Skogsstjärnas hundblogg

Vi var först på plan, Skönt att kunna nosa av i lugn och ro. Det gick riktigt bra att få kontakt och gå fint vid sidan.
Men sen kom den svarta labradortiken. Hon har slutat löpa, men luktade så supergott att Kasper blev som tokig. Han stod mer på bakbenen än på alla fyra, kändes det som.
Jag fick jobba stenhårt hela kvällen, och ändå med mediokra resultat. Ibland är det bara alltför tufft.
Jag har märkt flera gånger nu att Kasper verkligen inte är mogen att lämnas på längre avstånd än kanske fyra meter innan man gör inkallning. Han blir osäker och reser sig. Ledaren menar att jag måste träna mer stadga på korta avstånd, så vi lägger väl det till den redan gedigna träningslistan.
Vi hade sitt och stanna kvar med lektant som störande inslag på nån meters avstånd. Kasper ville ju dit till henne, men jag lyckades hindra honom med rösten. Det var nog det bästa den här kvällen.
Hälsade lite på den vita herdehunden när vi hade teoripass. Hon är skällig, men väldigt fin. Som en riktig schäfer, liksom.
Nästa gång blir det agilitytest och kulprovet (undrar om vi har chans på det?). Och så ska jag berätta lite om dsg-rasen. Sista gången är det allmänlydnadsprov, och där har vi inte en chans att klara alla moment, känns det som nu.