Skogsstjärnas hundblogg

Dagens valpkurs gick mycket bättre än sist ur gnällsynpunkt. Ja, egentligen ur alla synpunkter, men förra gången var han ju också världsduktig på vissa saker.
Lite gnäll kom det periodvis, men han kopplade av bättre. Och en del övningar vi gjorde var effektiva, så med lite mer träning blir det nog jättebra.
Vi började med att berätta hur träningen gått under veckan och så fick vi visa upp vår geni-/shejpingövning. Jag passade på att fråga Carina om Stolpen och fick visa hur långt vi kommit med den. Hon tyckte det såg bra ut, och tipsade om att varva med extern belöning och inte bara handen när jag ska fejda bort godishanden, t.ex. en skål med godis framför hunden. Över huvud taget talades det mycket idag om vikten av att variera belöningarna, både typ av belöning och placering (båda händerna, munnen, externt åt något håll, kasta).
Vårt shejpingtrix blev så här:
Jag sitter på en stol och så böjer jag mig fram och lägger vänsterarmen över bägge knäna.
”Var hänger du då?”
På det kommandot hoppar Lakrits upp med framtassarna på armen och verkligen hänger på mig. Ibland hänger han ner med huvudet också, men det sitter inte hundra än.
”Hos matte, såklart!”
Inte så avancerat, men det mottogs väl.

Sen hade vi en skvallerövning. Jag har ju gått en ren skvallerkurs hos Eva B, det här var introt, kan man säga. Lakrits var duktig på detta, och jag vet ju hur vi ska köra vidare.

Nästa övning var något Carina kallade Indianen: att kalla in när hunden tittar eller redan är på väg mot mig. (Detta ska man se till att göra 80 % av inkallningsgångerna.) Man ska sträva efter att alltid kalla in till något, inte från något. Övriga 20 % kan ske när hunden är riktad från/på väg från föraren.
Denna övning gjordes genom att hon höll i hunden medan föraren knatade bort en bit och kallade in med leksak som belöning. Lakrits tyckte det var så där halvkul. Han tog den lite, men släppte rätt snart. Jag har ju fått lära mig på diverse kurser (bl.a. Eva Sognevik och Bus och lek med Anette W) att prata med ljus och glad stämma (kvittra) till hunden för att få den att vilja komma, och nu kom just samma Anette med en konstruktiv synpunkt – den ljusa rösten kunde göra att jag blev intressantare för Lakrits än leksaken! Så – bort med rösten och köra enbart leksak blev nästa prov när vi skulle testa att smyga undan från hunden och se om den märkte något, och om vi kunde göra en inkallning utifrån det. Lakrits är ju ingen man smyger undan från, men enbart leksak utan röst gav faktiskt resultat! Jag märkte att så fort jag sade så lite som ett Bra! att han grep kaninskinnet så släppte han – antagligen i tron att nu skulle vankas godis. Här ser man ett tydligt exempel på hur mina båda hundar är väldigt olika – med Kasper behöver man vara rejält roligt och anstränga sig mycket för att man själv ska vara intressantare än omgivningen … En mycket bra lärdom.

Därefter var det mycket inomhusövningar. Skönt, för det var 30 grader varmt ute. Vi tränade bl.a. hantering, som utgick ifrån Ryggsäcken med en godishög framför. Vi satte oss på golvet och började träna de första stegen av dessa moment:
Klor:

1. tass i handen
2. hålla i och pilla lite på klo
3. föra en tång till klon
4. klippa med tången

Vid alla dessa delmoment ska hunden vara lugn och hålla tassen still som kriterium för att man ska släppa tassen och ge en godisbit från högen.
Tänder:

1. lyfta lite på läppen vid sidan av munnen
2. lyfta på båda läpparna
3. in med ett finger till tänderna
4. in med finger och öppna käkarna

Samma kriterium – lugn och stilla hund, så släpper man det man gör och ger en godisbit från högen.
Öra:
Samma sak, lyfta örat, ner med ett finger grundare/djupare.

Nästa moment var handtarget. Det kan ju Lakrits redan, så vi fick visa det. En sak jag aldrig gjort var att köra även med höger hand och att variera positionen på handen till mellan benen osv. Inga problem förrän vi kom till höjd hand där hunden skulle hoppa för att nosa. Lakrits satte sig och bara tittade på mig. Efter några försök trillade poletten ner hos mej. Ett sådant handtecken gör jag ju när han ska sitta still och inte springa fram till Kaspers matskål! Han tolkade alltså övningen som Stopp. Mycket bra gjort, egentligen!
Carina tipsade om att hon kör öppen hand även i brösthöjd, till och med två utsträckta öppna händer (tänk fågelskrämma), för signalen Kom. Samma som jag gjort, fast bara nere vid vänstersidan. Till Stopp-signal har hon använt knuten hand. Till sin bc har hon stått som fågelskrämma med två knutna nävar, hunden stannar och kikar omväxlande på den ena och andra handen, ivrig att se vilken hand hon tänker öppna. Det har blivit som en rolig lek dem emellan. Kul!
Så nu ska jag försöka ändra mitt Stopptecken från öppen lyft hand till knuten lyft hand. Vi får se hur svårt det blir…
Det sista vi gjorde nu när hundarna var trötta var en passivitetsövning. Ryggsäcken igen med godishög framför, sedan släppa taget om hunden när den känns helt lugn och samtidigt införa kommandot Vänta. Sedan fick vi testa oss fram och avlägsna oss lite (men fortfarande ha koll på hunden och högen). När hunden var riktigt lugn och fin – varsågod. Gick kanon. Men å andra sidan var han bra trött nu, får se nästa försök när han kanske är lite piggare.

Efter lite velande bestämde jag mig för att passa på och köpa nya Kontaktkontraktet med dvd och handledning till kurspris. Jag har ju redan gamla versionen, så är det någon som vill köpa den till ytterst reducerat pris går det bra att höra av sig…