Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Månad: november 2009 (sida 1 av 2)

Morgonrutin

28 november 2009 / / 3 kommentarer

Lina berättade om hennes hundars morgonmys och då inser jag att en sån rutin har vi också. Vi myser direkt på morgonen.
Kasper hör när jag går in på toa. Rassel, rassel, rassel låter det när han kutar uppför trappan nerifrån köket. Jag har lämnat toadörren på glänt, för jag vet ju att han kommer. Puff upp med dörren och in till matte. Jag skjuter till dörren igen och så hoppar han upp med framtassarna i knät. Jag böjer mig fram och får fina morgonpussar och sen kliar jag honom i nacken, på huvudet, bakom öronen, och på ryggen. När vi är klara tittar han på dörren. Jag öppnar och släpper ut honom och stänger efter honom. När jag är klar inne på toa går jag in i sovrummet igen. Då sitter han där nedanför sängen och kikar: ska hon klä på sig (=vardag) eller ska hon hoppa ner i sängen igen (=helg)?
På vardagarna går vi ner och äter (en latte och en portion nordic special plus) och sen går vi på morgonpromenad. På helgerna vet han att det finns en god chans att han blir uppbjuden i sängen och får ligga där och gosa en stund under täcket medan matte slurpar i sig en morgonlatte. Sen vankas istället en längre promenad.

Idag blev det lite annorlunda, för i morse skulle adventsbelysningen upp. Nu blir det istället skogspromenad efter lunch. Praktiskt att ha en liten hage till morgonkiss såna dagar.

Trevlig advent på er alla!

Superduktig i skogen

26 november 2009 / / 3 kommentarer

Jag trodde det skulle vara skapligt torrt i markerna om vi tog oss upp på berghällarna med vitmossa. Icke. Eller, det hade väl varit okej om det inte varit för crosshojarna som plöjt upp stora leråkrar där.
Stödd på Kaspers koppel halkade jag mig fram och fick en skön skogspromenad iallafall. Solen sken lite blekt ett tag, vore ju synd att inte utnyttja det.
Kasper var lite väl pigg i början, så han fick gå kopplad. När han började sansa sig gjorde jag ett godisträd varpå jag släppte honom. Oj, vad kul det var att rejsa bland granithällar, lingonris, ljung och mossa. Och så lera då. Vid tredje återkomsten kopplade jag upp och läta honom varva ned någon minut, sen släppte jag igen. Då var han bra lugnare, och ingen gång försvann han utom synhåll. Jag gjorde ett par godisträd till, plus några godisstenar. Sånt är alltid kul, tycker Kasper.
När vi närmade oss stora vägen funderade jag på att koppla upp, men bestämde mig för att ge honom en chans. Han fick godis tätt tillsammans med kommandot Nära – och det gick bra. Det slutade med att han fick förtroendet att gå lös hela vägen till bilen. Min superduktiga kille ligger och sover nu.

Promenadsällskap med hög förväntan

24 november 2009 / / 1 kommentar

Igår väckte A en tanke när vi var ute och promenerade. Kasper är nämligen apjobbig så fort vi träffar Enzo med matte, drar i kopplet och beter sig allmänt som om han vore nio månader och inte en stilig ung herre på snart två och ett halvt år.
Hennes teori var att det var för att han träffade Enzo. Men – efter de första inledande minutrarna igår intresserade de sig inte nämnvärt för varandra, utan gick och snoozade var och en på sitt håll medan vi gick och pratade.
Det där sista var min tanke senare på kvällen: att han beter sig så där för att jag inte fokuserar på honom som när jag går ensam, utan istället pratar med Enzos matte.

Nu på eftermiddagen träffade vi och slog följe med en cavalier king charles, Leo, och hans husse. Först var Kasper ivrig att få gå fram och hälsa. Jag lät honom sitta och vänta först, sen tog vi det stegvis, något steg fram, sitt, belöning, något steg fram osv. Till sist ett varsågod. När hundarna hälsat var det bra, och vi promenerade i långsam takt och pratade utan fokus på hundarna. Då går bägge fromma som lamm, och Kaspers niomånadersbeteende fanns det inte en tillstymmelse av!
När vi skildes åt tänkte jag särskilt på det: Kasper var precis lika lugn och fin innan våra vägar delades som efteråt.

