Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Månad: december 2012 (sida 1 av 2)

År 2012 i sammanfattning

Det har hänt mycket 2012 inser jag när jag försöker sammanfatta lite.

MauritiusResor

Först och främst resor: vi började med två varma och soliga veckor på Mauritius i början av året  med hav och bassäng i princip utanför hotellrumsdörren. Sara och jag åkte till London i mars och sen bilade Rolf och jag med hundarna ner till Frankrike i augusti. Vi bodde i Sancerre och Villeneuve sur Yonne under sex veckor innan vi bilade hem igen i början av oktober. Vi anlände mitt under en extrem värmebölja med dryga 40 grader och testade därför att bada i Loire.

LakritsHund

Jag har under året tagit en rallypinne i nkl med båda hundarna, tre gånger varit retligt nära en etta i lkl1 med Lakrits och till slut äntligen grejat en etta i jaktprov nkl med Lakrits nere i Skåne. Vidare har han och jag varit med på en spårhelg i våras samt två sommarjaktkurser för Kicki och Bolly respektive Jens och Sofia. Sen var det ju sedvanligt kennelläger, förstås.

Vidare har Kasper blivit förevigad med sitt fina nylle på Rasdatas hemsida för gårdshundar och jag har investerat i en apportkastare efter noggrann marknadsundersökning.

SaraFamilj

Sara har läst två terminer på KI:s läkarlinje. Ett hårt arbete som hon utför med den äran!

Dessutom har det tillkommit en ny hund i släkten: den bruna storpudeln Jungman.

hästarKonst

Lite pretentiös rubrik, men Rolf jag jag deltog på en fotoutställning (vårt livs första) i Vallentuna i våras. Jag har gått termin 2 och 3 på akvarellkurs. Och jag har sålt några akvareller, dels i form av upptryckta julkort och dels några passepartoutinramade original.

Några Lakritsbilder in action

Några Lakritsbilder in action från strax före jul. Just nu vilar han sig i form igen.

Utmaning – 365 foton 2013

Jag hittade detta av en slump via en översättarkollega och Facebookvän. Det verkar kul och utvecklande, så jag gör ett försök att greja detta. Förhoppningsvis kan ni alltså se fram emot fler bilder i denna blogg.

Om du blir nyfiken kan du läsa mer här:

Fotoutmaningen 365 foton

Fotoutmaningen 365 foton

Utmaningens blogg: http://trehundrasextiofemfoton.wordpress.com/
Utmaningens FB-sida: http://www.facebook.com/365Foton

2013 års temalista: http://trehundrasextiofemfoton.wordpress.com/temalista/

Regler: http://trehundrasextiofemfoton.wordpress.com/2012/12/04/hur-funkar-det-egentligen/

Vet inte hur jag ska tolka

Imorse hade Lakrits spytt på golvet igen efter ett helt dygn utan sånt (bara diarréer). Det fanns en hel del röda strimmor i som jag tolkar som blod.

Jag ringde Arninge, som ändå tyckte att eftersom han är pigg så kan vi bara fortsätta som förut, så länge han inte fortsätter att spy så. Hon menade att det kan vara matstrupen som blivit irriterad av all galla.

Nu var jag ute på en promenad med båda och Lakrits satte sig och sket en gång. Inte sprutigt, men ändock diarré, och jag tycker färgen ser ut som blod. Det har jag lite tyckt tidigare också, men eftersom vi bytt foder till i/d på burk vars innehåll är lite rödbrunt har jag tänkt att det kanske är foderfärgen bara. Men nu var det lite mörkare rött än tidigare.

Han är dock fortsatt pigg och äter glatt när han får småportioner mat utblandat med mycket vatten.

Det är svårt att veta hur jag ska tolka detta. Om det bara är allmän irritation i tarmkanalerna eller om det faktiskt är något annat som besvärar hans mage. Typiskt nu när det nalkas nyår …

Lite bättre idag

Detta dygn har Lakrits iallafall fått behålla maten så det gått ut andra vägen. I och för sig mycket löst, men ändå.

Diarrétabletterna tuggar han i sig som gott godis, som tur är.

Kasper är mycket avundsjuk på den goda sjuklingsmaten som han inte får ta del av.

Åkte till Arninge

Igår kväll var Lakrits riktigt hängig, kunde i och för sig gå ut och pinka i hagen, men han låg kvar i bädden när man kom ner. Normalt kommer han en till mötes, men nu var det bara svansen som tillkännagav att han välkomnade en.

Lite tidigare på eftermiddagen gick han, Jungman och Kasper (förd av 7-årige Axel) på en kortare promenad. Då klättrade han upp på en snödriva och ut exploderade en rejäl diarréskvätt, enbart vätska. I övrigt har allt kommit upp munvägen.

Jag var uppe ett par gånger i natt och försökte klämma i honom lite vätskeersättning. Svårt, för han vill ju inte öppna munnen och när han väl gör det tenderar merparten ändå att hamna vid sidan. Lite har jag ändå fått i honom. Så nån gång på morgontimmarna hörde jag hur han drack. När jag kom ner ett par timmar senare var vattenskålen tom och det låg stora pölar på golvet och i hans bädd. Han hade fått upp mesta vattnet igen. Men lite måste kroppen ändå ha tillgodogjort sig, för han var lite piggare än igår kväll.

