Själv vet jag inte, men husse som gick i förväg menar att det tog 45 minuter innan vi dök upp…
Och här kommer tripp, trapp, trull …

Själv vet jag inte, men husse som gick i förväg menar att det tog 45 minuter innan vi dök upp…
Och här kommer tripp, trapp, trull …

Lade in rallykursen nedanför detta inlägg, så bilden får ligga uppe ett tag till. 🙂
Söker förresten fortfarande en älgklöv, måste fixa det snart.
Hittade den här tavlan på målarinnans blogg och fick lov att ”låna” den hit. Den är oerhört fin, jag tycker verkligen mycket om den. Vill ni se fler fina målningar av samma konstnär hittar ni dem här: Inger Boströms blogg eller i hennes galleri.

Vädret var regnigt och trist på förmiddagen och jag stoppade ner en extra tröja och Kaspers täcke för den händelse det skulle fortsätta även på eftermiddagen. Strax innan vi skulle iväg fick jag ett sms att mina nya glasögon var klara, så jag susade vägen via centrum för att plocka upp dem. Där visade det sig pågå nåt jippo, så det var svårt att hitta p-plats och mycket folk att stressa förbi på väg till optikern. Väl därinne var det tomt och jag fick prova mig igenom de tre paren. Ja, tre, visst låter det lite overkill? Man fick nämligen två par till priset av ett par, vilket gjorde att jag kunde välja lite roligare bågar än jag vågat om jag bara köpt ett par. Sen visade det sig att de hade femårsjubileum så jag fick köpa ett par läsglasögon för bara fem kronor. Sånt tackar man ju inte nej till… Alltså var det tre par som skulle böjas till och passas in bakom öronen så att de satt bra. Sen trängas tillbaka genom folkmassan till bilen, och bort till klubben. Med andan i halsen kom vi fram ett par minuter sena, så Kasper fick inte sin vanliga snooza-i-sin-egen-takt-inledning på kursen. Jag hann byta till ett par nya glasögon iallafall och de kändes jättesköna på direkten.
Anette delade ut de sista papperen med de sista skyltarna, nu har vi alltså gått igenom alla 31 skyltarna som ingår i nybörjarklass. Därefter var det dags för praktik. Jag satte på Kasper hans täcke, för det var fortfarande lite småregnigt. Han ogillar inte Obtracktäcket lika mycket som sina tidigare täcken, men blir ändå lite låg av det. Det märks direkt när man ska försöka jobba med honom. Så när regnet höll upp efter nån timme tog jag av täcket och fick en gladare hund.
Det vi tränade mest var att backa rakt. En skylt handlar nämligen om att ha hunden framför sig (mitt kommando Fronten) och sedan backa ett steg, sätta hunden, backa två steg, sätta hunden och backa tre steg och sätta hunden. Det låter inte särskilt svårt, men det blir lätt så att hunden sätter sig snett. En lydnadstränad hund drar sig gärna åt vänster och sätter sig vid vänsterfickan=godisfickan. Nu har jag köttbullar i vänsterfickan och skinkost i högerficken just för att undvika en preferens åt ena sidan, och i det här momentet belönade jag till 90 % från högerfickan med skinkosten. Men det hjälpte inte. Målet är att man ska ha hunden ganska nära framför sig, men så snart Kasper kom för nära vek han genast av åt vänster, av gammal vana. Svårast var att ta tre steg. Jag insåg att jag var tvungen att sätta ett nytt kommando på backandet, så just nu heter det nåt i stil med ett ljust ”puttiputtiputti” med båda händerna framför mig dragandes mot mig, som om jag ville få upp hunden i famnen. Det gäller att ”dra” lika mycket med båda händerna. Antagligen visar jag lite snett, eftersom det blir fel alltsom oftast. Min stora träning den här veckan, med start på köksgolvet, blir att locka bakåt så han varje gång sätter sig rakt framför mig oavsett antal steg jag tar. Anette var inne på att jag ska använda mig av axlarna, skjuta dem bakåt, för att få honom närmare det där sista lilla, utan att jag behöver böja mig mot honom för mycket (böja mig fram = inbjuda till hoppande).
