Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Månad: april 2011 (sida 1 av 2)

Lure coursing – snabb som en vinthund

29 april 2011 / / 2 kommentarer

Eller, nja, inte riktigt, kanske. Men Kasper var otroligt duktig ikväll.
Vi hade alltså premiär på en lure coursingbana på ett fält lite norr om Kårsta. För den som helt begripligt inte vet vad lure coursing är säger Wikipedia så här:

Lure coursing är en tävlingsform för vinthundar som går ut på att hundarna springer efter ett byte i form av en plastpåse på ett öppet fält. Trasan/plastpåsen dras över ett antal trissor och byter på det sättet riktning. Hundarna bedöms efter fem kriterier (entusiasm, fart, följsamhet, rörlighet och uthållighet) och tilldelas 0-20 poäng per kriterium. Två lopp genomförs och snittet blir slutpoängen. Lure coursing är officiell och championat utdelas.

Vinthundar av olika raser samt urhundar får tävla i denna gren. Avfällingar som dansk-svensk gårdshund kan få vara med och träna, dock inte tävla. det skulle bli mycket spännande att se hur Kasper reagerade på denna gren. Skulle plasttrasan vara tillräckligt intressant att jaga efter, eller skulle han lägga av efter halva och byta till harspår eller liknande istället?

Det är obligatoriskt att ha munkorg, så jag hade tagit med hans korg i meshtyg. Den funkade halva banan, men – precis som mannen som var banansvarig förvarnat om – sen blev han andfådd och därmed irriterad att han inte kunde öppna munnen tillräckligt och avbröt jakten för att försöka bli av med munkorgen. Han till och med gjorde flera kullerbyttor för att bli av med den. Husse lyckades fånga lite av krumbukterna på bild.

Kasper fick vila medan vi åt medhavd picnic och pratade med basenji-ägarna. En av dem är medlem i VaBK och hennes Thella är kompis med Kasper, så när det blev dags för lopp två fick han låna hennes munkorg, som är gjord i tunn ståltråd och verkligen sitter som en gles korg runt nosen. Hunden kan öppna munnen helt och andas med tungan ute. Han gillade inte direkt denna korg heller och den var aningen stor, så han lyckades få av sig korgen under vår promenad runt banan medan linan drogs ut igen. Men efter att ha monterat korgen på nytt, aningen fastare, och genom att lyfta honom i famnen tills det var tävlingsdags, och sedan släppa på honom från sidan så att ”haren” flög förbi nosen som en synlig retning så gick det vägen. Han tappade totalt intresset för munkorgen och hade fullt fokus på bytet. Han sprang verkligen jättefint och fokuserat efter bytet och även banansvarig gillade det han såg.

Tyvärr är det så att FCI är de som sätter reglerna för vilka raser som får tävla, och där känner man ju knappast till dansk-svensk gårdshund. Det är ju bara ett par år sedan rasen ens blev officiell hos FCI. Att dsg skulle kvala in till LC-tävlingar ter sig därför som tämligen utopiskt, och lär knappast inträffa under Kaspers livstid iallafall. Annars är det verkligen en sport som passar de gårdshundar som har föremåls- och jaktintresse och är tillräckligt självständiga för att kuta iväg från matte. Man riktigt såg att Kasper njöt av rundan. Så kul att ha hittat en sport som han är som klippt och skuren för. Det blir nog fler tillfällen framöver. På onsdag är det träning söder om stan, i Norsborg, får se om vi pallrar oss dit.
Lakrits då? Jo, han fick nyttig ensamträning hemma i två och en halv timme.

Skvallerträning

29 april 2011 / / Kommentarer inaktiverade för Skvallerträning

Jag pallrade mig ner till klubben igår kväll. Monica hade anordnat skvallerträning kallad Titta där! som torsdagsevenemang och det var många som dök upp. Det var riktigt trevligt. Och nyttigt för den busige svarte. Bra att det var en massa olika raser, från liten chihuahua (?) med kläder via basenji och spaniel upp till aussie, collie och rhodesian ridgeback.
Jag vilade mig på en bänk några gånger, men det var en solig och fin kväll, så det fungerade bra.
Det gick ganska bra för Lakrits också, han ville dra iväg ett par gånger, men på det hela taget skötte han sig fint och har börjat förstå att hund = titta på matte. Vi utökade även till att ”rrrr” = titta på matte. Kändes som vi utvecklades ett par steg framåt.
Idag skulle jag ha varit med som observatör på Evas Bodfäldts Sikta mot stjärnorna som ersättning för vårt sista kurstillfälle som jag missade pga sjukdom, men då hon ögonopererades igår blev det inställt idag. Nytt tillfälle 13 maj, får se om jag kan vara med då.
Ikväll är det lure coursing, så vi åker nog dit istället om jag bara orkar. Rolf vill fota springande hundar, och det vore himla kul att testa detta med Kasper, tror han vore som klippt och skuren för LC.

