en gigantbelöning när den väl sitter där i handen!

Anita lade ut vilten på nytt åt Lakrits, men då såg han så taggad ut att vi bröt för fika innan han fick ta in dem. De kom sen in bra, men det slog mej att han åter använde ängen framför trädridån som springyta. Nu hade han iofs sett att Anita försvann in bakom träden, men jag ska akta mej där i framtiden. Bättre att lämna minst en framför träden också till honom.

På tillbakavägen lade Anita ut en dummy synligt på andra sidan lilla diket medan jag skickade Lakrits på långt håll över lilldiket bort till skogskanten. Efter en högerblåsning där han var utom synhåll för mig satt den som en smäck. Mycket nöjd med honom där.

Acke fick ta in den sista dirigeringen på rätt långt håll medan jag plockade in snitslarna. Det blev en prima träning!

Sen råkade jag ut för värsta otrevliga äventyret. Jag passade på att åka bort till Arninge för att köpa en tigersåg när jag ändå var i trakten. Jag satte upp bakluckan med på Tullgarn nyinköpta 50 cm långa ventilationskroken. När jag kom ut igen och skulle låsa upp bakluckan hade kroken fastnat i låset! 🙁

Jag åkte bort till Statoilmacken och de provade att spruta 5-56 på låset, men det hjälpte inte. Det verkade vara ett mekaniskt fel. En smällvarm söndag. Och hundarna i buren. Jag åkte hemåt utan minsta sikt i backspegeln och funderade intensivt på vad jag skulle ta mig till. Kanske min närmaste granne, grävmaskinisten Lasse, kunde veta nån råd? Åkte upp på deras uppfart och som tur var var han hemma. Jag förklarade den prekära situationen, och eftersom de har schäfer fattade han ju direkt att hundarna inte kunde vara kvar därinne i bilen så länge. Ännu bättre var att han fattade vad som var felet. Det var kroken som var felvinklad och därför inte passade i låset, utan spärrade mekanismen. Han tryckte till med handkraft och lyckades böja kroken så den fick en annan vinkel. Och vips gick det att öppna bakluckan. Sen tog han kroken till sin verkstad och böjde lite till så den nu har en mycket bättre form som passar min backlucka. Vad tacksam jag är! Så Sara och Ellis, som också köpte samma krok, kolla med era bilar att det verkligen funkar innan ni hamnar i samma situation som jag! Puh.

Vattenkurs 1(3)

Ikväll var första kurstillfället hos Jenny och Helen i vatten elit. Det var knepig vattenterräng med näckrosblad, men Lakrits blev aldrig distraherad av dem utan simmade bra och utnyttjade näsan rätt. start_dold Ute bland näckrosorna låg några gröna apporter och guppade. Sen låg det också en insmugen precis till vänster som Jenny ville kolla om hundarna fick vittring på och hämtade in först. Det gjorde Lakrits.

Först gjorde vi två korta dolda dirigeringar för att Jenny skulle se hur hundarna jobbar och sen gjorde vi på andra sidan den gräsbevuxna fördämningen ganska långa trippelmarkeringar där Helen rodde lite emellan så det blev minnesmarkeringar. Jag var först ut på trippelmarkeringsövningen och resten av tiden satt jag och njöt i solen och koncentrerade mig på att få ner Lakrits i stress.

beredd_trippelmarkeringar

Nummer 2 står beredd på att ta trippelmarkeringarna.

Markering 1 spikade Lakrits. På markering 2 tyckte Jenny att det var dåligt att han redan glömt den. Men det fanns en massa vass framför honom och jag tror inte att han alls såg den ordentligt. Jag lät honom simma rakt ut mot markering 1-stället och vinklade sedan ett snyggt vänster mot markeringen som hunnit driva från blankvattnet in mot andra näckrosor. Då fick han vittring och plockade den direkt. Såg väldigt elegant ut om jag får säga det själv. 🙂 På markering 3 hoppade han och simmade sedan alltför rakt ut, mer åt 12, när han borde gått snett åt halv 3. Men eftersom jag vet att han kan vara osäker vid ihoppen valde jag att hellre styra om när han kommit en bit ut istället för att bråka och ta om. Det beslutet är jag ännu mer nöjd med när jag tänker på det potentiella utpipproblemet.

skott_trippelmarkeringar

Jenny skjuter och Helen kastar från båten.

Det var nämligen ett par hundar som pep vid ihopp, och då slog det mig vilken tur jag har som inte fått det problemet, som härrör ur osäkerhet på vad de ska göra. Jag har en hund som kan vara osäker vid ihopp och som har lätt till pip – det hade lätt kunnat bli en otrevlig kombination. Nu när jag är medveten om detta potentiella utpipproblem ska jag göra allt för att förebygga så att han inte börjar med det. Man måste ju tänka på vad man tränar. Och just nu är min absoluta prioritering bra igångar även på bekostnad av en rak linje. Raka linjer kan jag meka mer med längre fram när han blivit riktigt konfident på att matte vet bäst även på vatten.