Vad sjutton är det med A+E-ekipaget som gör det så svårt? Vi har ju gått ett par kurser ihop, och emellanåt tränat agility eller busat på nån äng. Kanske är det bara själva åsynen av dem som ger en så hög förväntan att han sedan inte kan släppa det?
Någon som har en bra teori på orsaken? Och gärna på hur man löser problemet; att belöna kontakt hjälper bara en mikrosekund, och jag vill ju kunna fokusera på sällskapet, inte bara hunden. Jag försöker ha lägre krav på honom när vi går så där, men att han superdrar vill jag ändå inte tillåta. Märkligt är det när man jämför med hur det var idag.

Nybadad

23 november 2009 / / 1 kommentar

Kasper njöt igår kväll av att få bli avduschad och schamponerad. Han hade börjat lukta hund, och det tillsammans med lervällingen på Drottningholm avgjorde saken.

Efter badet fick han sen ligga och mysa en lång stund under mattes täcke, medan matten läste bok på franska. Bra avslutning på helgen!

Rasträff på Drottningholm

22 november 2009 / / Kommentarer inaktiverade för Rasträff på Drottningholm

En del av de gårdshundsägare som dök upp det mulna vädret till trots. Kasper fick gå i lina ett par gånger för att dämpa sig. Men totalt sett var han osedvanligt foglig.

Kasper var sitt vanliga otroligt heta jag när vi gick mot grinden till hundöarna. Det finns ingen annan plats som triggar så otroligt mycket. Efter att ha försökt dämpa honom lite klafsade vi genom leran bort till den mer öppna ön. Där syntes massor av gårdshundar på långt håll och när jag släppte Kasper susade han glatt iväg och hälsade på de hundar han mötte.

Det skulle egentligen vara bytardag så jag hade med ett par urvuxna täcken. Men i verkligenheten förekom ingen sådan aktivitet, så jag tog med dem hem igen och har nu lagt ut dem på Tradera. Är det någon som har/känner till en mindre hund som kan behöva ett vintertäcke, så dirigera dem gärna till

102793366 Limex hundtäcke, fodrat, stl 25 – mindre hund
102793976 Hurtta hundtäcke, fodrat, stl 36 – mindre hund

Någon hade missuppfattat det där med kastrerad hane lite. Kasper står snällt och låter honom hålla på.
Det underliga var att Kasper efter att ha lattjat en stund lugnade ner sig avsevärt mer än han brukar, gick och svansade kring matte och husse långa stunder. Jag märkte att han hade lite rest ragg några gånger, tror att det var några hundar i gänget han inte riktigt gillade. Det fanns flera hanar i ungefär samma ålder och ett par smågruff fick avstyras, men annars gick det fredligt till, som vanligt. Jag tyckte egentligen att det var trevligt att se att han kom frivilligt till oss många gånger, liksom att han var lyhörd på de flesta invisslingar. Jag belönade med skinkost, vilket var populärt. Skinkost funkade också rätt bra i hundgrupp, för det är ingen som kan smita fram och snika sig på från sidan för att ta del av godsakerna, utan belöningen kommer till rätt hund tack vare den lilla öppningen.

Kul med så många brunvita hundar på samma gång – Kasper längst till höger.

Det var osedvanligt få hundar av andra raser där idag, kanske hade de redan utnyttjat gårdagens kalasväder? Idag var det mulet, men vi tajmade in regnet, som inte började förrän vi var hemma igen.

Tre RR hörde till de utsocknes. Jag gillar alltid att se dem, de har en helt annan springstil än gårdshundarna.

Det dök upp ett par presumtiva dsg-köpare som var nyfikna på att lära sig mer om vad dsg är för ras. Sånt är trevligt och uppmuntras.

Jag tyckte dock väldigt synd om en liten valp som var med och som hade uppenbara problem med bakbenen. Jag trodde först att den ville bajsa, men inte fick ro tack vare alla andra närgångna hundar, för ungefär så gick den, halvt nedhukad hela tiden, och med svansen mellan benen. Fick dock senare veta att den alltid går så. Hunden är inbokad för större undersökning. Det såg inte bra ut 🙁 …

Kompletterade med lite hussebilder, inte lika många som vanligt på grund av nån felaktig inställning på kameran. Så kan det bli.

