Lakrits är bättre i magen, går nu åter på Kaspers dietfoder och får väl göra så ett tag.
Annika och jag träffades på eftermiddagen för att träna lite. Vi började med att promenera bort till en äng, där vi lade ut två rutor. Men denna gång gjorde vi halva rutan dold och halva synlig genom att vi tog två ben var innan vi samlades i mitten. Vi lade ut två apporter i varje hörn, en till varje hund. Sedan skickade vi först på de dolda, de som den andre lagt ut, och när hunden var på inväg skickade den andre sin hund så de gick om varandra. Första gången hajade Lakrits till, men snart sprang han obekymrat vidare trots den störning som Cheysie utgjorde.
Vi gjorde likadant på nästa fyrkant, enda skillnaden var att den hade längre ben. Jag fick lov att dirigera på ett par av de totalt åtta skicken, men på det hela taget springer han riktigt rakt och fint och med gott självförtroende ut även på de dolda apporterna nu.
Lite roligt var den sista inhämtningen på dirigeringsruta två: Lakrits var på väg ut, hade hunnit drygt halvvägs när Annika blåser stopp på Cheysie åt andra hållet. Lakrits saktar in men inser sen att det inte var mitt stoppljud han hört och fortsätter då. Jättebra! Om det nu beror på denna störning eller inte, men han drar sig nu lite för långt åt vänster. Jag vill inte i detta läge börja bråka med honom och skicka om och så, utan väntar istället till han kommer upp i skogskanten där jag blåser stopp och Höger. Exakt samtidigt som jag säger Höger säger Annika, vänd åt andra hållet, Vänster till sin hund. Kunde inte annat än skratta åt det efteråt, att vi lyckades vara så synkroniserade. Vi lyckades dock inte förvirra hundarna, utan de klarade respektive uppgift väl och bärgade hem var sin apport. Det blev alltså mycket bra träning där, även om det var mer avancerat än vi riktigt avsett. 🙂
Sen promenerade vi tillbaka till bilen, kastade ett par korta markeringar på vägen, och lämpade sen in hundarna medan vi gick och lade ut ett ganska stort sök med tolv apporter.
Jag lade fem röda i högerkanten (till vänster om stigen i stenskogen) och Annika lade sex mörka och ytterst en ljusgrön apport. Sen började vi ganska långt bak och skickade växelvis. När hund ett var på ingång skickades hund två, så det blev ytterligare träning på att gå om varandra. Nu var det inga som helst problem. Varje hund var helt fokuserad på sitt uppdrag. Efter att ha tagit in en tre–fyra apporter förflyttade vi oss lite framåt upp på en höjd så vi såg terrängen bättre. Det gjorde det enklare att skicka hundarna växelvis då man såg tidigare när den yttre hunden hade något i mun och var på inväg. Efter en stund checkade vi av läget. En röd och en mörk kvar. Den röda tog Cheysie snabbt in och så hade Lakrits den sista att bärga hem. Han sökte väl av marken och hittade efter en inte alltför lång stund den tolfte apporten. Bra jobbat av båda hundarna!
Bild tagen häromdagen på Vada kullar.
Senaste kommentarer