Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Datum: 16 april 2011

Kurs i Rutan

16 april 2011 / / Kommentarer inaktiverade för Kurs i Rutan
Hanna med sin labrador. Längst bort på fältet provar kelpievalpen spring till Rutan.
Eftermiddagspasset bestod av Rutan-träning. Man börjar med att lära hunden att förstå att den ska springa till formationen (dvs. rutan med ca 15 cm höga koner i hörnen på 3 meters avstånd, vid tävling markerad med band eller linjer som sprejats eller gjorts med sågspån; konerna ska vara väl synliga för föraren), inte belöningspunkten. Hunden får inte agera på eget bevåg, utan det är en dirigering och hunden ska stanna på Stå (inte av sig själv).
Detta brukar man lära in med leksak eller targetplatta. Vid kursen valdes leksak som placerades ut bortanför rutan. Även här befann sig hundarna på olika nivåer. En hund som redan tränats för lkl 2 (då man startar på 10 meters avstånd och avslutar med Stå i tre sekunder) blev ett skolboksexempel på hur svårt det blir att fortsätta att träna inför 3:ans ruta (start från 25 meter med Stå följt av Ligg varpå man testar stadgan genom att föraren kommenderas att gå en vinklad promenad framåt, vänster/höger, vänster/höger tillbaka, varpå man blir kommenderad att kalla in hunden (medan man har ryggen åt hunden)) om man bara tränat på 10 meters avstånd. Jodå, knappt halvvägs stannade hunden och tittade frågande på matte – vad ska jag göra? Monika fick alltså in en femetta på att vi ska börja träna på 25 meters avstånd direkt.
Vi började med att stå på 25 meters avstånd med hunden medan Monika gick bort till någon meter bortanför rutans bortre kant, lekte med hundens roligaste leksak och lade ned den. Jag valde tennisboll och sade Titta Rutan! samtidigt som Monika demonstrerade vad som hände med leksaken. Med fullt fokus framåt sade jag sedan Rutan! Ingen reaktion. Jag har en hund med bra stadga vid nonsensord. 🙂 Det fick bli Rutan, ja! Då stack han iväg. Första försöket vek han av till vänster om konerna och stannade upp och nosade in dem lite innan han fortsatte bort till bollen. Andra varvet sprang han igenom, men saktade farten lite därinne och vek av åt vänster. Det var där rutan stod vid förra skicket, han mindes alltså gamla bollpositionen. Monika flyttade rutan på nytt åt höger, bytte själv sida till höger och gjorde sig beredd att plocka upp bollen om han inte var snabb nog att ta den. Denna gång höll han en linje i mitten och hann före henne, om än knappt. Där pausade vi och andra ekipage fick jobba. 
Nästa omgång hade ekipaget före oss ställt upp fyra koner till, så det blev som en allé med fyra koner på vardera sidan. Nu blev det supertydligt hur man skulle springa och Lakrits klarade att hålla farten ut till bollen med bravur. När han passerade mitt i rutan ropade jag Varsågod! Vi gjorde två sådana skick, så fick det vara bra.
Detta ska man nu pränta in hos hunden, och köra typ 200 skick med synlig target/leksak och byte av rutposition innan man går vidare.
När hunden börjar kunna detta ordentligt och har bra fart, börjar man dölja leksaken i t.ex. högt gräs. Längre fram lägger man ut leksak/target innan man plockat ut hunden ur bilen, så hunden inte ser den, gärna gömt i gräset. Nästa steg är att ta bort den helt och lägga på ett Stå mitt i rutan (kräver ju att hunden kan detta kommando först, så klart). Sedan kastar man belöningen till hunden eller springer in till rutan och belönar där. Det är viktigt att man plockar bort target/leksak innan man lägger på Stå.
Några viktiga saker:
  • Hunden får inte börja leta efter target/leksaken. Bryt direkt om hunden börjar söka i förtid. Kalla in och gör om.
  • Man får poängavdrag för tempoväxling eller om hunden gör en lov runt och sedan in i rutan. Snabbt och rakt är det som gäller.
  • Byt position på rutan så hunden inte letar efter belöningspunkten istället för att lära sig formationen. Det duger inte att bara byta sida, då kan en hund som minns belöningspunkten istället börja springa snett i rutan.
  • När man börjar ta bort target/leksak: ta bort en gång, lägg tillbaka nästa gång och varva så ett tag på oberäkneligt sätt.
  • Ha gärna en ruta utställd som störning när man tränar lydnad, så att hunden blir van vid att det står koner på appellplan. 
  • Ställ ut rutan när hunden inte ser på, iallafall ibland. Annars kan själva utställandet bli en ritual att nu är Rutan på G.

När hunden klarar steg 3 (utan leksak) kan man börja lägga in Stå – inte tidigare. Varva med och utan Stå. Öka sedan till Stå följt av Ligg. Hunden ska lära sig att ligga kvar med stadga, oavsett om jag närmar mig hunden, viker av eller går bort från den igen. 
För elit-rutan gäller att i 99 % av fallen följs en högerruta av en högervinkling och tvärtom.
Åter ett kanonbra kursblock där vi kom så långt att Lakrits fick en grundförståelse i att springa hela vägen igenom konformationen i full fart till sin boll. Här har vi något bra att bygga vidare på!

