Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Kategori: apportbock (sida 2 av 2)

Apportbocken

Idag fick vi – kanske – ett litet genombrott med apportbocken. Jag är ju bergsäker på att vi fått problem bara för att jag behandlat apportbocken annorlunda mot vanliga leksaker. Det var det jag fick höra – släpp inte ifrån dig apportbocken så den blir en leksak, så att hunden börjar tugga på den eller så. Istället har Kasper alltid betraktat den som en tung, konstig, främmande sak som man inte vill bära i munnen längre än nödvändigt.
Idag gjorde jag så här:
Höll fram apportbocken så han fick ta den i munnen, klickade och belönade, så att han fick bekanta sig med den igen. Försökte dra lite i den för att se om jag kunde väcka kamplusten. Men nej, han släppte direkt. Drog den lite fram och tillbaka på golvet och snurrade runt med den lågt ner vid golvet, och då väcktes intresset lite för den. Sen lade jag den ner på golvet, gick nån meter bort. Genast tog han den men spottade ut den innan han var framme vid mig. Samma som förut, alltså.
Då prövade jag att istället visa att jag hade godis och klicker i handen och gå långsamt ifrån honom. Då plockade han upp apportbocken och följde efter. När jag såg i ögonvrån att han höll den i munnen klickade jag och belönade. Så gick vi runt i köket, jag före och han efter med apportbocken i munnen. Yes! På slutet försökte jag hinna böja mig ned och klicka samt fånga den snett bakom mig innan han släppte den på golvet. Gick ungefär varannan gång.
Jag är jättenöjd, känns som ett stort framsteg. Får jag honom bara van att bära omkring på den är jag säker på att vanlig apportering av den också ska gå, det är han ju som sagt van vid redan med andra föremål.

Apport

Och så tredje och sista filmen för dagen.
Ni får hemskt gärna kommentera vad som ser konstigt ut och som kan förbättras (gäller alla tre filmerna). Även om jag är medveten om vissa brister själv, är det inte säkert jag ser alla…

Vi tränar fortfarande med taggiga repbollen, och den här gången gäller det apportering. Det som syns mycket tydligt är ju att han ännu inte kan lämna av apporten på ett snyggt sätt, men han lägger den åtminstone vid mina fötter, och än så länge är jag nöjd med det. Vanliga apportbockar har vi inte tränat lika mycket med, och dem har han en tendens att tappa och plocka upp igen en eller ett par gången under ingången.

Cattlins kurs 7(8)

Det känns som Kasper kör nån slags varannangångsteknik. För att reta mig, antagligen. Igår var han ju urjobbig, och ikväll hos Cattlin när jag förväntat mig en superjobbig hund var han riktigt bra. Ja, jag fick ju slita för det, men säg att han var kontaktbar minst halva tiden hos Cattlin mot normala kanske tio minuter av hela timmen.

Han har svårt med stadgan vid ligg, han ville inte alls förstå läggande under gång och han kan stanna men verkar helt ha glömt bort stå kvar. Då antingen sätter han sig eller går iväg.

Men till det positiva hör att han faktiskt låg kvar flertalet gånger lös med mig på ett par meters avstånd, han satt väldigt stadigt, han kom på inkallning trots andra lösa hundar intill. Och bäst av allt – han gick bredvid mig och följde med när jag gick och vände åt olika håll. Blev så till mig av detta att jag inte alls hörde att Cattlin sade att hundarna skulle sitta eller ligga eller vad det var. 😉

När vi skulle öva på apportbockarna kom det några nybörjarkursare och den störningen blev för stor för Kasper. Men nu vet jag hur vi ska träna vidare på apportbiten. Han har kommit så långt att han bär apportbocken en eller ett par meter, men sen kastar den med en huvudsnärt mot mig och tycker han har gjort sitt. Jag ska inte längre klicka för det, utan kräva att han tar upp den igen och lägger den i min öppna hand.

Oj, det känns som om vi har så mycket att träna på, här gäller det att prioritera vad som känns viktigast just nu. Blanda den svåra, tråkiga delen av träningen med lite roligare moment så vi inte bara gör endera.