Jag bestämde mig ändå för att ringa veterinären, och de tyckte jag skulle komma in med honom. Vallentuna var inte öppet, så det fick bli Arninge. Vi fick gå in en sidoingång för den händelse det var nåt smittsamt. Nu var jag ju ganska säker på att det inte var det eftersom Kasper är hur pigg som helst, och tempen visade sig vara normal på 38,2. Veterinären kom och kände igenom honom och tyckte att magen verkade normal. Han reagerade inte särskilt på att hon klämde, mer än att han ideligen ville lägga sig ner igen på bordet.

Hon tyckte inte att hon i dagsläget behövde behålla honom utan att jag kan fortsätta ge vatten och några skedar mat varannan timme och dessutom ge uppstoppande Canikur. Han skulle gå på samma foder som Kasper redan har, så jag köpte bara några konservburkar att börja med plus ett par förpackningar Canikur. Märker jag att han fortsätter spy och inte får behålla nåt av vad jag stoppar i honom ska jag ringa ikväll så får han komma in på ickeakut tid imorgon.

Normalt sett är han måttligt förtjust i Canikurtabletterna, men nu var han så hungrig att han tog dem direkt när jag kastade dem till honom som belöning. Så varvade jag med en liten sked I/D-foder, en Canikur till osv tills alla fyra tabletterna var svalda. En sista liten sked I/D blandade jag med lite vätskeersättning och då slurpade han i sig det.

Hoppas nu att han får behålla detta och piggar på sig så vi slipper återvända till Arninge Djurklinik.

Lakrits dålig i magen

Igårkväll fick Lakrits upp hela kvällsmåltiden. Givetvis på den rätt nyinköpta mattan nere i teverummet. Lite senare kom det upp galla på vardagsrumsgolvet. I natt spydde han galla ett par gånger till.

Det blev alltså bara en liten frukost med ris, en matsked rysk yoghurt och en massa vatten.

På morgonpromenaden bajsade han normalt, så jag hoppas att det bara är nåt tillfälligt och inget som sitter och spärrar i tarmen.

Lite otajmat, eftersom Jungman med flera ska komma hit på lunch idag. Avvaktar lite för att se hur han mår om en stund. Kasper är pigg, så det är iallafall knappast något smittsamt.

Edit:

Hann inte mer än posta detta förrän jag hörde ett nytt ulkande i köket. Det var riset som kom upp igen. Nu har han fått lite mer vatten med en sked yoghurt i för att iallafall hålla sig vätskad. Typiskt nog har jag inga diarrétabletter hemma, de gick åt i Frankrike.

Jungman kommer hit, men inte i förtid för att leka. Och Lakrits får väl bo i badrummet om så behövs för att han ska få ro. Hetsa upp sig med valp är inte lämpligt just nu. Han ter sig för övrigt lite dämpad, faktiskt.

Fin julpromenad

Igår gick Annika och jag med hundarna på en härlig julpromenad. Träden var ytterst nertyngda med snö, och vi hjälptes åt att rädda ett antal från att knäckas samt flyttade undan ett som det redan var för sent för.
2012-12-25 10.40.32
Hundarna hade jättekul i snön och när de busat en stund fick de också lite halvstrukturerad träning. Vi började med att Annika stövlade ut via en kringgående rörelse med två dummies som vi skulle ta på linjetag på tillbakavägen. En snitsel fick markera startpunkten.

Sen provade vi några allt för svåra markeringar, och gjorde dem sen lite lättare när vi märkte att snön gjorde markeringarna tillräckligt dolda utan att vi behövde gömma dem bakom en massa buskar också. I början var Lakrits väldigt flamsig. Han sprang rakt ut på markeringen, men fortsatte förbi i hundra knyck. Jag såg honom inte sen pga en uppförsbacke, men Annika sade att han var LÅNGT bort. Ett par omförsök tills han satte den.
Sen sprang han än en gång LÅNGT bort åt samma håll utan att vilja komma in när jag visslade. Men efter dessa malörer gick det sen allt bättre, och han låg fint kvar i området och sökte idogt under snön. Cheysie var lite vidare, hon sprang flera gånger rakt över dummien men var för snabb för att uppfånga vittringen. Men även hon fick in dem till sist, och den sista spikade hon. Bra avslut där!
2012-12-25 10.40.10

Linjetaget blev lite krokigt åt höger runt nåt oidentifierat hinder under all snö, men efter omtag och viss dirigering plockade Lakrits in den trots ospårad snö. Cheysie satte sin utan problem.

Det var mycket tråkigt att inte längre ha Tindra med oss, den borne apporträddaren när de yngre förmågorna gjort bort sig och inte lyckas få in dem. Ibland går allt alltför snabbt och inget kan göras. Många tankar till Annika.

Mer frisbee på golfbanan

2012-12-23 13.23.06
Det är så enkelt att ha med frisbeen, så det blir mycket sånt nu. Ibland motioneras även mina vinterdummies, har nu fyra stycken, men ska man promenera lite längre känns de onödigt tunga att släpa på. Frisbeen är väl så kul:

film

Lakrits och frisbeen

Vi var ute i skogen för nån dryg vecka sen. Rolf hade sin lustiga huvudkamera med sig – Hero Pro 3. Förutom hundarna hade vi en frisbee med oss också. Lakrits fick ibland hämta den på kul, ibland dirigerade jag till den och ibland blev den belöning efter stoppsignal.

Och vackert var det den dagen. Se filmen Lakrits och frisbeen 121202:

YouTube

Äldre inlägg