Har fortfarande alltför mycket att göra för en ordentlig redovisning av kurshelgen, men på lunchen tog jag hundarna med för att iallafall lägga ett par gräsmattespår.
Spår 1, gröna ängen, till Lakrits:
Gick hackigt, ett par meter i taget. Känns som han inte har koll på vad han gör.
Spår 2, gröna ängen, till Lakrits:
Här klantade jag mig. Han gick lite säkrare, fast inte med nosen riktigt ned hela tiden. Jag stannade honom för att se om jag kunde få ned nosen och insåg att jag inte visste var sluthögen låg. Jo, på ett ungefär såklart, den borde ligga inom ett par meters omkrets. Men jag kunde tamejsjutton inte se den. Hade missat att ta en riktigt noggrann hållpunkt. Jag satte honom och kikade runt, men nej. Till slut gav jag honom godis från fickan och berömde honom för hans försök.
Nu tänkte jag att jag kollar med Kasper istället, han är ju van att spåra, om än inte godisspår.
Spår 1, gröna ängen, till Kasper:
Han var mycket distinkt i kopplet, en enorm skillnad mot Lakrits tveksamma hållning. Han går med nosen för högt, inte ner i kärnan som Mari vill, men han hittade direkt till sluthögen. Här skulle jag nog ganska enkelt kunna stanna och hålla i och på så sätt få ner nosen.
Den lilla ängen räcker inte till fler spår än så, så vi promenerade upp till grusplanen bakom skolan. Jag är såklart medveten om att spåret blir svårare då, men nu ville jag få bättre koll på vad Lakrits verkligen gör.
Spår 3, grusplanen, till Lakrits:
Jag drog fötterna efter mig i gruset för att verkligen kunna se exakt var jag gått. Och det var bra, för nu framkom det enorm tydligt att han kan gå i spåret några meter, sen avbryter han och går åt sidan. Ett par gånger avbröt han när jag sade Duktigt, så det ska jag nog sluta med och istället vara tyst och bara följa med. Men ungefär halvvägs bara slutade han helt och hållet. Han gick upp med nosen, gick runt i en cirkel. Jag försökte vänta ut honom, men till slut blev det löjligt. Jag visade på spåret med handen (nu var den tydliga linjen väldigt bra att ha), och så hankade vi oss fram nån meter i taget. När vi hade kanske sju meter kvar (1/3 av spårets längd) lyfte han huvudet ett par decimeter och visade intresse. Nere i spårkärnan noll intresse. Till slut lät jag honom ta den där vinden som ju såklart ledde honom till godiset. Där hade nog vinden vänt för den var i ryggen när vi började. Iallafall nådde han belöningen och jag berömde.
Summa summarum: vi har långt kvar innan han har uppnått någon som helst spårförståelse. Får leta fler ställen där det går att lägga för mej tydliga spår.
Skogsstjärnas hundblogg
Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.
Månad: april 2012 (sida 1 av 4)
Bara i korta ordalag om spårhelgen, trött nu. Lakrits, som var ren nybörjare på spårning, har börjat fatta lite vad det handlar om.
Dag 1 gick vi ett kanske 100 m långt spår i ganska öppen terräng som legat en halvtimme. Den första halvan av sträckan pinkade han fyra gånger i ren stress – han kunde för sitt liv inte förstå vad det var matte ville att han skulle göra. Då är det lika bra att pinka lite! Den andra halvan spårade han faktiskt mestadels, han kom lite i vindavdriften på slutet men hittade sin kaninkampleksak som vi givetvis lattjade ordentligt med.
Dag 2 fick vi istället köra tre korta pinfärska godisspår på gräsmatta. Syftet med dem var att få ner nosen i spårkärnan ordentligt och att ha enkel terräng så vi kan bedöma hunden smidigt utan att samtidigt falla handlöst över rötter och stenar. Lakrits började med att bli jätterädd för en staty av Heliga Birgitta som stod på gräsmattan, så vi bytte plats efter avreaktion på statyn.
Spåren inleddes med en hög godis, sen spår cirka 25 m, sen avslut med en ny hög godis. Hunden får titta på när godiset läggs ut. Första spåret var han tämligen förvirrad och avslutade med att pinka på en buske i närheten av spårslutet. Andra spåret gick riktigt bra, om än för fort. Han gick förbi spårslutet och fick lockas tillbaka till godishögen. Tredje spåret gick bitvis riktigt bra med mer lagom hastighet, men han avbröt sig ett antal gånger för att titta på mig. Mari Andersson menade att jag hela tiden bör ha kopplet/linan lagom sträckt så att vi har kontakt, att det är när kopplet slackar som han stannar till och undrar var jag tagit vägen.
Nu ska jag fortsätta likadant och göra minst 2 × 3 sådana spår till, så får vi se om poletten ramlat ner. Man inleder genom att peka rakt ner i godishögen och när hunden fattat konceptet lägger man där på sitt kommandoord.
