Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Författare: hundadmin (sida 123 av 199)

Bilder från Wij i helgen

Jag har försökt välja ut några skapligt representativa bilder ur den stora högen.

Leia väntar på att Lina ska fixa fram käk. Anita kör nostarget (slicktarget :)) med Acke.

Cia förklarar något medan Speja kikar på annat. Anita Norrblom fikar. 

Anita och Acke börjar apportera.

 Reko på väg in till Marina. 
Leia sticker ut efter en dummy.


Leia kommer in igen utan. Den hamnade för långt ut.

Leia
Snygga vattenpärlor

Speja drabbas av labradårskap när hon kommer i vattnet, och måste skutta av sig lite först.

Sen blir det full fart ut till apporten.

Och så småningom in i mattes famn.

Husse har tränat på en handcuff knot

Används av cowboys för att binda fast hästar.
Kasper tyckte det var lätt att trolla sig loss.

Nya cykelrutter

Nya cykelrutter krävs numera när man ska ta Kasper på en runda. De har börjat bygga om stora korsningen i Vallentuna C, och det påverkar oss nästan oavsett åt vilket håll vi kör. De trevligaste rundorna är till sjön (kräver numera cykling genom centrum för att nå dit) och bortåt Ormsta. Det senare kräver numera cykling genom bensinmacken och förbi gymnasiet, där det ofta ligger glaskross och liknande. Det blir också mer asfalt och färre sträckor av trevliga gräskanter att springa i.
4,5 km fick vi till iallafall och nu ligger han och sussar nöjt.

Ut och Närsök

På morgonen provade Lakrits och jag de nya övningarna igen. Vi höll åter till i köket.
Ut-övningen börjar vi få lite stil på nu, både han och jag. Jag lade till och med till visselpipan i mungipan, kände mig som John Wayne eller nån. 🙂
Det är nästan så jag inte behöver hålla handen om bringan längre, utan han väntar ändå. Men än så länge har jag handen kvar, för säkerhets skull. Nästa gång ska vi nog prova ute i trädgården.

Närsök, också på köksgolvet. Jag testade den eleganta Figaro-signalen, men kände att den blir för jobbig om man ska hålla på och blåsa ett tag. Nu kör jag istället nåt man kan kalla Vinden, en stigande, fallande ton likt vindens sus. Han har ju ännu ingen förståelse för att han ska fortsätta söka tills jag slutar blåsa, utan när han tyckte han var färdig (låg flera godisbitar kvar på golvet) skuttade han in till mig. Jag fortsatte blåsa och gjorde ny låg handsignal och fick ut honom igen. Är det rätt eller fel? Och hur avslutar man egentligen? Jag gissar på en inkallningssignal, men lägger man på den så här tidigt, eller bör man vänta med den? På något sätt bör han ju få reda på att övningen är avslutad. Kom med tips, go’ vänner!

Adjungerad styrelseledamot

Igår kväll var Lakrits med på styrelsemöte på klubben. Ytterligare kanske ett halvdussin hundar var där, varav han träffade några innan vi började.
I början av mötet gav han uttryck för sitt missnöje med den plats han tilldelats. Någon hund svarade, så det var lite livat en kort stund. Sedan lugnade han ner sig – tills en försenad person dök upp med sin hund.
Vilket skall han gav upp! Jösses. Flera personer hoppade högt. Man tror verkligen inte att en liten 18-veckors valp ska kunna ta sig såna djupa bastoner. Så småningom lugnade det ner sig igen.
Och så kom den sista försenade tjejen med två småjyckar. Ny skall- och gnällomgång med tillbakabjäbb.
Efter det var han faktiskt ganska lugn långa stunder. Lugnet belönades med köttbullsbit emellanåt.
Mitt på tog vi en kisspaus, välbehövligt, för vi satt i möte från cirka halv sju till tio. Låååång tid för en liten labradåre.
Totalt sett är jag nöjd med honom. Han var avsevärt lugnare på slutet och förhoppningsvis bär han det minnet med sig till nästa gång vi sätter oss ner med en massa hundar runt omkring.
Tack, styrelsen, för förståelse och tålamod! 🙂