Åter till markering 3: När han kommit ut tillräckligt långt från land och naturligt skulle gå fri från en bunt näckrosor dirigerade jag Höger och lite senare Ut. Ytterligare en bit ut räknade jag med att om jag nu dirigerade Höger igen skulle han komma bakom vassruggen och få nytta av vinden som jag hade i ryggen. Mycket riktigt, där satt den. Är nöjd med detta, trots att linjen blev lite krokig.

Det blev aldrig mer min tur. Vissa ekipage behövde lång tid på sig och vattendirigeringar tar tid. Dagens främsta tips (i samband med min markering 3) var att hålla kvar armen utsträckt vid dirigering. Tanken bakom är att hunden ibland sneglar, utan att vi vet det, åt vårt håll när de simmar och då kan man finstyra utan att behöva blåsa. Ja, tanken är ju både finstyrning och stöttning parallellt. Tyst och fint blir det också. På land är de ju mycket snabbare så där blir utbytet av en kvarhållen utsträckt arm kanske inte lika tydligt. Men det skadar ju absolut inte där heller. Särskilt som en omvridning av den egna kroppen när man tar tillbaka en armrörelse kan tolkas som en riktningsförändring. Jag ska nog testa att vara mer statisk och tydlig även på land – särskilt som Lakrits gärna går för kort på dirigeringar åt vänster/höger. En stadig arm indikerar ju att han inte är framme än.

kursdeltagare2 kursdeltagare1

Kursdeltagarna väntar på sin tur i den fina kvällssolen.

Det var 5 hanar idag, en sjätte deltagare var frånvarande. Lakrits var superspänd i början över alla dessa nya hanhundar. Jag satt resten av tiden, medan övriga ekipage arbetade med markeringarna, med att ta ner honom i stress så han blev lugn och till och med låg ner lite ibland.

lakrits

Lakrits var mycket mer avslappnad mot slutet.

Lagtävling WT i Tullgarn

I torsdags var det dags för mitt livs första lag-WT i Tullgarn. Lagkamrater var Ellis med Extra och Sara med inlånade Speys. Vi hade inte jättehöga förhoppningar för deltagarlistan var späckad av 46 duktiga lag. Men kul skulle vi ha! De utländska domarna var David Bellamy, Tom Lowe, Guy Bennett, Heather Bradley och Petra Soons. slottet Det andra Thorsvilaget med Tullgarn slott i bakgrunden: Katarina, Micke och Johan samt påhejare Mia. laget Mina lagkamrater Sara och Ellis. Solen sken fint på oss hela dagen. ruta1a Ruta 1. Vi väntar på vår tur. Det var svårt med avståndsbedömningen vid denna kulle samt mycket uppvuxet gräs och sly. Jag fick en direktmarkering. Fick blåsa en del på Lakrits men fick in den. ruta1 Ruta 2. Här tog jag in dirigeringen. Han var på väg till minnesmarkeringen men jag fick stopp på honom. ruta2b ruta2 Ruta 3. Jag skulle ta minnesmarkeringen som hamnade i svacken mellan första och andra kullen. Lakrits bästa ruta hittills. Trodde jag skulle slippa blåsa men han kom lite fel i vind och sprang förbi aningen uppför nästa kulle. Men strax var den inne. ruta 4 väntan4 Ruta 4. Här får vi välja själva hur vi vill skicka. Jag och Lakrits tar minnesmarkeringen. Sara tar dirigeringen vid vattenbrynet och Ellis tar direktmarkeringen. Några taxar stod på gångvägen intill och skällde men det gick ganska bra ändå. Vi valde nog rätt i laget. väntan5b väntan5 Ruta 5. Här blev det lång väntan då de bröt för lunch. Det gick ett ganska lågt vitt staket mitt över rutan med en dirigering långt bortanför, en direktmarkering snett till vänster om staketet ute i högt gräs åt vattnet till och en minnesmarkering ännu mer åt vänster strax bakom en rad vita blommor. Minnesmarkeringen blev vårt uppdrag. Men attans! Vi gjorde en 20-poängare på den, men så hoppade Lakrits vid avlämningen och då drog den kvinnliga domaren 5 poäng på det. resultattavla Resultattavlan visade, hör och häpna, att lag 6 – Thorsvi Single Malts – klarat oss vidare till fredagens final! Vi låg på ganska jämna poäng på rutorna 1–4 med 48, 44, 53 och 52 poäng (max 60 poäng per ruta). Så på ruta 5 (staketet) fick vi bara 27 med 0 poäng på dirigeringen, mina 5 poängs avdrag på grund av hoppning av avlämning. Ellis måste alltså ha dragit in 12 poäng på den svåra direktmarkeringen långt ute i det höga gräset mot sjön. laget2 Det var bara att åka hem och ladda om. Sara fick sova över hos Ellis medan jag åkte hem för att jobba in det jag lovat göra på fredagen. Nästa morgon var solen borta och det duggade lite mest hela dagen. Lite svalare för hundarna, vilket var bra. jag_väntar_dag2 Det var en allmänt trött stämning inför starten på finaldagen. dag 2 ruta 1 Ruta 1. Första rutan var en dubbelruta (alltså bara 4 rutor idag) och det var en walkup. Jag gick längst till vänster och gick passiv första sträckan. Då var Lakrits otroligt nosig och hamnade nån meter efter mig vid ett tillfälle. Jag tänkte hur ska det här gå? Men sen skärpte han till sig och jag fick en skaplig dirigering till ett träd och efter sträcka 3 en minnesmarkering då han skulle förbi sin gamla dirigeringsplats. Ett stort minus i denna ruta var att Speys kissade 5 meter före avlämning av första apporten. dag 2 ruta 2 Ruta 2. Här skulle tre dirigeringar in, och vi fick själva välja vem som skulle ta vilken. Lakrits tog den första dirigeringen fint. Sedan pep han tyvärr aningen när Speys jobbade, så vi nollade trots bra arbete. Speys kissade lite på denna ingång med. Båda var nog lite trötta och stressade dag 2. dag 2 ruta 3 Ruta 3. Vattenruta med samma upplägg som igår: minnesmarkering, dirigering och direktmarkering. De båda sistnämnda hundarna måste genom vattnet på utvägen för att få poäng. Speys gick glatt i vattnet men såg inte markeringen. Extra nollade dirigeringen och Lakrits skötte sig bra på minnesmarkeringen. Ruta 4. Tre markeringar. Lakrits klarade enkelmarkeringen perfekt. David Bellamy, som dömde här, bannade mig för att ha använt pipan. Hade blivit 20 poäng annars. Nu skulle han dra lite och tyckte jag skulle gömma pipan på något mörkt ställe. Vi slutade nia av 15 finalister och totalt 46 lag!  Den kompletta resultatlistan finns här. aberfeldy Klart jag firade med en Aberfeldy när vi kom hem. Jag behöver nog inte säga hur otroligt nöjd jag är med min hund och vår allra första laginsats. Det var jättekul att köra ihop med Sara och Ellis och hoppas att vi får chansen fler gånger!