Morgonträning

Måste skriva ett inlägg och berömma Kasper! Var just ute på förmiddagspromenad, och han gick så fint hela tiden. Ibland sade jag Fri och lät honom gå och nosa, och det verkar som om han vid nästa gång han ska gå fint klarar det mycket bättre då. Lite givande, lite tagande…
Körde lite Stanna under gång och vågade mig på att testa lite Ligg under gång. Nu har det ju blivit lite varmare så även det gick bra! Man får tänka på att det är en hundras utan underull, så det är kanske inte så konstigt om han vägrat under de kallaste månaderna. Han är inte jättesnabb vid läggandet, men han gör det!
Fortsatte träna lite när vi kom in igen, först lite apportbock: den gula tar han nu från golvet och backar jag något steg hänger han med nån halvmeter innan han släpper den. Kanon! Bytte sen till träbocken, som varit svårare. Jag lade den på golvet för att se om han skulle ta den. Han kikade lite busigt på mig, tog den och stack nerför trappan till vardagsrummet. 😉 Han tappade taget om den ett par gånger, men tog upp den igen. Okej, inte så bra att han drog iväg med den, men kanon att han bar den! Bytte mot massor av godis.
Vi gick tillbaka till köket och provade igen. Jag lade ned den på golvet, backade en meter och han tog den och gick mot mig. Inte ända fram, men han visade sin goda vilja. Då tyckte jag det var dags att avsluta för den här gången. Jag är så nöjd!
Sen körde vi lite mer läggande under gång och jag tyckte han blev lite snabbare inomhus. Efter att ha smulat sönder en tablettask med hundgodis har han nu somnat. Ikväll har vi Cattlin-kurs, får se om han är på lika bra humör då.

Cattlins kurs 4(8)

Har ingen träningsbild just nu, men den här är väl fin nog. Önskar att Kasper varit lika uppmärksam på mig och kursmomenten som han är på den här bilden…
Kursen gick så där mitt emellan. Vissa saker gjorde han ganska bra, exempelvis låg han ned minst ett halvdussin gånger. Att få en gårdshund att ligga på kallt underlag, på vissa ställen snötäckt, är inte alldeles enkelt, det vet nog de flesta gårdshundsägare. Han gillar också att hoppa, och även om vi missat att träna det hemma gick väl hoppningen ganska bra. Däremellan var han dock okontaktbar, ville bara gå och nosa på gräset och all den annars så goda korven och blodpuddingen var mindre intressant. Kämpade med följ, egentligen skulle vi träna läggande under gång, men det var för avancerat för honom där.
Våra hemläxor:
Läggande under gång – går så klart bättre inomhus, även om man inte kan anklaga honom för att vara snabbast i stan…
Hoppa ut – vi har byggt upp ett litet symboliskt hinder på två plastburkar och ett kvastskaft med en matskål med godis på andra sidan. Jag sätter honom på min vänstra sida och säger Hopp och han hoppar ut jättefint. När det är saker han gillar så är han otroligt lättlärd!
Ta apportbocken – här står vi lite och stampar. Han biter tag (bäst i den gula plastbocken, den i trä är han mer tveksam till) när jag håller i den, men släpper nästan genast. Jobbar nu på att sänka den längre och längre ned. Den gula har han tagit någon gång från golvet, men han håller bara någon sekund. Ska träna hållandet lite mer och försöka förlänga det några sekunder.
Hoppas att våra koner med mera ska anlända snart så att vi kan träna lite annat, som zickzack mellan koner och att springa in i ruta med en target placerad i bortre änden.