Övriga lite knepiga skyltar var Fronten + traditionell inkallningsrundning + Sitt, Fronten + modern inkallning till vänstersidan + Sitt (alltså samma som förra gången men komma ihåg ett Sitt också innan vi fortsätter), spiral med tre koner i vänster- och högervarv, läggande under gång (Det har vi tränat mycket i sommar, fast traditionellt lydnadsläggande där man går vidare och lämnar hunden. Här blir man kvar vid hunden och går vidare så snart hunden lagt sig, optimalt ett slags halvhalt. Kasper kan alltså momentet egentligen, men nu var det ju en regnig dag…) samt Sitt respektive Ligg och gå runt hunden. Dessa båda har vi också tränat rätt mycket. Samma där, Ligg och gå runt hunden kan han om det är soligt och fint väder…
Efter fikapaus blev det bana. Vi startade fyra eller femma och det gick bra i början. Sitt och gå runt hunden gick utmärkt, likaså några andra skyltar. När vi kom till Stopp och backa 1-2-3 gick de båda första stoppen bra, men på tredje trasslade han in sig lite i kopplet. Skjuter jag bak axlarna där blir också kopplet mer sträckt, så jag får försöka tänka på det. Det där momentet måste vi helt klart träna en del. Sen var det en 270-graders sväng och en spiral följt av Fronten + vänsterinkallning. Det brukar normalt inte vara några problem, men nu fastnade han på nån fläck som var superintressant där, och vi fick göra om fyra gånger innan det momentet klarades av utan stopp vid fläcken. Suck. Sen var det några skyltar till som förflöt utan problem. Strax före målgång var det Läggande under gång. Där markerade han ett ligg med ena tassen (se matte, jag vet att du vill att jag ska ligga, men det är blött i gräset) varpå jag lät det momentet bero och fortsatte in i mål. Ingen idé att försöka tvinga fram ett ligg där.
Nu har vi teoriomgång 2 på onsdag tillsammans med röda gruppen och avslutning med båda grupperna lördagen den 31 oktober på förmiddagen. Det blir en körig dag, för på eftermiddagen har vi nästa viltspårtillfälle dessutom.
Nästa helg är det som tur är ingen rallykurs. Då ska Kasper och jag istället på clickercamp i Värmland, ska bli så kul.
Idag hade vi sovmorgon, och sen läste jag min franskläxa. Efter lunch tog vi en tur till Veddesta för att köpa en mus på Netonnet och sen en långpromenad på Järvafältet när vi ändå var i trakten. Där måste man ha hunden kopplad, så jag hade långlina på. Däremot höll jag inte i den hela tiden …
Det var kallt imorse, så jag paltade på mig ett antal klädlager för att klara ett par timmars utevistelse på rallykursen idag. Men sen kom solen fram och det blev en helt underbar dag, och jag kunde skala av lager efter lager. Körde till slut i bara långärmad t-shirt och hundväst. Kanon!
Det var inte bara vädret som var bra idag, Kasper var också jätteduktig. Vi började inne med att dela ut dagens papper på nya skyltar som skulle tränas. Då pep han lite för det var ju så tråkigt.
Sedan blev han uppbunden ute när vi skulle gå igenom hur de nya momenten skulle genomföras. Det är bara nyttigt för honom att få träna passivitet, så när matte fattat huvudprinciperna började vi träna:
Det sista var nog knepigast, särskilt med kopplet, där man måste växla från höger hand till vänster bakom ryggen och sen tillbaka till höger hand när hunden kommit på plats vid vänstersidan igen så man är beredd på nästa skylt.
Efter fikat byggdes en bana som vi körde samtidigt som vi filmades. Filmen har vi ännu inte sett, men Kasper och jag startade tvåa och det gick riktigt bra. Det enda Anette hade att säga var att jag kunde haft kopplet lite längre och mer hängande. Hade lånat ett koppel av henne som var lite kortare än vårt normala, det är klart en fördel att köra med lite kortare koppel i rally. Ska se om jag hittar Kaspers gamla valpkoppel i nån gömma, det kanske kan passa perfekt.