Påskträning på Lilla Träskaten

I påskas hanns det också med lite träning ordnat av bästa kenneln nere i Sörmland på Lilla Träskaten.

Åsa Eckerrot var flitig med kameran och jag har lånat några bilder av henne.

Lacke är numera fullfjädrad stakethoppare, se nedan vilket högt och rejält staket vi tränade på.

1509299_708401735864917_1306019904929157999_n 10153896_708403415864749_2340385942656410830_n 10153000_708403405864750_5802957225376392866_n  984073_708402659198158_4121088256892980437_n 10168222_708402915864799_7978936938118190758_n10268612_708401969198227_8079882321414251701_n 10172839_708401929198231_4733163136769566596_n 10152635_708401775864913_5633602594990437378_n

Skyes WT i lördags

Här kommer allt i lite fel ordning, men i lördags var vi på WT-genrep och firade att Skye fyllde fem år. Några bilder därifrån kommer här. Det var fyra stationer och jag körde Lakrits i elit. Det gick på det hela taget bra.

2014-04-12 11.37.54 2014-04-12 11.37.47 2014-04-12 11.26.33 2014-04-12 11.26.14 2014-04-12 11.06.09 2014-04-12 11.00.33 2014-04-12 13.17.18 2014-04-12 13.17.06 2014-04-12 13.16.43

WT Lidingö

Lite kort om dagens WT på Lidingö, som i vanlig ordning var mycket välarrangerat.

2014-04-13 11.15.56Ruta 3: 18 p

Dubbelmarkering där första kastade skulle in först. Inga problem, aningen orolig vid fötterna efter avlämning.

Ruta 4: 0 p

Markering vid brant slänt, fotgående cirka 20 meter åt höger, blindskott, skicka snett tillbaka på den kastade markeringen. Klockrent fotgående, snabbt ut till markeringen. Men blir stående över den och vill inte ta den! Fick blåsa närsök för att han skulle ta den. Kommer då in med den. Gnäller efter koppling.

Jag tyckte på hans kroppsspråk att det var något obehagligt därute. Kanske en konstig lukt, att dummyn hamnat i en myrstack eller något liknande. Svåranalyserat.