Kaspers måndags- och tisdagsträning

VaBK – första praktiktillfället (mån)
Vi skulle samlas vid bilarna med hundarna inuti. Värsta lervällingen på parkeringen. Väl där hade de ändrat sig, nu skulle vi göra detta nästa gång istället uppe vid deras bilar, längre från vägen, om någon skulle sticka. Alltså hade jag ingen chans att låta Kasper få nosa runt i förväg. Vi skulle gå på rad upp till stugan och appellplanen. Jag gick först och Kasper var givetvis heldragig. Lade en loop runt midjan på honom (half-hitch) så han lugnade ner sig.
Första halvan av lektionen handlade om att passera de andra hundarna på utsidan och insidan. Nästan samtliga var mycket dragiga. Sen skulle vi binda kopplet i midjan och gå utan att hålla i kopplet, styra hunden i sidorörelser med kroppen istället för att dra med handen. Helst skulle vi vara tysta, men det går stick i stäv mot vad jag lärt mig hos Eva, så det struntade jag i. Det var svårt att styra med kroppen, särskilt åt vänster, då jag var rädd att trampa på Kasper med mina dubbskor. Kan nog vara värt att öva lite på.
Vi hade teoripass mitt i lektionen och tog in hundarna och band dem i väggkrokar. Kasper satt i en hörna med en golden på ena sidan och en vit herdehund på andra sidan. Bägge urintressanta. När han inte fick komma till dem gnällde han konstant hela tiden. Mycket enerverande för alla. En gång lyckades han tråckla sig ur sele+halvstryp (hade för säkerhets skull bundit upp honom i båda delarna) och hann fram till golden. Nästa gång måste jag försöka komma ihåg att ta med ett vanligt halsband.
När vi kom ut igen var han mycket mer fokuserad. Kanske vande han sig vid tanken på de andra hundarna, trots allt, därinne. Vi fick öva att gå slalom mellan uppställda koner, lite sitt-och-stanna-kvar. Detta kan han ju egentligen, och med den bättre fokuseringen slutade lektionen inte alls så illa som den hade börjat.
Frågade handledarna efteråt om detta med nya ställen, dofter och fokusering, och fick rådet att försöka komma på torsdagsträningarna för att miljöträna honom mer. Antingen träna själva, eller bara sitta vid sidan av och passivitetsträna. Ska försöka det på torsdag, är nog precis vad Kasper behöver.
Inga egentliga nyheter på lektionen, det som gav något var miljön och hundstörningarna.

Cattlins fortsättningskurs – andra kurstillfället (tis)
Vi hade en riktigt givande kurskväll hos Cattlin igår. Åkte tidigt och besökte Skoby hundhotell på ditvägen (riktigt bra ställe, var mitt intryck), sedan fick han nosa runt i lugn och ro på gräsplanen. Sen började vi träna lite smått, enkla grejer för att få upp kontakten och intresset. Lagom tills vi var uppvärmda kom de andra, och han blev givetvis superspeedad igen. Men inte värre än att när den riktiga träningen började så kunde han fokusera nästan hela tiden på mig och det vi skulle göra. Jättekul!
Vi var fyra hundar, två större (en storpudel och en svart av okänd sort) och två mindre (en långhårig tax och Kasper). Den andra gårdisen var hemma magsjuk, stackaren. Vi övade på att gå, stanna, vända helt om osv. För samtliga sade Cattlin att hundarna gick för långt ut, satte sig snett osv. Här kändes det som att vi var på någorlunda samma nivå, vilket är kul. Nästa gång ska vi jobba parvis med detta, så man slipper kika ned på sin egen hund. Cattlin menade att blicken mot hunden gör att hunden kan trängas ut åt vänster, så om man inte tittar utan går rakt fram finns chansen att hunden kommer in närmare. Träningskompisen ska då meddela när hunden går rätt, så man kan klicka och belöna vid rätt tillfällen.
Vi fick prova att bära apportbockar. Kasper fick en liten i trä, och blev intresserad av den genast. Vi lattjade runt lite med den och jag klickade så snart han bet tag i den på rätt sätt. Han hade en tendens att bita i kulan, vilket han givetvis inte fick belöning för. För att vara första gången tycker jag vi kom riktigt långt med detta också.
Sedan tränade vi lite target igen, det var längesen. Kasper fick ett för honom helt okänt blått lock och han fattade direkt att det var en target. Så kul! Vi lade targeten i bakkanten av en ruta som inramats av fyra röda koner, detta för att lära hunden att springa in i rutan och stanna där, tydligen en del av lydnadsmomenten om man ska tävla. Tanken är att hunden så småningom ska få bilden av att targeten ligger inne i rutan, och sen söka sig in även om en target är dold eller saknas (på tävling tror jag rutan måste vara tom), då ska de fyra konerna ge rätt associationer och hunden ska göra rätt ändå. Nåväl, det kommer väl att ta ett tag innan vi når dit, men nu fick jag ytterligare en anledning att köpa en bunt koner. Hade ändå funderat på det för att göra småhinder till trädgården, plus att ha till Saras övningskörning, så hon lär sig bilens fyra hörn.
På slutet fick vi hoppa lydnadshindret. Tre plankor för Kasper vilket är hans mankhöjd och den höjd man ska hoppa på riktigt. Han har inga problem alls med detta. Efter ett par gånger kunde jag sätta honom, koppla loss, säga stanna kvar, gå till andra sidan och kalla på honom med god belöning. Efter ett par hopp fick han upp farten och började tycka det var riktigt kul. Cattlin fotade, får se om det blev nåt…

Nyare inlägg