Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Månad: november 2010 (sida 1 av 2)

Lakrits ger statisk elektricitet?

Har haft ett problem med min stationära dator (stor burk som står på golvet) ett tag nu, då datorn helt oförhappandes stänger av sig och/eller startar om sig. Ett tag trodde jag det var komponentfel och lämnade in den på service, men killen hittade inget direkt utan bara rengjorde den.
Nu har felet börjat återuppträda och det är bara ett par månader sedan den rengjordes på damm, så jag tror inte det är det som spökar nu.
Vid flera tillfällen har jag dock lagt märke till att datorn stängs av då Lakrits (under skrivbordet vid mina fötter) byter ställning. Jag trodde först att hans svans kom åt strömkabeln bak så jag monterade ett kompostgaller mellan dator och hundplats. Men samma sak fortsätter att hända trots att han nu definitivt är minst en decimeter från datorn.
Så jag börjar fundera på statisk elektricitet. Är det nån annan hundägare som varit ute för samma sak?
Datorn är så stor att jag inte är vidare sugen på att sätta upp den på skrivbordet, och jag tycker att det är mysigt att ha hunden som fotvärmare. Något måste jag dock göra innan datorn går sönder på allvar.
Kasper har aldrig brukat ligga därunder, vilket kan förklara att jag aldrig haft problemet tidigare.

Gripande och lämnande av apport

På Gryt ville ju Lakrits larva omkring lite med apporten, vilket gjorde mig aningen förvånad eftersom han oftast lämnar av fint hemma. Jag har nu tränat lite inne idag och husse har filmat utvecklingen med sin nya Canon 7D. Tack husse, för hjälpen!

Jag har skrivit lite kommentarer här och där så man förstår bättre vad som händer (vinkeln gör att man inte alltid ser exakt). Min tanke är att bara jag får honom lugn så är det inga problem på denna punkt. Inga kräkreflexövningar känns nödvändiga. Sen är det så klart mycket roligare och mer spännande ute i skogen tillsammans med två- och fyrbenta kompisar, så i den typen av miljö behöver jag träna samma sak. I mängd.
Nu tar jag gärna emot kommentarer och förslag på andra åtgärder jag kan ha missat själv (särskilt från Anita, förstås, men även från er andra apportkunniga).

Julklappstips?

En praktisk julklapp, särskilt till släkt och vänner som bor långt bort, tycker jag är en prenumeration på tidningar. Eftersom min mamma inte är uppkopplad i cyberrymden vågar jag ju avslöja att hon i år kommer att få en annan tidning än hon fick förra året. I rätt många år fick hon Råd och Rön, men det kändes allt mindre aktuellt i och med att hon numera bor i hyresrätt. Förra året bytte jag till Vi läser, men de strulade vid prenumerationsstarten och jag undrar om hon gillade innehållet särskilt mycket. I år blir det Skåne, en tidning vi själva köpt ibland och tycker är klart läsvärd.
Nu börjar jag fundera på om detta vore något även för syskonbarnen? Någon bra tidning för åldern 2-5 år? Bamse är ju klassisk, men den kanske de redan har. Måste kolla. Andra tips?

Full FART i Gryt

Det var mycket intressant idag att se tre av kullsyskonen arbeta med problemlösning. Lina har redan skrivit så bra om Leia, och mycket av det gäller även Lakrits.

Leia löser problemet med hagen.

Leia tvärnitar några meter framför den farliga bläckfisken.

Leia apporterar glatt den numera ofarliga bläckfisken i omgång två.

Leia var klart uthålligast på gropen.

Några punkter att tänka på (allt gällde inte specifikt Lakrits, men lika bra att plita ner det ändå):

  • Lugna ner efter träning, ta gott om tid till avaktivering
  • Undvika skakande av byte – inga leksaker, kampa utan att kasta iväg leksaken
  • Undvika skall: bryta direkt innan det utvecklas. Redan vid ragg kan man bryta mjukt.
  • ”Farliga” grejer: avstressa flera gånger, tills det verkligen inte är farligt. Om detta inte går, avleda.
  • Stressymptom: större ögon, trampande tassar, andas hastigare
  • Mottagning av apporter: agera mer defensivt. Använd en större apport, ta tag vid sidan, in med fingrarna bakom dummyn, tryck på tungan så kräkreflexen aktiveras, rulla då upp dummyn från nedertanden, säg Tack vid utrullningen och skapa på så sätt en betingning. Ge tillbaka dummyn igen.
  • Passivitet: lugna ner mellan varje aktivitet. Träna passivitet när hunden redan är lugn och passiv.
  • Bläckfisken och att behålla bytet: öka successivt vikten på dummies och träna först korta, lätta hämtningar, sedan svårare terräng och längre skick. På sikt ska hunden klara stora trutar med trilskandes vingar, så hunden inte ger upp vid minsta motstånd.
  • Träna närsök: hellre tio sekunder intensivt än en minut brett och fladdrigt sök. Ta hellre in igen och gör om.
  • Gör en tydlig skillnad i kroppsspråket: mjuk rörlig kropp vid aktivitet då man lattjar kontra en rakare stelare kropp då det ska vara lugnt.
Här en fin avlämning av Lakrits – men det var ju de små rackarna vid gropen som räknades, och de var alls inte lika fina.

