Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Författare: hundadmin (sida 51 av 199)

Uthållighet på Strawberry Fields

Åkte till Strawberry Fields för att kolla hur marken är där nu. Status:

  • lerig och slaskig första väg
  • snöig/isig andra väg
  • lucker snö på fälten
  • skare som asfalt i skogen

Tycker gott man kan vänta ett par veckor till innan man tar området i bruk för mer ordentlig träning.

Iallafall lade jag ut några smådummies och skickade på långa linjetag. Vid fält 2 skulle jag kasta upp två fickdummies på den stora stenen. Detta var synligt för Lakrits. Den första rullade åt vänster och hamnade mellan stenen och ett träd. Den andra rullade bakåt utom synhåll. Så gick vi över hela fältet i en rundböj och så skickade jag tillbaka ospårat. Den första tog han in helt galant och jag trodde då det var dummien som hamnat bakom (distansen var så stor att det var svårt att se exakt). Så skickade jag honom att plocka in nummer två. Han sökte och sökte. Några gånger tog han vidare lovar och jag kunde på ett fint sätt dirigera tillbaka honom till stenen. Några gånger var han bakom stenen jättelänge utan att jag kunde se honom. Eftersom jag inte heller såg nån rörelse i skogsbrynet tänkte jag att han nog faktiskt sökte och beslöt mig för att ha is i magen. Jag tog inte tiden, men jag tror bergis han sökte intensivt där en kvart. Till slut bestämde jag mig för att nu har han varit duktig nog, gjort ett jättebra försök och hållit sig väl i området, så jag kallade hem honom. Han fick klapp och godis när han kom tillbaka.

Jag satt en stund på en sten och solade mig medan hundarna fick skrota omkring. Kasper fick ett godissök. Sen lämnade jag en fickdummy i en enklyka innan vi vände åter över fältet. När vi var kanske 30 meter ifrån stenen skickade jag honom på nytt till det gamla sökstället. Han for dit i god fart och började söka. Men inget. Nu gick jag närmare utan att avbryta honom. När han tittade upp på mig sade jag bara Sök! Var är den? Och så letade vi tillsammans. Jag insåg nu att den i trädklykan mot stenen var den han hade plockat in, och den andra måste ha ramlat ner i ett djupt hål precis bakom stenen. Det var neryrt snö i det hålet och när jag gick närmare stack Lakrits ner huvudet så långt ner och in han bara kunde. Kanske för att visa att det var där den låg, men han kunde inte få fatt i den? Jag belönade honom igen och gav slaget tappt. Kanske går den att återfinna när snön smält lite mer, eller så får sorkarna eller ormarna nåt kul att leka med. 

Fickdummyn i enklykan då? Jo då, den var det ingen problem att få in bortifrån stenen.

217 Nyfiken nr 91 (365)

217_Nyfiken_91-365

 

Nyfikna var dessa dromedarer definitivt. Och sugna på kex.

Bilden är tagen med mobilen.

318 Torrlagd nr 90 (365)

318_Torrlagd_90-365

 

Beroende på tidvattnet är denna kanal i Puerto de Mogan nästan torrlagd ibland.

Bilden är tagen med mobilen.

193 Metallic nr 89 (365)

193_Metallic_89-365

 

Det blir mycket metallic att putsa på en del av de här segelbåtarna.

Bilden är tagen med 1/1000-dels sekund. f 11, ISO 800 och stora zoomet på 300 mm.

344 Våg nr 88 (365)

344_Våg_88-365

 

Även om havet var lugnt rullade det in en del vågor mot stenstranden.

Bilden är tagen med 1/640-dels sekund, f 16, ISO 800 och standardzoomet på 18 mm.

109 Hav nr 87 (365)

109_Hav_87-365

 

Atlanten är ett stort hav att segla på.

Bilden är tagen med 1/800-dels sekund, f 14, ISO 800 och standardzoomet satt på 59 mm.

202 Morgon nr 86 (365)

202_Morgon_86-365

 

Morgon och fräscha cyklistben på väg upp bland bergen. Men får förmoda att samma ben är aningen tröttare och svettigare några timmar senare.

Bilden är tagen med 1/800-dels sekund, f 13 och ISO 800 med standardzoomet på 110 mm.

191 Mars nr 85 (365)

191_Mars_85-365

 

Äntligen, i slutet av mars, börjar snön ta slut. På påskpromenad på en golfbana.

Bilden är tagen med mobilen.

Solskenspromenad och träning

Även om hundarna fortfarande är i kennelhostekarantän så har jag börjat träna Lakrits lite försiktigt igen. Han hostar inget alls när jag testar ett längre linjetag. Ja, de har inte låtit det minsta konstiga på nästan en vecka nu, men just vid hårdare ansträngning vet man ju aldrig. Men nej, ingenting.

Däremot märks det att orken har blivit sämre efter de senaste veckornas stillhet.

K_L_vallentunasjön

 

Både igår och idag blev det promenad utmed sjön. Bil en kort bit för att slippa byggeländet. Det finns ju en del snö och is kvar, men också lite barmarksfläckar här och där. Härligt.

L_vallentunasjön

 

Jag lät Lakrits få några dolda långa linjetag. Tre gick bra, men på fjärde tyckte han det blev jobbigt. Fick dirigera lite och vissa sträckor travade han. Lät honom vila och när vi vände borta vid badkaret som korna dricker ur på sommaren visade jag honom tydligt hur jag lade ut en liten fickdummy.

Sen gick vi långt tillbaka, en bra bit över hundra meter. Ville köra denna för att få till ett långt rakt linjetag med hög motivation, lite konditionsträning på samma gång. Och den kom in i flygande fläng. Nu fick det räcka med ansträngning.

Istället blev det på tillbakavägen några närsök och kortare dirigeringar: en gömd i vassrugge, en upphängd i buske, en i en ihålig trädstam (där han först fick hoppa över lilla bäcken på ditvägen; tillbaka valde han träbron) och en gömd i en trädklyka invid bäcken.

Allt gick utomordentligt och han verkar komma ihåg vänster, höger och även närsignal bakom sig. Så skönt.

Glad påsk!

glad_påsk

 – Beware, cats, we’re coming!

Ett litet påskkort från oss i all enkelhet.

Äldre inlägg Nyare inlägg