Kurs i Fritt följ

16 april 2011 / / 2 kommentarer
Redan för typ ett kvartal sen anmälde jag mig och Lakrits till ett kursblock i Fritt följ. Det var VaBK som anordnade en helgkurs med fyra block, och jag tyckte övriga block lät alldeles för avancerade för oss, särskilt med tanke på att Lakrits skulle komma upp i slyngelåldern och man aldrig visste hur han skulle vara då. eftersom det gick att anmäla oss till enskilda block valde jag Fritt följ, som jag tyckte vi kunde ha nytta av i många sammanhang, inte bara lydnadstävlingsmässigt, även om kurstänket var upplagt så.
Igår förmiddag var det dags, och det visade sig vara ett kanonbra upplägg!
Vi var fem–sex deltagare som stod på olika nivå, allt från valp till unghund till ekipage som tävlade i lkl 2. Monika körde en timmes teori och därefter ungefär en kvart med oss var medan övriga tittade på, frågade och kommenterade. Mycket lärorikt. Det gav dessutom utmärkta möjligheter till passivitetsträning tillsammans med okända hundar som stundvis var aktiva.
Lakrits var i princip helt tyst. Någon pipantydan kväste jag, och sen var det bra. Vi har ju tränat klossen och stolpen redan tidigare, vilket innebar att Lakrits kan ingångar (även om han inte alltid hamnar riktigt rakt, jag har haft dålig tillgång till speglar). Däremot upptäckte Monikas skarpsynta öga genast att han tolkat kommandot Fot som ingångsrörelsen, inte att sitta och titta med kontakt på föraren! Om jag sade Fot en gång till när han redan satt hos mig så flyttade han sig lite inåt benet. Mitt fel såklart, eftersom jag har rätt dimmiga begrepp om tävlingslydnadens alla detaljer. Så första uppgiften blev att rätta till detta. Monika lånade min klicker och med Lakrits sittande vid min sida sade jag Fot och blixtsnabbt klickade hon när han tittade upp innan han hann börja röra sig. Vi hann så långt att han nog börjat få en förståelse för att det är titta som gäller, inte röra sig. Mängdträning på detta väntar framöver. 
Nästa steg var att öka tiden och att lägga på störning. Ganska snabbt var han relativt störningsokänslig och höll kvar blicken när Monika började röra sig. Vi kom dock aldrig så långt som att störa med hund som går runt i närheten. Ett bra tips var att gå ut och träna detta invid en fotbollsplan eller vid ett köpcenter för att få gratis störning. 
Nästa steg var att ta ett halvt steg framåt utan att hunden dippar ner med huvudet. Det tränade jag bara någon gång, men det gick bra. Det fanns en annan hund som kommit längre än oss, men som regelmässigt dippade huvudet i början av framåtgåendet. Det var nyttigt att se deras träning, gav en del idéer om hur vi kommer vidare sen. 
När man ska börja med vänstersvängar kör Monika med något hon kallade glasslocket. Hunden satt kvar medan föraren tog ett steg 90 grader vänster (samma som man gör i rally fortsättningsklass) varpå hunden fick kommandot Fot och gick in och satte sig. Den biten kan Lakrits redan. Högervinklar tränade vi inte, men en annan hund gjorde det och hade svårt att hänga med runt. Denna hund klarade däremot Helt om mycket bättre. Snabbt kom en lösning på plats: sakta in precis före högersvängen så hunden fick en chans att bli uppmärksam och hinna svänga med. Nu gick det kanon för dem. Här tänkte jag också på Eva Bodfäldts huvudrörelser, att man själv vrider huvudet lite innan man svänger vänster eller höger, så att hunden får en liten hjälp på traven.
Senare ska man träna tempoväxlingar: sakta, normal marsch, språngmarsch och ytterligare längre fram stegförflyttningar där man själv ska vara vänd rakt framåt och hunden ska följa parallellt.
Vi fick ytterligare ett konkret tips: om hunden har tendenser att ploga går man in i en långsam vänstercirkel istället för att bryta och fela. En riktigt långsam cirkel där man tar ett steg, väntar tills hunden söker sig in med rumpan, ett steg till, rumpan in osv. När detta ser bra ut återgår man till att gå rakt fram. Börjar hunden ploga igen blir det en ny långsamcirkel. Skulle hunden sätta sig i denna långsamma cirkelgång struntar man bara i det, det är inte relevant just nu.
Om hunden ljudar i startpositionen kan man skippa utgångspositionen ett tag och ta in hunden vid sidan i farten och säga Fot där. Ofta är det startförväntan som genererar ljuden.
Detta pass var så bra och Lakrits var så alert och med att det var en fröjd. När jag fick höra av Monika att det fanns platser kvar till block 2 och 3 bestämde jag mig alltså direkt att hoppa på. Den härliga solen gjorde beslutet ännu enklare – vi hade en hel underbar vårdag.

© 2026 Skogsstjärnas hundblogg

Tema av Anders Noren — Upp ↑