Nya träningsmoment

Glömde ju skriva om vad vi ska träna på härnäst (förutom följsamhet och passivitet och sånt).
Linjetag
Första grejen som Anita visade med Joy var Ut, dvs. att skicka rakt ut till en leksak (boll) eller godisskål. Med tanke på Lakrits är det givet att vi startar med godisskål. Egentligen ska man ha pipa i mun, men jag väntar lite med det. Dessutom rak hand och rak hund. Detta är början till dirigering, eller linjetag.
Jag tränade detta för första gången nyss i köket, och gjorde fem repetitioner. Första repetitionen missade jag genom att ha en fladdrande arm. Nästa tre rep var det svårt att få Lakrits att stå rak vid min sida, för han var så fokuserad på att få springa till locket jag lagt ut några meter bort. När jag väl fått honom rak gick det som på räls. Hastigheten är det inget fel på. Sista repen satt han fint vid min sida, men fattade inte riktigt att han verkligen fick springa på ordet Ut. Vi tränar vidare på kort avstånd i köket tills denna övning sitter bra hos oss båda.
Föremålsintresse
Nästa övning var att kasta/rulla boll för att träna upp föremålsintresset. Denna övning gäller främst Lakrits och Reko, på övriga hundar varnade Anita att köra mer än någon enstaka gång för att inte driva upp dem för mycket i intensitet. Det här kör vi ju redan hemma, så det är  bara att jobba vidare.
Närsök
Tredje övningen var närsök med en leksak (boll) som man fusklägger på några ställen och verkligen lägger på ett ställe, en ruta på någon kvadratmeter. Sedan kan man lägga på närsökskommando med pipa, låg svepande hand och kommandoord. Denna övning kan vi ju inte köra förrän jag jobbat upp föremålsintresset mera. Däremot sade Anita, när jag frågade, att vi istället kan köra närsök med godis, bara för att öva upp nosen lite. Får väl provblåsa i pipan lite och se vilken typ av signal jag kan få till på ett naturligt sätt. Figaro skulle ju vara tjusigt, men jag vet inte om jag klarar den kontinuerligt. Det måste ju till en signal som man kan köra en lite längre stund utan att storkna.