Till slut kommer Lakrits på hur man ska komma in i svåraste öppningen. 

Men hur kommer man ut då? Han cirklade många gånger därinne, lämnade till slut kvar dummien och kröp ut. Jag skickade om honom och då sprang han nästan direkt in igen via nätet och tog den. Nu gick det att komma ut med dummy i munnen efter något omtag.

För Lakrits är det viktigaste att fortsätta att träna passivitet. Nu gnällde han återkommande vid passivitet medan han var näst intill tyst under arbetsmomenten. Jag ser ju dock en klar skillnad mot hur han var för några månader sedan, så vi jobbar vidare på tystnad.
För min del gäller att få till apportmottagningarna bättre, särskilt de små. Hemma går det mycket bättre, så det är något som skiljer när vi är ute så här. Antingen beter jag mig annorlunda eller så är det att han går upp mer i varv  när han har hundar och människor omkring sig och därför inte kan lämna av som vanligt. Kanske är det en kombination. Måste försöka träna detta just när vi har andra omkring oss.
Sedan ska vi börja introducera lite tyngre dummies. Jag har köpt några 500 g, men inte börjat använda dem än. Det är snart dags för det med tanke på att han släppte bläckfisken så snart Håkan höll emot i linan.

Reko klarar stora öppningen i hagen.

Reko klarar att ta sig ut genom nätet efter att ha fått lite hjälp in samma väg.

När bläckfisken drar förbi är Reko väl med på noterna.

Protokollet i sammandrag för Lakrits (rött = behöver åtgärdas):
Tillgänglighet: intensiv 8, positivt följsam 6, med intensiv kampinvit 8, hantering ökande aktivitet 10, aggression ingen 1.
Hagen: bytesintresse, problemlösning: hittar strukturerat stor ingång 6, hittar efter avbrott liten och nätingång 4. Miljöpåverkan: stor+liten – ingen 1, nätingång – liten övervinns snabbt 3. Gripande: 6 griper balanserat mitt på föremålet alla 3 gångerna. Bytesintresse, behållande: stor+liten – håller fast 10, nätingång – lämnar hagen utan bytet, återtar 5. Problemlösning, koncentration och rationalitet: liten ingång – strukturerad, hittar utgång 6, nätingång – hittar utgång efter långt avbrott 4.
Bläckfisken: upptäckt när linan sträckts 10. Efterföljande kontrollerad 6. Kontakt oidentifierat byte – omedelbar närkontakt 10. Gripande balanserat, taxering 5. Bärande med upprepade omtag 6. Anpassat grepp 5. Minnesfunktion – sporadiska kontroller 5. Efterföljande omgång 2 – kontrollerad 6. Kontakt identifierat byte – omedelbar närkontakt 10. Gripande balanserat, rationellt 6. Bärande vid motstånd – tappar, flertal återtag, minskande intensitet, lämnar 3.
Gropen: bytesintresse uppletande: intensivt med inslag av rationalitet alt. stort sök vid kast + gömt 8, intensivt i relevant område, rationell vid tom grop 6. Bär balanserat alla 3 gångerna 6. Miljöpåverkan: tveksam, men löser snabbt problemet 3. Behållande mot föraren: kan lätt lockas till föraren, visar behållandevilja i slutfasen vid kast + gömt 3, bär frimodigt till föraren vid tomt 1.
Ljud: inget kampskall vid något moment 1. Enstaka lågt pip eller gnäll vid social kontakt + under bytesaktivitet 3, sporadiskt lågt pip eller gnäll i förväntan på bytesaktivitet 4, återkommande högt pip eller gnäll vid passivitet 8.
Nervkonstitution: stress vid passivitet: långsamt minskande 5. stress vid aktivitet: anpassat stresspåslag 2.

Här finns nu fler bilder på ett ställe som bättre lämpar sig för många bilder. De är i princip oredigerade, har bara plockat bort suddiga och dubbletter.