Ruta 5: 20 p

Snabb återhämtning efter nollan. Dubbelmarkering där första kastade skulle in först. Inga problem alls.

2014-04-13 12.14.16Ruta 1: 16 p

Kastad markering åt höger, sen drive åt vänster. Jag skickade som markering, men han drog sig åt driveområdet och jag fick blåsa stopp. Det tog han bra och när jag sen sade Höger kom han rätt på utan vidare blåsning.

Ruta 2: 10 p

En dubbelmarkering med två kastare som kastade inåt. Valfritt vilken som skulle in först.

Han spikade den sist kastade. När han så skulle ut på den först kastade fick jag inte ut honom! På tredje försöket sprang han halvlamt. Jag blåste och försökte dirigera, men det var som förgjort. Domare och jag bestämde att det inte var idé att pressa honom, utan jag plockade in honom. Han ville inte ens ta inkallningen. Hela hjärnan var som utblåst efter denna långa ansträngande dag. Det är ju jag som fikat, minglat och slappat. Han har haft ett styvt arbete att hålla sig cool och lugn med alla främmande hundar runt omkring sig. Han har jobbat i ett i över fem timmar. Det blev för mycket för honom.

Sammanfattningsvis är jag nöjd med 3,5 rutor där han totalt sett bara missat 6 poäng. De 1,5 andra med nollor är jag så klart missnöjd med. Men inte helt lätt att veta hur man ska lägga upp träningen för att få bukt med detta. Öka uthålligheten tillsammans med främmande hundar. Och den konstiga doften eller vad det var är ju helt omöjligt att gardera upp. Tankar, någon?

2014-04-13 13.33.11

Träning inför WT och rally

Igår åkte jag till Unsta och hade förmånen att få träna med Katarina, Sara och Mia. Vi körde lite blandat, mest markeringar med olika knepigheter och därefter några dirigeringar. Den här gången kändes Lakrits mycket mer som vanligt, alert och villig att göra sitt bästa. Inte en massa oro, pinkningar osv.

2014-04-07 17.28.04Här gjorde vi en dubbelmarkering i linje.

Lakrits var duktig. Ena dirigeringen blev lite omständlig och Katarina tipsade om att jag kunnat skicka lite mer åt höger med tanke på vinden och att han springer så rakt och fint. Då hade han kunnat få vittring på den direkt. Jag tar till mig att inte glömma bort vinden framöver.

På hemvägen stannade jag förbi hos Elisabet och diskuterade rallytävlingen och sekretariatsuppgifterna som väntar om några veckor.

Idag tog jag så tag i vår rallyträning igen i trädgården. Har äntligen fått fram både Lakrits halsband och Kaspers valpkoppel, båda oundgängliga i rallysammanhang. Började med Kasper och tycker att han gick riktigt fint. Han har såklart svårt att ligga ända ner, men bortsett från det så kändes det bra.

Lakrits var härnäst och han är ju inte lika van vid alla vändningar hit och dit, framför osv. Men det gick skapligt ändå, inte för att han tränat så mycket rally, utan för att han är så följsam. Det han har svårt för är Stå. Det ska jag specialträna inne en del nu framöver så hoppas vi att det sitter till tävlingen.

WT-träning med funderingar

Det var jättebra WT-träning igår. Om det allmänna upplägget skrev Annika så bra, så jag bara länkar till det:

http://thorsvimackmyra.wordpress.com/2014/03/30/wt-traning-igen/

För Lakrits del hände det en massa tokiga saker, inte så mycket själva markeringarna och dirigeringarna och tecknen, utan framför allt okoncentration, pinkningar, några steg fram vid en dubbelmarkering, till och med en bajsning. Håller på att fundera en del kring detta. Sen hade jag glömt ta på mig WT-mössan, men det får jag skärpa till mig på tills nästa gång och blåsa snabbare osv. Lacke kan betydligt bättre än vad vi visade igår. Får bli nästa gång. Hoppas jag.

Åsa tog några fina bilder, lägger upp dem på oss här.

Station 5 var listigt gjord i ökl: ungefär mitt i bild skymtar en snitsel vid en en strax till höger om en sten. Där låg en dirigering. Innan jag skickade kastades det en markering nästan rakt bakom, så jag var beredd med stoppsignalen som han tog bra. Sen blev det ändå lite svårt att hitta dirigeringsapporten då han inte hamnade rätt i vind. När vi så skulle ta in markeringen hade han nog glömt av den lite och det tog alltför lång tid, så vi nollade den delen.

Skiftbyte: Jörgen (kastare), jag (skytt) och Sara (domare, inte med i bild) tog över ruta 4–5 efter att Åsa, Peter och Annika (i mitten av bilden; tidigare kastare) skött dessa funktioner för halva gänget. Nu var det deras tur att starta sina hundar.

Äldre inlägg Nyare inlägg