Rätt kass mobilbild… Kasper får lite hjälp med det stora fina lammbenet.
Kolla, Hippi!
Det står helt klart – Cattlins gräsmatta är den svåraste utmaning vi har med Kasper. Han gick ju bra i måndags på VaBK, han var suverän på hemmaplan igår förmiddag. Men på kvällen var han åter mycket svår att hålla kontakt med.
Vi körde Ligg och stanna kvar, och fick väl till nåt halvdussin ligg. Sen var det läggande under gång, det var svårt.
På inkallning utan lina sprang han först kanonfint mot mig, sen vände han i en elegant båge rakt mot den andra gårdshunden som stod bredvid. Nästa inkallning – med lina – gick kanonbra. Han är listig och opålitlig, den rackaren.
Hopp ut och hopp tillbaka gick bra var för sig. Att han ska sätta sig där på andra sidan har han däremot inte fattat än, och att ge sittkommando på distans funkade inte. Men det är ju något vi kan träna hemma med nya hindren.
Idag var det soligt och fint och Kasper har varit ute i lina och gonat sig länge i solen. Vid lunchtid tränade vi hinder ett par gånger, och tog oss en cykeltur. Det var ju ett tag sen. Det är lite knepigt att få igång honom, men när han väl fått fart travar han hur glatt som helst där bredvid. I uppförsbacken satte han till och med sån fart att det kändes som om han drog mig där jag trampade i maklig takt för att inte överanstränga honom. Fick öka tempot lite…
Ikväll var det kurstillfälle på Vallentuna Brukshundklubb igen efter en veckas påskuppehåll. Alla hundarna var stökigare än vanligt. För Kasper och den enda andra hanen på kursen var det kanske inte så konstigt, för det fanns en löptik på planen. Men de två veckornas uppehåll märktes på praktiskt taget alla hundarna.
Vår läxa blev att träna sitt/ligg och stanna kvar med störning, till exempel familjemedlem som leker med leksak framför nosen medan jag håller schack på hunden.
Försökte anamma Eva Bodfäldts nostips idag, men hela planen var så fläckbesudlad att ställde jag mig på en fläck valde han genast en annan tre centimeter bort. Suck.
Men på det hela taget var träningen lyckad. Vi gick konzickzack med störning i form av lekande personer och godisskål. Med hjälp av min mörka röst gick det rätt bra, han var bara lite distraherad, mer vid de lekande personerna än vid godisskålen. Säkert berodde det på att vi tränat att gå förbi godisskålar en hel del nu. Så lekstörning får bli vår nya melodi.
Vi hade lite hanteringsövning, först handledaren, sen en av kursdeltagarna. Kasper var hoppig och social och stod inte alls still. Big surprise. Att lyfta läpparna för en hastig tandtitt gick dock bra.
På slutet körde vi inkallning. Först med hundarna uppställda i linje och inkallning en och en rakt ut. Jag hade Kasper i löplina för säkerhets skull, det hörs ju nästan på namnet varför jag kände att det var en bra idé…
Det gick kanon, snabb som en vessla och rundade mig fint och kom in på vänster sida. Yes!
Däremot var han lite ivrig i starten, halvreste sig och ville gärna iväg. Handledaren sade att det var osäkerhet när jag gick min väg från honom.
Nästa gång skulle vi göra inkallningen parallellt utmed de andra hundarna. Biträdande handledare fick hålla Kasper, och (naturligt nog) tog hon ett grepp i hans sele. Selen har han på sig för bilåkningen, bara min slapphet att inte ta av den under träningen. Använder nu vanligt halsband till träningen, eftersom vi normalt ska binda upp hundarna vid teoripasset. Iallafall, hon kunde ju inte veta att han blivit selarnas Houdini. När jag vände mig om hade han alltså vridit sig loss och kom kutande. Jag ropade på honom och inkallningen satt även denna gång som en smäck. Bortsett från starten, då. Att öva mer på korta avstånd, var handledarens tips. Fast det gör vi ju, dagligen i koppel eller långlina. Hmm. Kanske handlar det snarare om att träna korta avstånd MED NÅGON ANNAN SOM HÅLLARE? Han gillar ju inte heller att bli uppbunden i träd i skogen. Och när Enzos matte höll honom en gång på en äng vred han sig loss på samma sätt. Det här måste vi nog systematisera…
Oj, hade inte tänkt blogga mer ikväll. Men så hittade jag denna för oss synnerligen intressanta länk från Eva Bodfäldts blogg, där hon skriver om nosiver och hur man kan bryta det beteendet vid träning. Ska testas redan i morgon…
http://www.agria.se/blog/eva_bodfaldt.nsf/d6plinks/luktflackar—en-mojlighet-till-vardagstraning
Vi börjar väl med några bilder som visar hur bra det gick i vårsolen idag…
Vi började med lite zickzackande för att träna koppelgåendet. Här har lillmatte och Kasper fått upp stilen riktigt fint.

Jag lade sen ut en ruta och vår targetmatta. Vi startar vid kanten av rutan. Kasper går raskt in (springer inte direkt än) och sätter tassen på mattan, jag säger Ligg och klickar/belönar.

Sen hoppade vi två hinder på raken. Vi satte Kasper på ena änden, ställde ut en godisskål, och sen ställde sig föraren vid godisskålen och ropade Hopp. Inser nu att vi kanske vänt på det och borde ha stått vid uthoppspunkten…
Se vilka kanonhopp Kasper gjorde emellanåt!
Fick just en jättebra länk av Cattlin där hon visar hur hoppmomentet ska se ut. Jag var osäker på vad hunden skulle göra efter själva hoppet. Själv vill hon visserligen egentligen ha hunden lite längre ut från hindret, men visst ser det snyggt ut?
http://www.herdinginstincts.se/PICT0011.MOV
Cattlin förklarar: Hoppar han ut duktigt mot skålen kan du ta bort skålen och istället klicka när han kommer ut till samma punkt. När du ska ge godiset så visar du med handen att han ska sätta sig för att få godisbiten.
Okej, då har vi lite nytt att öva på agilityhindret imorgon. Tänk om man kunde få lillmatte att filma oss också…

Lillmatte ska äras för denna bild.
Idag har vi varit på en lång härlig skogspromenad. Långlina hela tiden. Lite jobbigt för husse och matte med trassel runt buskar och träd, men annars hade han bergssäkert dragit, för vi gick i jakttrakter, delvis längs Roslagsleden. Vi fikade vid ett vindskydd och konstigt nog låg det blodpuddingsbitar utspridda på marken där…
Igår kom lite agilitymaterial från Hööks. Har provat att sätta upp ett hopphinder med koner och ribba inomhus, sätta honom på ena sidan och en godisskål på andra sidan. Hoppar hur fint som helst på kommandot Hopp. Nu börjar det bli bättre väder så vi kanske provar lite ute också senare idag eller imorgon. Nu har vi koner så vi kan zickzacka och göra en ruta med target i till honom. Ska bli kul att göra lite annat än att bara traggla med koppelgåendet, som så ofta bara leder till frustration när han drar iväg för mycket.
© 2026 Skogsstjärnas hundblogg
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Senaste kommentarer