Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Månad: september 2010 (sida 2 av 3)

Långpromenad

Tog båda hundarna och gick rundan via stenskogen och dagisskogen. Det är första gången jag gått hela den med Lakrits. Dels för att den känts på gränsen för lång (runt timmen, beroende på vad man hittar på längs vägen) och dels för att den innebär en rätt lång transportsträcka längs villagator, vilket kräver uppkopplade hundar.
Men nu börjar koppelgående med bägge samtidigt gå så pass bra att jag kände att jag pallade med den rundan, som är så trevlig för övrigt. Och Lakrits är ju i princip 5 månader så han orkar mer nu.
Vi tog det lugnt och han fick gå lös de sträckor det var möjligt. Även Kasper fick gå lös bitvis. Jag hittade en trestammad björk som jag gjorde till godisträd. Poppis som vanligt, och roligt att se hur de insåg att det fanns flera stammar att leta kring.
Några visselpipsinkallningar dessutom. Gick utmärkt. Båda kommer som ett skott. Är det någon av hundarna som är sen eller som inte går tillräckligt fint vid min sida belönar jag för övrigt bara den ena. Har märkt att det ökar uppmärksamhetsgraden hos den andra, så nästa gång brukar båda ha kvalat in för belöning.
Vid skolan var det mängder av barn ute och flera flickor kom fram och frågade om de fick klappa. Jag tyckte det var ett utmärkt tillfälle att träna att inte bry sig om folk, så jag sade att nej, tyvärr jag tränar med hundarna och då får man inte klappa dem.

Lägestermometer

Enzos matte undrade över hur min termometer ser ut.
I korta drag så här:

Hett
Valet – dottern får rösta för första gången.
Jobbet – gör för en gångs skull exakt det jag vill göra.
Sambon – är på hemväg från Grekland.
Kasper – går jättebra på rallyträningarna.
Lakrits – var superduktig på gårdagens passivitetsträning.
Vädret – varmt, även på natten.
Espressomaskinen – coffee at your fingertips.
Iskallt
Valet – risk att SD kommer med i riksdagen.
Jobbet – får inte in några pengar på exakt det jag vill göra. Iallafall inte på kort sikt.
Sambon – har med sig en förkylning hem från Grekland.
Kasper – är en veritabel snoozmaskin på rallytävlingarna.
Lakrits – äter saker jag inte vill veta om.
Vädret – grått med heldagsregn.
Espressomaskinen – behöver avkalkas. Igen.

Hur ser din termometer ut?

Lite mer från utställningen

Lakrits har verkligen varit duktig idag. Han gnällde lite när han inte fick ur det innersta i märgbenet. Och vem skulle inte det? Och så visade han några gånger att han kan skälla när det kom andra hundar under sekretariatsbordet. Men annars har han varit väldigt lugn och fin. Han har sovit en hel del, både med enbart Ingrid där och alldeles själv när vi båda var ute på vift.

Längst in i vänstra hörnet kan man ana en hundbädd med nåt svart i. Det är Lakrits som softar.

Ordförande Ingrid och jag bemannade sekretariatet idag. Det gick riktigt bra.

Utställningschef Agneta visar upp lite sponsorspriser.

Planering av stora mått pågår.

Denna ståtliga, välmusklade greyhound blev Best in Show.

Och detta lilla terv-charmtroll blev femma bland unghundarna. Klart charmigast enligt mig.

Lakrits passivitetstränar – duktig!

VaBK har utställning

Gyttjebad, piedestal, godisträd och sjöfika

Imorgon ska jag och Lakrits vara i VaBK:s utställningssekretariat hela dagen, så det fick bli långpromenad idag. Jag valde issjön som är ett trevligt ställe att släppa hundarna på, man kan kolla lite på svampläget (plockade bara ett fåtal) och det finns stuga och bänkar att fika vid. Samt att man har en fin utsikt över den spegelblanka sjön. En lisa för själen.

Husse har ju tagit den stora kameran till Grekland så jag fick nöja mig med den lilla plus den fasta 50-optiken.
Bilder blev det ändå, har haft fullt sjå att välja. Lägger upp några här med ett bildspel för den som vill se fler.
Vi träffade en jämngammal brun labbevalp i skogen. Tyvärr inga bilder på när de leker, för ett 50-optik har sina begränsningar. Men ett tag var även Lakrits brun, och det finns det bild på.

Sen hittade vi en piedestal i skogen som jag inte kunde låta bli att utnyttja.

Jag upptäckte att halva stora bryggan har sjunkit under vatten. Boysen vågade sig ut, men inte jag.

På tillbakavägen gjorde jag ett godisträd åt dem. Alltid lika uppskattat.

Vill du se fler bilder? Ligger här.

Lite sent …

… men husse tog lite bilder på de besökande små syskonbarnen när de var här för ett par veckor sedan. Sen har jag inte sett skymten av de bilderna – förrän jag nu vittjade ett minneskort i en av kamerorna. C-texten blev ju fel när jag exporterade från Lightroom, men är man i Grekland och inte kan försvara sina intressen, så … (de är alltså tagna av Rolf och ingen annan)

Spånkorgen har gjort sitt

För den som tänkt tillverka en spånkorg kan denna bild ge viss ledtråd om själva konstruktionen.

Jag tror inte det är nån idé att ta med den ut i svampskogen igen, eller vad tror ni …

Husses fd svampkorg, stripped to the bones

När jag tänker närmare på saken är det nog min f.d. svampkorg, lånad av husse. Alltid något.
Se där har vi ett bra julklappstips. Någon?

Boll och snurr

Vi lekte lite i morse alla tre tillsammans.
Kasper vill ju gärna springa på bollen, och det utnyttjade jag till en lagom konkurrens. Efter ett par gånger då båda fick springa på bollen lät jag Kasper sitta hos mig medan Lakrits fick en egen chans.
Och jag kan bara säga att bollen blir roligare och roligare! Iallafall inne i köket.
Därefter fick Lakrits ett bad då han rullat sig i något ogreppbart. Det är andra gången jag badar honom, och han står stilla och fin, precis som Kasper.
Efter det tränade vi Snujjen, och det går riktigt bra med kort targetpinne till Lakrits även i rörelse. Kasper har ju emellanåt haft problem vid klockan 10, särskilt om vi rör oss framåt. Stillastående funkar mycket bättre. Men idag tyckte jag att jag fick till det riktigt bra. Lät även båda få köra tillsammans några gånger och konkurrera om Snujjen. Lite lätt rörigt vid min vänstra sida, men kul.
Medan jag läste tidningen vid köksbordet började herrarna leka själva med bollen. När de kom till mig tog jag emot och kastade ut ett par gånger. Kasper är smidigast och snabbast framme vid bollen, men sen är Lakrits där och norpar den och var den som oftast kom tillbaka med bollen. Det där gillade jag verkligen!
Det är första gången jag ser att jag verkligen har köpt en retriever. Han kanske är på väg att blomma upp nu.

Äldre inlägg Nyare inlägg