Vi stannade kvar efteråt och hjälpte till att plocka in skyltar. Så fick Kasper leka av sig med schäfern Perla, herdehunden Frode och litegrann med keesen Vagabond, fast V var inte lika leksugen som de andra. Kasper fick ränna på bra för att hinna med de stora hundarna. Passade på att träna inkallning en fyra–fem gånger under leken, och han kom in superfint, fick en godis och fick springa iväg och leka igen. Är så nöjd!
Sen fick Anette och Vagabond skjuts till stationen. Kasper tyckte inte alls det gjorde nåt att en nästan främmande hund fick följa med bredvid honom i baksätet. Känns också jättehärligt!
Nu väntar vi bara på att se vad Kaspers kennel klämmer fram för människovalp. Vi önskar givetvis lycka till och skickar många blöta hundpussar till Växjö!
Reflektion 1
Tänk dig en ångmaskin. Man startar den och den bygger upp energi. En massa energi. Till slut måste man lätta lite på ventilen, så det får pysa ut lite energi. Gör man inte det så exploderar den till slut.
Hanterar man energin rätt så tuffar ångmaskinen framåt, till exempel som ett ånglok som drar ett helt tågset. Den är het och explosiv, men går att reglera och styra i den riktning man vill.
Så börjar det kännas med Kasper. Tidigare när jag tagit honom till ett så roligt ställe som brukshundsklubben hade han så enormt höga förväntningar att han absolut inte kunde stilla sig, utan rusade som en galning så långt kopplet räckte, drog nåt alldeles förbannat, och vi var oftast i luven på varandra innan vi nått planen.
Nu går det att låta honom lätta lite på trycket ibland (snooza fritt i kopplets längd, snurra runt mig varv på varv) för att däremellan strukturera upp honom att gå fint vid sidan (spänd som en stålfjäder, men ändå).
Sen går det att få honom fokuserad och röra sig framåt i min riktning utan alltför stor explosionsrisk. Det känns jättekul!
Reflektion 2
Ovanstående var en orimlighet bara på agilitykursen på SoSu BK i våras. Eller, vi hade kommit en liten bit då, men inte till närmelsevis så här långt som vi kommit nu. Jag tror han börjat växa till sig, tycker mig se att vi är över den värsta ungdomsperioden.
Jag trodde väl aldrig att jag skulle kunna skriva att vi gått en hel bana med full fokus på matte utan snooz och utan superkoll på andra hundar i närheten! Jag är så stolt över honom nu!
Det känns som vi börjat på en uppåtspiral där min stolthet över denna lilla ångmaskin leder till att han tycker det är roligare att träna med matte, och det i sin tur leder till att jag tycker det är roligt att träna med honom. Nu ska vi låta spiralen fortsätta uppåt!
För första gånger på länge pallrade vi oss till torsdagsträningen. Vi var några som bestämt oss för att köra rally. Det var ovanligt mycket folk där, bland annat en del duktigt lydnadsfolk.
Kasper var givetvis på hugget, men vi hade gått med skapligt fokus varvat med Fri på vägen dit från bilen, och nu gjorde jag likadant tvärs över planen bort till agilitygänget som också var där.
Jag hittade Anette och lånade nycklar till rummet med rallymaterial. Kasper kastade sig över en så vänligt inställd själ som Anette, och Kicki fick sig nog en slick också.
Sen gick han riktigt skapligt tillbaka över plan och fick sitta bunden och kika på allt medan jag plockade fram skyltar.
När jag nästan fått färdigt en bana kom Carola med son, plus en annan tjej, med varsin golden. Snart dök en flat upp också. Vi körde banan kanske fyra gånger och det gick riktigt bra. En gång ville han inte lägga sig och ett par gånger var det svårt att få fokus vid starten, men jag kom på att peppa med ”Ska vi köra rally” samtidigt som han fick slicka lite skinkost från tuben före start. Då kom uppmärksamheten som en raket, och så avslutade vi med repleksak och skinkost. Det visade sig vara en bra strategi, för det gick lättare och lättare att få startfokus.
Carola gick bra såklart, den andra tjejen också, men hon hade lite problem med vänstersvängarna. Flatten var mer okoncentrerad än Kasper, särskilt i början av banan, men när han fått upp fokus gick det riktigt bra.
Nu har vi kurs igen på lördag.