Väcker minnen till liv från stora knäoperationen

28 april 2011 / / 2 kommentarer

KS

27 april 2011 / / Kommentarer inaktiverade för KS

1,5 l kontrastvätska urdrucken

27 april 2011 / / 2 kommentarer

Lakrits 1 år

21 april 2011 / / 1 kommentar

Lakrits har blivit stor. Födelsedagspresent: torkat koknä. Populärt? Jomenvisst.
Kasper fick ta ett älgben vi redan haft framme några gånger för syskonsämjans skull.
Och så småningom (syns inte på filmsnutten) så föll knäet isär i lite fler beståndsdelar, så nu byts det benbitar hej vilt.
Båda hundarna är mycket nöjda.

Cykelpromenad

19 april 2011 / / Kommentarer inaktiverade för Cykelpromenad

Lakrits och jag tog en ny cykelpromenad i det strålande vädret. Han lunkar riktigt fint vid cykeln nu och jag har börjat säga Cykel istället för Nära för att få ett nytt kommando för högersidan. Vi råkade på Kaspers värsta fiende rottweilern, men med massvis av godis kunde jag mata Lakrits förbi den medan rottweilern drog och slet omkull sin matte för att komma fram till oss. Hon lyckades dock hålla fast honom. Där var jag glad att vi gick och inte cyklade … och att vi inte hade Kasper med oss! När vi var förbi frågade jag bakåt hur det gått, men hon svarade inte. Vet inte om hon var för blockerad av ilska gentemot hunden, hon inte hörde eller om hon var arg på oss för att vi tog så god tid på oss att ta oss förbi. Men jag ville utnyttja träningsmöjligheten, elakt, va?
Vi promenerade samma runda som förra gången, och där har vi två lagom nerförsbackar där man kan rulla lite fint. Den här gången hade jag tagit Saras cykel istället eftersom den har tjejram och är lättare att kliva på och av om man behöver stoppa plötsligt. Lakrits är fortfarande inte riktigt med på noterna att öka takten, men nu fick jag upp honom till långsam trav iallafall, ca 7 km/h. Tog korta snuttar och stannade och belönade.
Han drar dock gärna utåt höger i nerförsbackarna, och det är svårt att hålla emot. Än så länge kör jag fortfarande med koppel i högerhanden, kopplat till selen, har inte blandat in springern än i ekvationen. Med springer blir högerdragande inte samma problem, men jag vill ju ändå att han lär sig att vi ska rakt fram (eller rättare sagt, att han ska följa cykelns riktning). Jag funderar nu på om jag kanske ska ha både sele och halsband en kort tid, för från selen känner han ju inte på samma sätt att jag vill mer åt vänster som han gör med ett tryck mot halsen. Använda dubbla koppel alltså, och använda halsbandskopplet bara i nerförsbackarna då jag vill öka uppmärksamheten på att följa cykeln och inte dra åt höger.
Själva promenerandet gick annars riktigt bra, inte så mycket nosförsök. Och så pausade vi i en talldunge där han fick lattja lite med en tennisboll.

