Lakrits och jag hade värsta flytet idag – allt fungerade bara perfekt! Jag visste ju inte hur långt det räckte, men vi kunde absolut inte ha gjort mer.
Kasper skötte sig alls inte dåligt heller, men en del nosande hann han ju med på plan, även om vi hade ganska bra flyt, vi med.
När det var dags för prisutdelning (inofficiell tävling på VaBK) visade det sig att Kasper skrapat ihop 85 poäng och hamnade på åttonde plats av 23 startande. Lakrits, då? Ja, det dröjde och dröjde innan man var uppe på prispallsnivå och fortfarande inte hade ropat upp oss. Det visade sig att vi kom tvåa på 99 poäng! Endast Lili med Milton kom högre och klämde i med en fullpottare. Grattis Lili och Milton!
Vårt enda poängavdrag var ett sträckt koppel på hinder nr 4. Glömde fota banan, men det torde ha varit någon sväng, tror jag. Kanske 270 grader höger.
En rolig sak att notera var vad dagens godis gjorde med hundarna. Jag hade skurit i småbitar lite ryggbiff som vi själva tyckte var för seg för att tjäna som människoföda. Detta var hundarna väldigt glada för. Med Lakrits var ju detta godis uppenbarligen helt optimalt, medan med Kasper innebar det att en del av hans gamla valp-olater kom i dagen igen: gnäll när han inte belönades tillräckligt ofta med detta gottigottiga, plus hoppande vid vissa moment. Det var en ren dèja-vu-känsla, hade glömt bort hans hoppande som valp, faktiskt. För honom kanske skinkost på tub är en mer lagom belöning, iallafall tills efteråt.
Behöver väl inte säga att jag är supernöjd med två så duktiga hundar!