Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Kategori: jaktlabrador (sida 58 av 58)

Thorsvi Aberfeldy

Har nu konfererat med Anita och Lakrits stamtavlenamn kommer att bli Thorsvi Aberfeldy.
Jag kände ju inte till någon av whiskysorterna på förhand, men Aberfeldy känns coolt. Dessutom har jag i en avlägsen forntid tågluffat till bland annat Edinburgh och då gjort en bussutflykt till Stirling, som ligger några mil söder om Aberfeldy. Minns att det var vackra trakter, och alldeles särskilt minns jag en skrynklig farbror som blåste säckpipa.

Edit: Säckpipeblåsaren fanns visst i Callander, som också ligger i närheten. Var tvungen att leta reda på det gamla fotoalbumet och skanna in några av bilderna:

Den vackra sjön är Loch Katrine. Denna tågluffning ägde rum 1979, det är knappt jag vågar nämna det. Tur att man har Photoshop så man kan rädda färgerna på bilderna, de hade blivit utsatta för tidens vassa tand. Hittade en karta över trakten, som jag lånar:

Här framgår tydligt Stirling längst ned i sydost, Callander i mitten, Loch Katrine något nordväst och så vägen nordnordost som leder till Aberfeldy. Visst förstår ni att detta namn känns rätt? 🙂

Distilleriet startade 1898, vilket är en rätt ansenlig ålder. Men det kanske finns många mycket äldre, vad vet jag… Det känns också trevligt att det finns ett flertal sorter av denna ädla dryck att få tag i i Sverige, varav en i ordinarie sortiment rentav.

Ah, nu vet jag hur det uttalas också. Och här finns lite mer intressant info om distilleriets uppkomst. Nu gäller det bara att förstå vad From the Mouth of the Pheallaidh Burn (Gaelic) innebär också…

Vad gjorde man utan Internet… En burn är en bäck, och Pheallaidh verkar vara en vattenande-hövding. Jag hittade denna gamla anspelning på namnet:

The Uruisg was half-human/half-goat that haunted streams and fords. Breadalbane was specially noted for its Uruisg tribe, with every burn in that area once said to have an Uruisg. The chief of this tribe was Peallaidh whose name is preserved in Obar Pheallaidh anglicised as Aberfeldy.

I samma andetag nämndes för övrigt kelpie, som verkar ha varit en annan vattenande. På tal om hundanknytning…

Valpbild från Thorsvi

Kan inte låta bli att sno en söt bild från Thorsvi-bloggen. Har dock redigerat den lite i Photoshop för att göra hundarna lite mer svarta än den bruna nyans Anita fick på dem… 😉

Vet inte riktigt vad det här för en liten rackare, men hanarna är tippexmärkta på huvudet, nacken och ryggen medan tikarna är märkta på rumpan, höger och vänster.

En Lakrits!


Lånar denna bild från Thorsvis hemsida.
En av hanarna med vitmålad fläck är min lilla Lakrits!
De kommer att få officiella whiskynamn som börjar på A, så vi får väl avvakta först vad detta namn kommer att bli, innan jag bestämmer namn definitivt. Men Lakrits har satt sig ganska bra, det kanske blir hans vardagsnamn. Tjoho!
Valparna äter och växer som de ska och det känns hur härligt som helst att det gick så bra som det gjorde med både Guinness och de sex valparna. De föddes alltså den 21 april, vilket innebär att de är åtta veckor på min mammas födelsedag, en knapp vecka innan Kasper fyller tre år. Leverans lagom innan midsommar, kan det bli mer perfekt?!

Rallyträning

Ikväll var det dags för rallyträning igen. Kom lite tidigt och hade nästan fått klart en bana när Agneta G dök upp med basenjin Thella. Vi finslipade banan tillsammans och gick en liten promenad medan några andra ekipage hade skotträning. Traktens fotbollslag hade också träning ikväll lite längre bort, så störning fick vi.
Jag körde banan tre gånger, varav jag belönade enskilda moment några gånger de första omgångarna. tredje varvet körde vi rakt igenom. Då tittade Agneta på oss och jag fick veta att det inte varit några koppelsträckningar (bra!) men att jag går lite framåtböjd. Likaså gjorde vi någon stegmiss vid skylten 1 steg-stopp-2 steg-stopp-3 steg-stopp. Hon trodde absolut vi skulle klara oss om det varit tävling. Kanonbesked! Jag får försöka komma ihåg att sträcka lite mer på mig och så får vi träna 3-stegsskylten lite extra nu.
Thella är följsam men lättstörd. Hon får koncentrationssvackor när hon får syn på någon annan hund eller människa. De ska därför inte tävla än utan träna lite mer först.

Nu när jag kom hem läser jag på Thorsvi-bloggen att Guinness har valpat. Det blev en akut historia med två döda tikar, men också tre + tre levande puppies. Därmed vet jag ännu inte om det räcker till någon valp till mig, utan jag får vänta och höra imorgon. Usch, vad jobbigt! Vill såklart ha en, har ingen reservplan om det inte blir så.

Valpquiz

Thorsvi har lagt upp en valpquiz nu när det börjar bli dags. Hur många valpar tror du att det blir?
Hur spännande som helst är det.