Kurs i Fjärr

17 april 2011 / / 2 kommentarer
Söt working kelpievalp, 15 veckor.
Fjärren innebär en teknik som är onaturlig för hunden. Därför är det bra att börja tidigt med denna träning och ge det lång tid. Man startar alltid med Ligg-positionen. I lkl 2 är det Ligg, Sitt, Ligg, Sitt, Ligg, Sitt på stället. Domaren har en tänkt linje där hunden startar och som den sedan inte får röra sig ifrån.
I lkl 3 och Elit är det även Stå, och kommandona kan komma i varierande turordning från Ligg. Det är sex skiften.
Man ska ha låsta bakben för att få en stilla linje. Hunden får inte trampa runt, gör den det får man träna stadga vid respektive position.
Det som är svårast att få till är Stå -> Ligg och Stå -> Sitt.
I detta moment får man ha handtecken och ordkommando. Obs! inga benrörelser.
Monika tränar in detta med godislockande och använder sig sedan av samma handrörelse hon redan fått till nära hunden vid lockandet till att vidareutveckla till en fjärrdirigeringsrörelse. Vid Ligg för hon bägge händerna nedåt, vid Lägg bakåt för hon bägge händerna nedåt och framåt (i hunden backningsriktning), vid Sitt för hon upp en hand och Sitt bakåt för hon en hand upp och framåt.
Om man får problem med Stå -> Sitt kommenderar man Backa, Backa, Backa, Sitt. Då får man in det bakåtvikande sättandet.
Inlärningsordning:

  1. Ligg -> Stå->  Ligg -> Stå
  2. Stå -> Sitt -> Stå -> Sitt
  3. Ligg -> Sitt -> Ligg -> Sitt
  4. Börja blanda rörelserna och variera vad du börjar med från Ligg.

Träna sedan med störning så att hunden kan koncentrera sig och hålla sin stilla linje även om tävlingsledaren står bakom hunden.

Lakrits har verkligen inte haft något Stå att tala om, i princip obefintligt. Nu fick vi ett genombrott där han inte bara lärde sig vad Stå betydde, utan också fick in lite stadga i Stå så att han inte trampar runt, vilket han gjorde i början. Klickern var jättebra här för att markera exakt när han gjorde rätt, och att dröja på klicket tillsammans med att jag sade Vänta gjorde att han höll positionen mycket bättre. Nu börjar han se ut som en fällkniv på punkt 1: Ligg -> Stå->  Ligg -> Stå. Detta ska nu befästas en masse, och det är ju lätt att få till små träningstillfällen hemma i reklampausen eller fikapausen.

På eftermiddagen stod Tävlingsbubblan på schemat, men då tackade vi för oss. En riktigt bra kurshelg som gav mersmak till en riktig tävlingslydnadskurs framöver!

Kurs i Vittring

17 april 2011 / / Kommentarer inaktiverade för Kurs i Vittring
Fler kursdeltagare.
Söndagen inleddes med teori i både Fjärr och Vittring, medan praktiken sedan började med Vittring.
Man har hunden på 10 meters håll, varpå tävlingsledaren lägger ut 6 pinnar, antingen i rad eller i cirkel med cirka 20 cm mellanrum. Under tiden får föraren vända sig om medan hunden får sitta kvar och titta på medan pinnarna läggs ut.
I lkl 3 är 5 pinnar orörda och 1 pinne får föraren vid starten så man kan vittra in den ordentligt, ha den i fickan osv. I Elit är 5 pinnar rörda av tävlingsledaren medan i pinne hålls av föraren i 5 sekunder. Ordningsföljden är olika mellan olika hundar men momenten fortgår hela tiden på samma plats och med samma formation (rad eller cirkel).
Hunden ska bara lyfta rätt pinne, annars blir det poängavdrag. (7 poäng i 3:an, 0 poäng i Elit)
Hunden ska bete sig så här:
  • Ha stadga
  • Ha hög aktivitet mot pinnarna
  • Ha hög koncentration för att söka av pinnarna
  • Hitta rätt pinne
  • Ha hög aktivitet tillbaka till föraren med rätt pinne utan att tugga