Passade på denna soliga dag att ta Kasper på en kompensationspromenad i skogen. Igår fick han ju inte vara med. Lika bra det, med tanke på vädret, förresten.
Idag tog vi en timmes extralunch och plockade ganska mycket stora gula kantareller och en del trattisar. Kasper verkligen njöt av att få skutta runt i skogen, även om han fick vara i flexit den här gången.
Här kommer äntligen lite fler bilder från rallykursen:
http://www.evrodoc.se/rally1/
Vi har såna problem med Bredbandsbolaget just nu att vi inte fått upp bilderna förrän nu. Avsända mejl kommer fram tio timmar senare (hur kul är det när man har firma?), uppskickade filer går med 0 kB/sekund osv. De lovar att de jobbar med problemet och ska skicka oss en ny kabel. Hm. Inte säker på att det är i kabeln skon klämmer, men vi får väl se. De har flyttat oss från en proxyserver till en annan också, det hjälpte en del vad gäller skickade mejl. Jag blir så trött på sånt här strul.
Det var jätteroligt att köra igång viltspårkursen. Det var fyra ekipage på teorin, men pga sjukdom endast tre ekipage på praktiken. Det femte ekipaget hoppas vi se nästa gång. Vi körde två korta spår till dem var, och det visade sig jättebra. Första spåret var de rätt fundersamma över vad de skulle göra, andra spåret gick mycket mer målmedvetet och med mer fokus. Då hade pengen ramlat ned.
Det är så kul att se hur olika hundarna beter sig, och hur de löser problemen.
Vädret var väl så där. Vi hade tur med lite sol medan vi fikade efter spårläggningen, men det blåste en del. Precis när vi skulle börja gå spåren började det regna rejält. Som tur var avtog det ganska snart, och när mina fyra spår var avklarade duggade det bara.
Kasper är på väg ner i liggande, men kan inte låta bli att snooza lite oxå. Fina långhåriga schäfern Perla i bakgrunden.
Här försöker han fuska lite med liggandet.
Vi fick lite skyltar presenterade för oss och sedan fick vi gå ut och träna ett moment i taget. De här första, enklaste skyltarna (sitt, sitt+ligg, sväng höger, sväng vänster, gå långsamt, gå normalt, gå snabbt – allt detta med löst hängande koppel) kan vi ganska väl, så Kasper tröttnade lite efter en stund. Jag fick pausa rätt ofta och bara busa med honom. Störningen med andra, okända hundar funkade över förväntan.
Alla höll på med lite olika saker parallellt på plan. Det var många olika raser i vår grupp: vit herdehund, basenji, engelsk setter, vorsteh, schäfer, en blandning mellan border collie och något jag glömt, dsg och … nu står det still.
Även med täcke var det sedan svårt att hålla hans motivation uppe, han ville in i stugvärmen. Kanske att musen drog lite också …
Vi promenerar och har kontakt. Kursledaren pratar med engelska settern, som sitter i 45 graders vinkel (ger felpoäng).
Mitt i gick vi in för fikapaus medan Anette gjorde en liten bana med de skyltar vi gått igenom. Sedan fick vi köra banan en hund i taget. Vi startade tack och lov som trea, innan Kasper tröttnade på vädret igen. Nu hade han hunnit värma sig lite och det gick bättre.
Kursledare Anette kikar på vårt gående, vilket väl är sådär på bilden. Han borde vara aningen längre fram (normalt är det tvärtom som är problemet) och kopplet kunde vara aningen mer hängande.
Första skylten var Sitt, men då ville han bara nosa. Jag gjorde en cirkel och sade kommandot på nytt. Efteråt fick jag veta att man skulle sagt till att ”Jag gör om”. Så nu vet vi det. Iallafall, efter Sitt-skylten fick vi upp ångan och hade god kontakt och resten av skyltarna gick bra, även Ligg. Den lille kräsmagade hade ju täcke på sig och då var det visst inte så läskigt att ligga i det blöta gräset. Jag är riktigt nöjd med resultatet.
Hoppas att vädret inte blir alltför illa i morgon då vi ska hålla första spårtillfället. Särskilt blåsten kan ställa till det för nybörjarhundarna.
© 2026 Skogsstjärnas hundblogg
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Senaste kommentarer