På besök på Wij

Idag kopplade jag av egen hundträning genom att åka och titta på andras hundträning. Vårdagjämning, sol och sju plusgrader till trots blåste det snålt vid parkeringen, men när vi gick in i skogen blev det genast bättre. Det märks att snön smälter undan i rask takt nu, snart kan man börja viltspåra igen.
Idag skulle jag kika på Thorsvis M-kull. Där fanns sex elva månader gamla labbar på plats, tre hanar och tre tikar, varav en löpte. Gruppindelningen på hanar och tikar kändes därför naturlig, och jag hängde med tikarna som började hos Anita med inkallning med lätt störning. Det gick jättebra för samtliga, även om Mackan knappt ville lämna sin husse. 🙂
Innan dess fick jag i egenskap av okänd person känna igenom hundarna för att vänja dem vid hantering av främmande. Det var hur mysigt som helst.
Jag följde med tikgruppen till Peter som hade förberett ett litet terrängspår där förare och hund skulle träna fotgående i terräng. Det var lite svårare. Några hundar ville gärna hamna något steg framför föraren och i en sandig uppförsbacke tog de gärna ett språng upp före föraren istället för att förbli i position bredvid.
Moment tre handlade om avslutning på apportering. Man satte en apport i den kopplade hundens mun, backade med händerna mottagningsberedda, tog tillbaka apporten, satte hunden. Man höll fortfarande apporten synlig, rörde lite på den för att behålla hundens fokus men ändå få den att lugna ner sig. När hunden satt lugnt och fokuserat åkte apporten bakom ryggen, föraren gick och ställde sig i fotposition (inte hunden) och ekipaget vände runt och gick tillbaka. Att föraren och inte hunden skulle gå i position berodde på att Anita ville behålla hundens lugn hela tiden. När man sedan har en äldre och van hund kan man göra tvärtom. Denna övning ska framför allt leda till ett lugnt fokus, men även fina avlämningar utan tappande på vägen. Den här övningen var helt ny för deltagarna, och de fick en fyrstegstrappa att träna: först bara själva för att få in snitsen, sen själva med koppel, sen med hund och till sist även med apport. 🙂
Vi värmde oss med lite lunchfika och sedan avslutade hela gruppen med linjetag. Det var först enkla apporter en bit bort på en stig medan ytterligare en hund arbetade bakom ryggen på den första. Övriga hundar stod och väntade. Sedan var det dubbla apporter, en bakom och en framför. Hunden skickades till den framför.
Som allra sista grej testades stopp med visselpipa. De flesta körde medan hunden var på väg bort, medan en körde när hunden var på väg till henne. Direkt efter vissling kastades boll bakom hunden. Här hade man hunnit lite olika långt, så det var givande att titta på.
Efteråt talades Anita och jag vid lite om Guinness. Hon är ganska säker på att det finns valpar i magen och ska åka och ultraljuda på måndag morgon. Vi får hoppas att det blir lagom många valpar så att det finns en liten svarting där till mig.

Håller tummarna

I lördags parades Guinness och det ska repeteras idag, så vi håller tummarna för att det gick vägen.

Gott nytt år!

En önskan om en ny skön sommar…

2009
I början av året fick vi en pensionär i familjen varpå jag bjöd honom till Napoli och vi klättrade upp på mäktiga Vesuvius. Framåt sommaren tog vi den utrotningshotade Saaben ner till Bourgogne för sex härliga avkopplande veckor och intensiva franskstudier. Kasper fick sin första etta i viltspår, men också sin första nolla; Eva och jag höll kurs i viltspår; och Kasper klarade sig bra i KM i rallylydnad.
2010
Året börjar med ett par månader i Skåne och sedan ser jag fram emot en avancerad klickertränarkurs som pågår hela året. Ett träningsläger med VaBK står också på schemat i maj. Kanske åker vi en vecka till Grekland, och sedan ser jag fram emot en svart skönhet i huset.
Kasper behöver få ordning på viltspårningen så han kan starta i öppen klass igen. Dessutom skulle det vara kul att testa en rallytävling i skarpt läge. Kasper behöver dessutom utvecklas till att bli en bra storebror.

Sunnie fick 1 med HP idag


Vår träningskompis Sunnie går från klarhet till klarhet. Idag på det fasta provet, som vi avstod, fick hon två viltslag med färsk älg, klarade dem och fick en etta med HP av domaren. Så kul!
Enda kruxet var att domaren missat att hon redan gått för honom två gånger. Hon hade alltså förväntat sig att få en annan domare nu på det fasta provet, men det hade han missat.
Så även om hon nu har tre pinnar måste hon få till ett rörligt prov till för att bli champion.
Jaja, rörligt prov är enklare att organisera, så det ska nog gå under oktober månad. Vi håller tummarna att den sista pusselbiten faller på plats!

Jaktlabbeträning

Här vankas kanske kaninstek till middag?

Idag var vi iväg och kollade på jaktlabbeträning. Det var en grupp med 14-månadershundar från samma Thorsvi-kull som börjat träna i vatten och med viltapportering. Det var hur läckert som helst att se dem i farten!
Fasan anses lite svårare att greppa på grund av sina fethala fjädrar.

Vattenyra!

De körde med tre stationer: en med dummies och skott, en med dummies i vatten och en med vilt.

Håll truten!

Vattensvans får en ny innebörd …

Fler bilder finns att kika på för den intresserade.
Och mer text och bilder från detta evenemang finns hos Åsa.
Nyare inlägg