Vild på vilt

Igår var Lakrits och jag på andra valpträffen, denna gång på Wij, ett ställe där de stora hundarna brukar träna apportering på land och i vatten. Alla mötte upp utom Ellis, som just efter många turer lyckats ta sin äldre hund Extra till ökl och idag fick chans till premiärtävling i ökl. Förstår att hon prioriterade den chansen – särskilt som hon plockade hem en premiäretta! Grattis Ellis!
Vi började med att gå slalom mellan de andra ekipagen, och det gick bra, även om det inte var helt lätt med den störningen. De andra hundarna är intressanta, det är stor skillnad mot att träna hemma på gräsmattan. Såklart.
Sedan provkastades det dummy med en hund i taget. Speja var först ut och satte standarden med riktigt bra prestationer. När hon även fått plocka in en duva och en fasanhona bytte vi mot nästa hund. Lakrits körde sist, och som väntat var han ljum mot dummyn. Precis som han ofta gör hemma markerar han med nosen att där var den, och sen struntar han i den. Anita håller med om att vi behöver träna föremålsintresset lite, och det är samma sak med Reko.
När duvan kom fram var det en annan sak. Anita hade förra duvans halshuggna öde i färskt minne så hon höll nogsamt fram duvan för luktprov med huvudet väl undanstoppat. Jodå, den roliga kom han ju ihåg. De här fåglarna var halvtinade, och det var nog perfekt för Lakrits. Fågeln kastades in i grönskan så den var helt dold. Sedan fick Lakrits ett Kör av mig och satte iväg efter den, för säkerhets skull med släpande koppel och långlina. Ifall han skulle vilja dra iväg med sitt byte till säker plats och käka upp den…
Men, nä, han sökte fint och hittade den, jag ropade på honom och han kom tillbaka till mig med den! Jätteduktigt!
Samma sak med den lite större fasanen, även den bärgades hem till matte. Den bytte jag mot en godis för säkerhets skull.
Vi fikade och jag valde att ha Lakrits framme (det gjorde alla för den delen). Bra tillfälle att träna passivitet. Och det behöver han, kanske mer än något annat just nu. Han piper emellanåt och snor gärna runt lite ibland. Emellanåt sköter han sig å andra sidan fint, så han är nog inte ett hopplöst fall.
Sista övningen blev nere vid sjön. Anita ville kolla hur de betedde sig i vatten. På med gummistövlarna, alltså. Lakrits startade som tvåa och gick ut i vattnet utan tvekan, men simma ville han inte riktigt. Sen blev det nog lite tokigt, för jag skulle hålla honom inför Anitas dummykast utmed kanten. Men se, hållas fast i vattnet ville han inte. När jag skippade hållandet och Anita kastade en dummy utmed stranden hämtade han den och kom halvvägs med den innan han släppte. Vi slutade nöjda med detta, eftersom dummies än så länge inte är hans grej. Han fick en positiv minnesbild av vatten och dummies, och det är bra så.
Jag kom på att jag hade kameran med mig rätt var det var, så det finns bilder från fikat och framåt, men de kommer upp senare, för nu måste jag jobba.

Fortsättningskurs i rally 1(4)

Idag har Kasper och jag börjat på fortsättningskurs i rallylydnad. Men innan dess hann jag ett varv i skogen med båda hundarna och hittade mängder av fräsch karljohan. Lakrits fick godis när han nosade på en karljohansvamp, och strax efter nosar han väldigt i mossan. När jag kikar efter så har han hittat en svamp till som var nästan helt dold. Godis igen såklart! Tänk om jag har embryot till en karljohanhund här?
Sex liter rensat blev det, härligt. Lite smörstekt ikväll och resten för infrysning.
Kursen, då. Vi var fem deltagare och sex hundar, de flesta kändisar från klubben, men även en ny person som bor i Sollentuna med sin sheltie.
Anette körde individanpassat och frågade hur vi ville lägga upp det. För min del ville jag 1) få bort nosandet, 2) repetera nybörjarskyltarna och 3) börja kika på fortsättningsklass.
Vi byggde tre småbanor, en med bara snurrar och svängar, en blandad nybörjarklass och en med fortsättningsskyltar.
Jag började att köra Kasper i snurr-och-svängbanan och han gick hela banan utan att lukta en enda gång!
Jag leker igång honom med piptaxen, och ser till att vi har bra fokus när vi startar. Ska försöka ha skapligt tempo så han liksom inte hinner få ner nosen.
Nästa bana vi körde var den andra nybörjarbanan, och där nosade han lite ett par gånger. Anettes tips är att köra Carina-knycken och bara gå vidare, belöna med ljus röst när han kommer ifatt igen. Sedan var han lite seg på en Ligg-skylt. Vi tränade Ligg lite separat, vilket gick bra, och Anette tipsade då om att jag låter annorlunda på banan än utanför när jag säger kommandot Ligg. Ska försöka tänka på att ha min allra ljusaste röst på Liggkommandot.
Tredje banan var såklart lite knepig eftersom vi aldrig kört forts-skyltar förut. Några av skyltarna var dock inte mycket annorlunda än nybörjarklass, bara något extra Sitt inlagt här och där. Bara man lär sig hur skylten fungerar är det inget problem att greja dem. Men sedan hade vi ”Sitt, Stå, Gå runt” (205) och att gå runt med Kasper stillastående har jag inte tränat särskilt mycket på. Men det gick bättre än väntat. Någon gång rörde han lite på sig, men på det hela taget är jag nöjd. Får tänka på att inte belöna detta förrän vi gått vidare någon meter så han inte sätter sig efter ståendet.
En annan ny knepighet var ”Snurr under gång” (215). Att snurra har vi ju tränat en del på som frivilligt beteende i shejpingen, men vi har inte kört det så mycket vid sidan om mig (utan framför) och vi har definitivt inte testat att göra det under gång. Det här måste vi träna mycket mera, men targetfinger, långsamma steg framåt medan momentet utförs och belöning först när han är rak igen är de saker vi behöver tänka på här.
I fortsättningsklass ska ju hunden vara lös. Jag körde hela banan med koppel först, förutom snurren, som ju inte funkar med koppel. På slutet körde jag hela banan igen med släpande koppel, och det gick utmärkt bra.
Sedan hade Anette satt upp två separata hinder som alla fick träna på tillsammans. Det var ”Åttans frestelser” (206), först med bollar och sedan med godis. Domaren berättar var ingången är och sedan går man rakt igenom, rundar en kon, går rakt igenom igen och rundar nästa kon. Totalt blir det en åtta. I de båda andra hörnen där det inte finns koner ligger alltså leksaker eller godis. Kasper tyckte leksaker var en baggis att gå förbi, men godis var svårare. Vi har ju dock tränat en del på godisstörningar, så han grejade det, men ville gärna tillbaka och ta godiset EFTER hindret var avslutat. Där måste jag nog tänka på att när hindret finns mitt i en bana kan godisfrestelsen dyka upp nära även något annat hinder, så vi behöver allt bygga lite olika banor runt denna 206:a.
Det andra gemensamma hindret vi körde var ”Skicka över hinder”. Första gången lät jag Kasper hoppa med släpande koppel, men då revs hindret, så vi körde utan. Han följde mig jättefint och väntade in mig efteråt hur fint som helst. Kändes riktigt kul att börja träna på lite nya grejer tillsammans med honom.
För övrigt blev det en del fikande och snackande på altanen denna soliga sköna dag och han skötte sig riktigt fint även i passivitetsstunderna. Nöjd med min lillplutt!