Sen fick vi många fler verktyg och tänkvärda tips, men jag har varken ork eller anteckningar här just nu, så jag får återkomma till dem. Vi är iallafall sex på klubben som nu fått samma plattform att stå på och som vill fortsätta att spåra tillsammans. Det känns kul!
Idag var Freja på sin tomt när vi kom till gröna ängen för att köra lite övningar. Jag bestämde mig för att idag var det inte lekdag, utan satte Lakrits ned och hivade iväg en boll med chuckiten. Han markerade den, men sen satt han och starrbligade mot tomten. Jag sade nej flera gånger, och han reste sig inte, men hade ohyggligt svårt att fokusera på markeringen. Till slut släppte han henne aningen iallafall och jag chansade på ett skick. Jodå, vimsigare var han inte än att han visste vart bollen tagit vägen, men han kikade ett par gånger åt tomthållet medan han sprang. Men han kom tillbaka med bollen och jag berömde och gav godis för detta fina beteende.
Sedan fick Lakrits ligga platsliggning medan jag lekte med Kasper och en rolig kanintrasa alldeles framför nosen på honom. Störningen Freja försvann nog in i huset efter en stund, men lite jobbigt hade han i början, även om han låg kvar. Jag belönade mellan varven och ökade sen störningen genom att rulla en tennisboll alldeles framför honom. Sen puttade jag på honom, och se då satte han sig upp. Lurad! Ett nytt liggkommando och mera störning och puttande, och snart låg han fint hur jag än bar mig åt. Då fick han kuta och hämta bollen som belöning.
Kasper ska till Karin över helgen medan Lakrits och jag ska på spårkurs. Jag har lovat Kasper att få med sig en mindre kanintrasa till henne, så han kan lära henne nåt nytt om hur man bäst leker med gårdshundar. Den stora åker nog med på spårkursen, som leksak att hitta i spåret. Ja, spårlinan, ja. Hittade den till slut i boden där jag fick åla mig in för att rota i hundlådan. Skönt att snart ta ut alla vinterförvarade grejer och få lite mer utrymme och ordning i boden.
Kul att träffa Halla Hallfríður Sigurðardóttir med familj! Fotades gjorde det också, både av sambon och minst en lokaltidning.
Mycket roligt att se alla 23 fotografernas tolkningar av Vallentuna, stora och små bilder, gamla och unga fotografer. Chansen finns till 15 maj under bibliotekets öppettider.
Idag vad det tävlingsdag med stort T: Lydnadsklass 1 med Lakrits, Rally nybörjarklass för både Lakrits och Kasper. Däremellan resterande dag inne på rallysekretariatet. Resultatet är att Kasper är dagens hund, trots att det är Lakrits födelsedag idag.
Två år har grabben hunnit bli – hipp, hipp hurra!
Lydnadsklass 1 med Lakrits 156 poäng, andrapris
Platsliggningen gick kanon: 10 poäng × 4 = 40 p.
Tandvisningen var han lite för ivrig på i vanlig ordning: 5 poäng × 1 = 5 p.
Sedan blev det lite paus, vi startade som sjua. Planen var blöt och tydligen väldigt väldoftande, för han var stundtals rätt nosig.
Linförighet: 7 poäng × 4 = 28 p.
Läggande: 8,5 poäng × 2 = 17 p.
Inkallning: 8 poäng × 2 = 16 p.
Ställande: 6 poäng × 3 = 18 p. Här gjorde jag dubbelkommando med handen, för han missade en del ställanden utanför plan medan vi värmde upp.
Apportering: 7 poäng × 1 = 7 p. Dagens mest onödiga -3 poäng. Han tramsade, ställde sig upp, tuggade lite på apporten. Jag misstänker att det nog delvis var mitt fel, för jag velade in i det sista om jag skulle vänta och ge honom apporten enligt gamla reglerna eller räcka fram och ge direkt enligt nya reglerna. Gjorde dumt nog det senare istället för att ta det lugnt som vi brukar göra. Nu hade ju tre poäng till inte gjort nån skillnad i sig, men sura avdrag var det.
Hopp över hinder: 10 poäng × 2 = 20 p. Riktigt snyggt gjorde han det! Och här som han strulat på senare tid med sneda sättanden i ingångsposition. Idag satt det klockrent! Dagens bästa moment från Lakrits sida.
Helhetsintryck: 5 poäng × 1 = 5 p.
Här är jag riktigt besviken, efter platsliggningen trodde jag verkligen att vi skulle greja ett förstapris. Orka komma igen? Tja, just nu känns det inte som prio ett.
Rally nybörjarklass med Lakrits, 57 poäng
På lydnadstävlingen tidigare på morgonen kunde han sitta bra, likaså på uppvärmningen innan vi skulle in på banan. Men sen …
Min gissning är att det blev lite för mycket. Det var en kall och mycket blöt (för att inte säga dyngsur) plan, mycket hundar och mycket moment i både lydnad och rally.
