En vacker hyllning till semikolonet kom min väg, och då jag gärna vill spara denna visdom lägger jag in den här:
Semikolon är skiljetecknens Bordeaux, finsmakarens favorit; det är en markör för språklig virtuositet. Lika älskat som det är av författare och drivna skribenter, lika missförstått är det av den stora massan.
Kasper undrar om semikolon går att äta?

26 januari 2009 at 18:35
Kasper, allt går om bara viljan finns!
26 januari 2009 at 21:14
Enzo hälsar;
Om semikolon inte verkar gå att äta, så kissa på det istället
27 januari 2009 at 19:40
jag tkr K ska göra som Enzo säger och kissa på det.. semikolon är troligtvis giftiga och framkallar säkert nysningar.
27 januari 2009 at 19:52
Kolla min haiku, jag testade att äta ett, men kroken kittlade så förfärligt i magen. Nästa gång ska jag färga det gult…