Börja så här:
Ha direkt kommando. Jag valde Pinnen.
Lägg ut pinnarna (gärna fler pinnar i början, typ 8 styck, de kan nu ligga lite huller om buller).
Välj en godissort som hunden gillar och kör nu alltid samma sort till denna träning. Jag valde köttbulle.
Längre fram, när man ska lägga på doft på pinnen använder man samma godisdoft (i mitt fall köttbulle).
Sätt hunden 10 meter ut.
Gå fram till pinnarna och lägg ut köttbullsbitar inne bland pinnarna (obs! inga bitar utanför).
Ställ dig invid pinnarna så du ser vad hunden gör.
Säg kommandot.
I mitt fall blev det åter ”problem” med stadgan och Lakrits rörde inte en fena när jag sade Pinnen. Jag sade därför Pinnen, varsågod! varpå han sprang fram och började nosa ivrigt efter godis. Han var inte på pinnarna (till skillnad från kelpievalpen, som började plocka pinnar så snart godiset var slut och matte inte var snabb nog), men när jag sade Bra! och kastade bollen som belöning så sprang han lite åt bollen, men vände tillbaka för att söka vidare efter mer godis bland pinnarna. Monika var där för att förhindra att han gav sig på pinnarna och jag blåste inkallning. För hög aktivitet, fick vi veta. Ja, att han gillar godis var ju ingen nyhet.
Nästa varv fick jag säga Pinnen två gånger samtidigt som jag pekade ner mot godiset och tittade ner och undvek att titta alls på honom. Nu rullade jag bollen istället för att kasta, men jag märkte att inte heller det var lika kul som godisletandet. Här är vi tillbaka i förra sommaren då godis smällde mycket högre än leksak, känner jag.
Så till försök tre sade jag att jag vill byta till godisburk. Monika tyckte det var en bra idé och jag gick och hämtade en pillerburk i plast jag hade liggande i ryggsäcken. Lakrits fick se när jag stoppade i godis i den. Jag tog både köttbulle och några hårda godisar, så det skulle skramla lite intressant om burken. Vi gjorde om, fortfarande med dubbelkommando och pekning, och nu blev det roligare att springa på belöningen. Jag hjälpte honom att öppna burken och hällde ut på marken och han fick på så sätt två godissök i samma övning. 
Här har vi alltså två utmaningar: att få honom att lära sig kommandot Pinnen och att gå ner i lagom aktivitet och bli noggrann vid godissökandet.
Det här bör man göra typ 100 skick på innan man går vidare.

  • Om man får plockproblem (vill ta alla pinnarna) lägger man ut en stopp-köttbulle framför raden/cirkeln. Man får också gå långsamt fram och länge använda godis mellan pinnarna. Hunden ska inte tänka pinne, utan doft.
  • Om man får problem med tugg kan man träna detta hemma i köket. Låt hunden ta upp pinnen från golvet och lämna av. Se till att upptaget görs i munnens framkant, så minimeras risken för tugg. Träna detta separat tills hunden plockar säkert utan att tugga.
  • Hunden ska ej ha öppen mun. Se till att hunden nosar runt bland pinnarna med stängd mun, annars blir det poängavdrag.

Hantering av pinnarna:

  • Om hunden inte har rört vid dem lägger man tillbaka dem för återanvändning.
  • Om hunden eller människa har rört vid pinnen används den inte mer. Ta till tändved!
  • Be brädgårdspersonalen använda handskar när de sågar till pinnarna.

När man plockat bort allt godis och bara har en pinne kvar med doft (insmetad köttbulle+ förarens hand) börjar man flytta sig tillbaka till förarens korrekta position invid hunden. Det är då bra att ha en medhjälpare som står vid pinnarna istället och ser vad hunden gör.
Därefter vill man ha en snabb inleverering: låt hunden springa förbi med pinnen, kasta en boll som belöning bakåt och strunta i om hunden släpper pinnen.

Skräckexempel: 1 vecka före SM började Monikas terv plocka pinnar. Ett gammalt problem som plötsligt återkom. Hennes lösning: hon tog bort all doft från pinnarna. Kvar låg 6 orörda pinnar. Hunden fick leta och leta och när den till slut gav upp – en jättebelöning! Sedan var problemet borta.