Boll, massage och fullspäckad helg

Lakrits var duktig i morse. Jag rullade iväg tre innebandybollar utomhus som kom tillbaka till mig. 😉
Han har ju inte varit så intresserad av att hämta saker, så jag har börjat köra innebandyboll (lätt att ta) inne i köket några gånger i stöten lite emellanåt. Det har funkat. Nu körde vi ute en av de första gångerna.
Sen lek med kaninskinnet, sen lite fritt följ, sitt och ligg.
Se mer kaninskinn och till sist ett nytt försök med bollen. Då var den inte lika kul längre utan jag fick springa omkring ett tag och kasta den till mig själv 😉 innan han kom på att den kunde ju vara kul att hämta ändå. En lyckad sista repetition fick jag till, alltså, innan vi slutade. Tjoho!

Har just kommit tillbaka från en massagetimme. Så underbart. En bra massös som finns på gångavstånd och som tar i så det känns. Ingen mespropp.

På lördag börjar Kasper och jag en fortsättningskurs i Rallylydnad. Det blir bra att göra något tillsammans, bara han och jag. Behöver fila på en del inför de tävlingar vi har anmält oss till. Vi ska ta mej sjutton komma över 70 poäng nu!

På söndag är det dags för nästa valpträff. Lakrits och jag ska träffa resten av gänget på Wij, där vi ska kika lite på apportering, dummies och vatten. Det ska bli skojigt såklart.

Sen kommer det barn och vuxna gäster hit både lördag och söndag, så det blir mycket för de båda dogsen i helgen.

Jag kommer!

Fångat på gårdagens långpromenad. Snygg i nya selen, va?

Äldre inlägg Nyare inlägg