Imorgon är det FART

Hoppas snövädret inte blir alltför bekymmersamt, för imorgon ska Lakrits iväg på FART-test på Sörmlands Hundskola i Gryt utanför Flen i Sörmland. FART står för Fågelhundens arbetstest och visar hundarnas nedärvda beteenden vad gäller arbetslust, problemlösning, rädslor, dådkraft m.m. Hunden presenteras för olika situationer helt utan förarpåverkan.
Det ska såklart bli mycket intressant att se vad Lakrits och hans två kullsyskon Reko och Leia ska hitta på. Nästa onsdag är det sedan dags för återstående kullsyskonen Speja och Acke.
Moment 1: social kontakt.
Moment 2: hagen – tre ingångar som successivt stängs tills endast den svåraste nätingången är öppen.
Moment 3: bläckfisken – påminner om haren i MH.
Moment 4: gropen – minidummy kastas, göms i nergrävd hink dold av granris respektive låtsas gömmas där, men hinken är tom.

Lakrits sover i soffan

Premiär som B-figge

Idag hade jag premiär som B-figge på klubben. Det var fem cocker spaniels som skulle mentalbeskrivas, men en höglöpte, och så var de bara fyra…
Det var precis lagom med fyra hundar i snön. Jag fick köra samtliga moment minst en gång, förutom skott, som Carina skötte. Dumpe drog jag upp alla fyra gångerna, känns rätt skönt att ha fått rutin på honom nu. Likaså spökade jag alla fyra gångerna, rasslade en gång och tryckte på harknappen en gång (drog tillbaka haren två gånger). Allt flöt på det hela taget bra, förutom lite papperstrassel som dock löste sig.
Sedan fick vi god lunch av spanielklubben och nu känns det gott att ha fått en varm dusch och krupit i mysbyxorna.

Ivrig

Hade med mig en liten fickdummy på promenaden.

Kastade den några gånger på skolgården vi passerade och Lakrits tyckte det var superkul. Kasper var kopplad men visade tydligt att även han ville. Så Lakrits fick sitta när jag råkat kasta lite för kort, och så skickade jag Kasper istället. När Kasper var nästan tillbaka med apporten kom Lakrits plötsligt farande och tog den från honom. Hm.
Jag tog apporten och lät Lakrits sitta igen, kastade ut på nytt till Kasper. Den här gången var jag mer vaksam på lakritssnöret och Kasper fick hämta in ifred. Sedan fick Kasper ett par kast till, för det var ju uppenbart nyttigt för den unge svarte herrn att titta på när andra hundar jobbade.
Kasper tyckte det var jättekul att få agera retriever för en gångs skull. Till skillnad mot i skogen – kastar jag något till honom där så ratar han det allt som oftast till förmån för nån intressant doft.

Groggy doggy

Idag var det dags för rabiesspruta nummer två på Lakrits. Dessutom skulle man ta sig en närmare titt på tänderna. Sist stack en tand ut lite mycket och en annan, en canistand, vinklade in så den gick rakt upp i gommen. Det sista kan ge allvarliga problem med fistelgångar framöver.
Lakrits var överlycklig över att få träffa en ny veterinär, en kille som själv hade en golden och därmed kände till begreppet glada hundar. Hur han lyckades sticka en sederingsspruta i Lakrits är mer än jag begriper, men det gjorde han, varpå vi fick gå in i ett mörkt rum och vänta. Tack och lov lade sig Lakrits ned självmant när han började bli trött, till skillnad från Kasper som jag minns föll som en fura åt sidan den enda gången han fått sömnmedel.
Veterinären hämtade Lakrits för undersökning och kom snart tillbaka med det glada beskedet att problemen håller på att rätta till sig av sig själva! Han har ju efter ordination fått tugga a) studsboll (höll typ fem minuter) b) hård boll i snöre och c) svart kong. Den sistnämnda var klart hållbarast, än så länge inte ett märke i den trots att den är mäkta populär. Om dessa prylar har hjälpt till att få ordning på tänderna eller om han bara växer oregelbundet ska jag låta vara osagt. Oregelbundet växande har vi dock märkt även på frambenen. Så nu är det bara att hålla tummarna för att han ska växa till sig på rätt ledd åt alla håll och kanter och till slut bli till en stilig labradorhane.
Nu ligger han och sover i köket, får inte frukost förrän om flera timmar. Stackars liten labbladål.
Och så ska vi räkna 120 dagar fram till rabieskontrollen.

Porträttbilder

Husse testar sitt nya stativ på oss andra.

Tja, två av oss är ju söta iallafall.

Har besökt nya jakt- och sportbutiken XXL i Arninge: http://www.xxl.se/jakt-vap
en/klader-till-jakt

Dit blir det fler besök vad det lider. Nu fick Lakrits en Kong Extreme som jag hoppas han kan ha länge.
Äldre inlägg