Kurs i Rutan

16 april 2011 / / Kommentarer inaktiverade för Kurs i Rutan
Hanna med sin labrador. Längst bort på fältet provar kelpievalpen spring till Rutan.
Eftermiddagspasset bestod av Rutan-träning. Man börjar med att lära hunden att förstå att den ska springa till formationen (dvs. rutan med ca 15 cm höga koner i hörnen på 3 meters avstånd, vid tävling markerad med band eller linjer som sprejats eller gjorts med sågspån; konerna ska vara väl synliga för föraren), inte belöningspunkten. Hunden får inte agera på eget bevåg, utan det är en dirigering och hunden ska stanna på Stå (inte av sig själv).
Detta brukar man lära in med leksak eller targetplatta. Vid kursen valdes leksak som placerades ut bortanför rutan. Även här befann sig hundarna på olika nivåer. En hund som redan tränats för lkl 2 (då man startar på 10 meters avstånd och avslutar med Stå i tre sekunder) blev ett skolboksexempel på hur svårt det blir att fortsätta att träna inför 3:ans ruta (start från 25 meter med Stå följt av Ligg varpå man testar stadgan genom att föraren kommenderas att gå en vinklad promenad framåt, vänster/höger, vänster/höger tillbaka, varpå man blir kommenderad att kalla in hunden (medan man har ryggen åt hunden)) om man bara tränat på 10 meters avstånd. Jodå, knappt halvvägs stannade hunden och tittade frågande på matte – vad ska jag göra? Monika fick alltså in en femetta på att vi ska börja träna på 25 meters avstånd direkt.
Vi började med att stå på 25 meters avstånd med hunden medan Monika gick bort till någon meter bortanför rutans bortre kant, lekte med hundens roligaste leksak och lade ned den. Jag valde tennisboll och sade Titta Rutan! samtidigt som Monika demonstrerade vad som hände med leksaken. Med fullt fokus framåt sade jag sedan Rutan! Ingen reaktion. Jag har en hund med bra stadga vid nonsensord. 🙂 Det fick bli Rutan, ja! Då stack han iväg. Första försöket vek han av till vänster om konerna och stannade upp och nosade in dem lite innan han fortsatte bort till bollen. Andra varvet sprang han igenom, men saktade farten lite därinne och vek av åt vänster. Det var där rutan stod vid förra skicket, han mindes alltså gamla bollpositionen. Monika flyttade rutan på nytt åt höger, bytte själv sida till höger och gjorde sig beredd att plocka upp bollen om han inte var snabb nog att ta den. Denna gång höll han en linje i mitten och hann före henne, om än knappt. Där pausade vi och andra ekipage fick jobba. 
Nästa omgång hade ekipaget före oss ställt upp fyra koner till, så det blev som en allé med fyra koner på vardera sidan. Nu blev det supertydligt hur man skulle springa och Lakrits klarade att hålla farten ut till bollen med bravur. När han passerade mitt i rutan ropade jag Varsågod! Vi gjorde två sådana skick, så fick det vara bra.
Detta ska man nu pränta in hos hunden, och köra typ 200 skick med synlig target/leksak och byte av rutposition innan man går vidare.
När hunden börjar kunna detta ordentligt och har bra fart, börjar man dölja leksaken i t.ex. högt gräs. Längre fram lägger man ut leksak/target innan man plockat ut hunden ur bilen, så hunden inte ser den, gärna gömt i gräset. Nästa steg är att ta bort den helt och lägga på ett Stå mitt i rutan (kräver ju att hunden kan detta kommando först, så klart). Sedan kastar man belöningen till hunden eller springer in till rutan och belönar där. Det är viktigt att man plockar bort target/leksak innan man lägger på Stå.
Några viktiga saker:
  • Hunden får inte börja leta efter target/leksaken. Bryt direkt om hunden börjar söka i förtid. Kalla in och gör om.
  • Man får poängavdrag för tempoväxling eller om hunden gör en lov runt och sedan in i rutan. Snabbt och rakt är det som gäller.
  • Byt position på rutan så hunden inte letar efter belöningspunkten istället för att lära sig formationen. Det duger inte att bara byta sida, då kan en hund som minns belöningspunkten istället börja springa snett i rutan.
  • När man börjar ta bort target/leksak: ta bort en gång, lägg tillbaka nästa gång och varva så ett tag på oberäkneligt sätt.
  • Ha gärna en ruta utställd som störning när man tränar lydnad, så att hunden blir van vid att det står koner på appellplan. 
  • Ställ ut rutan när hunden inte ser på, iallafall ibland. Annars kan själva utställandet bli en ritual att nu är Rutan på G.

När hunden klarar steg 3 (utan leksak) kan man börja lägga in Stå – inte tidigare. Varva med och utan Stå. Öka sedan till Stå följt av Ligg. Hunden ska lära sig att ligga kvar med stadga, oavsett om jag närmar mig hunden, viker av eller går bort från den igen. 
För elit-rutan gäller att i 99 % av fallen följs en högerruta av en högervinkling och tvärtom.
Åter ett kanonbra kursblock där vi kom så långt att Lakrits fick en grundförståelse i att springa hela vägen igenom konformationen i full fart till sin boll. Här har vi något bra att bygga vidare på!
Äldre inlägg

© 2026 Skogsstjärnas hundblogg

Tema av Anders Noren — Upp ↑