Vi fick 30 poängs avdrag i fel övning för att han inte satte sig när han skulle, utan stod och tittade frågande på mig. Sen var han rätt nosig även på denna plan, och vi fick 1 poängavdrag för sträckt koppel, 2 poängavdrag för nosning, 5 poängavdrag för sent utförande (hängde ihop med sättandet, eller bristen på detsamma) samt 3 poängavdrag för bristande samarbete.
Inte alls min vanliga hund som annars är en naturbegåvning i rally.
Med 2 poängavdrag för helheten slutade vi på 57 poäng. Det här grejar han normalt, det vet jag, så vi tar igen det en annan gång. Kommentar från domaren Agneta Hjelm: Trevlig runda även om det var kallt för rumpan!
Det sammanfattar väl det hela i ett nötskal. Men så brukar han ju inte vara, han tål ju normalt väta mycket bra…
Rally nybörjarklass med Kasper, 83 poäng
Vad kul att vi äntligen fick till det med godkända poäng! Och att Kasper slog Lakrits, det hade jag väl aldrig i min vildaste fantasi kunnat tro… Jättestolt över honom!
Vi fick 8 poängavdrag för nosning, 3 poängavdrag för sträckt koppel, 4 poängavdrag för bristande samarbete, 2 poängavdrag för helheten, totalt 83 poäng. Kommentar från domaren Agneta Hjelm: Mycket trevlig runda med bra känsla. Tänk dock på koppellängden redan från början!
Hoppsan, där fick jag något att finslipa. Det var väldigt många duktiga ekipage idag, så 83 poäng räckte bara till en 17:e-plats, men jag är oerhört nöjd med det. Måste nämna att det fanns en annan gårdshund på plats som fick hela 95 poäng!
Nu måste vi väl anmäla till nån mer rallytävling, det är ju helt klart. Får bara avvakta Lakrits jaktprov så jag vet vilka helger vi har att spela med.
Håll nu tummarna att både Lakrits och jag orkar ladda om till Bro-provet imorgon där vi startar som sista ekipage!
På eftermiddagen igår körde Lakrits och jag ensamma ett litet lydnadspass, en hel del fritt följ följt av Stå och Ligg under gång. Emellanåt missar han på vilket jag vill att han ska göra, orden är väl inte supervälbefästa, men oftast blir det rätt. En ensam platsliggning var förstås inga problem. På hemvägen hittade jag en låg korvgrillningsbänk som fick fungera som hinder, och så nötte vi Hopp med ingång till fotposition ett tag. Han har ju börjat med att sätta sig lite snett där, rumpan utåt och blicken gissningsvis i riktning mot belöningsfickorna. Så nu körde jag först ett tag med dubbelkommando Hopp + Fot och då gick det bra. Jag valde nu istället att belöna bakåt med boll med vänsterhanden från ryggfickan för att ta bort uppmärksamheten snett fram åt höger. Det gav en bättre ingångsposition, och när jag så slutade med dubbelkommandot och körde med bara Hopp så satt det skapligt bra, det med. Får hoppas att detta räcker…
Hemma i köket tog jag sen fram apportbocken och repeterade det momentet ett par gånger. Inga problem. Då kom Kasper och ville vara med. Han biter ju inte som en retriever, men han genomför ändå momentet, lillkillen. 🙂 Särskilt nu när man inte längre behöver vänta med Apport-kommandot skulle nog även Kasper klara den biten.
Så var det ju tandvisningen… ja, full pott lär det ju inte bli där, och det var ett tag sen vi tränade det. Ja, ja.
Jag har iallafall laddat ner iPhone-appen Lydnadspoäng inför morgondagen, så kan man räkna ut vad det blir med koefficienterna.
OM SKOGSSTJÄRNA
Grundregel i min blogg:
Hör gärna av er med ris och ros – är något konstigt, felaktigt, obegripligt, dumt eller rent av jättebra, så hör av er och säg det! Jag är öppen för allt som är konstruktivt. Att bara titta förbi och säga hej är också välkommet!
Årets ord 2011: fördragsamhet
Årets ord 2012: återuppbyggnad
Årets ord 2013: utveckling
Årets ord 2014: harmoni
Årets ord 2015: stabilitet
Årets ord 2016: nydaning
Årets ord 2017: balans
OM SKOGSSTJÄRNA
Vallentuna, Sverige
Grundregel i min blogg: Hör gärna av er med ris och ros – är något konstigt, felaktigt, obegripligt, dumt eller rent av jättebra, så hör av er och säg det! Jag är öppen för allt som är konstruktivt. Att bara titta förbi och säga hej är också välkommet!
Årets ord 2011: fördragsamhet
Årets ord 2012: återuppbyggnad
Årets ord 2013: utveckling
Årets ord 2014: harmoni
Årets ord 2015: stabilitet
© 2026 Skogsstjärnas hundblogg
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Senaste kommentarer