Morgonpromenad

20 november 2009 / / Kommentarer inaktiverade för Morgonpromenad

Ska börja med igårkväll då det regnade och marken var plaskblöt. Jag testade ett Ligg mitt på geggiga grusvägen, och ta mej sjutton, lade han sig inte ner direkt! Belöning med kastad leksak.

I morse njöt vi av att det var hela tio grader varmt. Vi mötte mellanschnauzern och den trista hussen som numera inte hälsar efter att jag ville träna hundmöte på mitt sätt och inte på hans (!). Sist vi möttes var schnauzern lös och kom fram medan Kasper var lugnt (kopplad) vid min sida. Jag minns att jag då skadeglatt noterade att schnauzern inte lydde deras inkallningskommando. 🙂

Även den här gången gick mötet bra. Jag såg Kaspers kropp stelna till när han fick syn på hunden lite längre upp på andra sidan vägen. Kände efter i godispåsen. I princip tom. Attans, jag som gärna vill skvallerträna varje chans jag får. Tog ut påsen ur ficken och fick genast Kaspers intresse riktat mot påsen istället för mot hunden. Jag vände omständligt och extra långsamt ut och in på den och lät honom vara med och nosa. Skakade ut ett par ynka smulor som han letade reda på på marken, och sen fick han nosa av påsfodret noggrant och hjälpa mig se att där inte fanns något mer. När vi hade klarat av denna ritual hade husse och hund hunnit passera. Kändes så bra att ha vänt detta möte till något positivt.

Valpdressyr

18 november 2009 / / 1 kommentar

Kul och imponerande film om valpdressyr.

Tack :)

17 november 2009 / / 1 kommentar

Tack för alla grattisar här och på fejan. Ja, jag är jättenöjd med rallyplaceringen – det fanns en massa bruksrävar på plats som tränat upp hur många hundar som helst …

Idag fick jag för mig att lära Kasper förstå ordet ”husse”. Har märkt i lite olika sammanhang att det är lite si och så med den förståelsen. Vi började träna i hallen och när Kasper råkade titta på eller ta ett steg mot husse klickade jag.
Det var skrattretande att se hur lätt det var att lära honom ett felaktigt beteende. 😉
Upptäckte efter ett par klick att han gick till den tomma matskålen först, satte tassen däri och sedan tittade upp på husse. När vi flyttade oss någon meter bort fick vi det bekräftat: han sprang först bort till skålen och sen till husse. Snabblärd är han onekligen.
Vi började om på en annan plats och efter ett par träningsomgångar kan han nu från position hos mig springa bort till osynlig husse på kommando. Nu har vi träningsvila så han får grunna på det där ett tag …

Resultat i rally

14 november 2009 / / 4 kommentarer

Det ska sägas att domaren var snäll och att många var duktiga.
Vi hamnade på 9:e plats på 80 poäng av 21 startande, och det är jag jättenöjd med. Vi var tre ekipage som fick 80 poäng och av dem hade vi sämst tid, antagligen på grund av omtaget på nr 3. Mitt mål var minst 70 poäng, och det uppnådde vi med råge.
Det vi fick nedslag på var följande:
nr 1 (360 grader högervarv): sträckt koppel
nr 2 (enkel slalom): sträckt koppel
nr 3 (sitt och gå runt hunden): sträckt koppel, bristande samarbete, repetition, felaktigt genomförd övning
nr 10 (tror det var på väg till backa-momentet, det var rätt tätt med skyltar där): snusar/rör kon/skylt/person, sträckt koppel 2 gånger

I början var han inte riktigt med mig, så de sträckta kopplen är helt förklarliga. Hinder nr 3 var Sitt, gå runt hunden. Precis före det hindret hade flera tidigare hundar redan snosat på nån mycket intressant fläck (det var där vi fick bristande samarbete). Sen reste han sig när jag skulle gå runt, varpå jag begärde att få göra om (=repetition, 3 fel). När jag gjorde om reste han sig lite igen, men satte sig ned på nytt och jag gick runt. Det gav ändå felaktigt genomförd övning = 10 fel. Detta har vi tränat mycket för länge sen, men eftersom han ”kan” det har vi prioriterat andra moment de senaste veckorna (som satt riktigt bra). Mitt fel, såklart, att inte tänka på att detta behövde jobbas upp igen. Bortser vi från hinder nr 3, som gav 15 fel, hade vi hamnat på 95 poäng, lika många som segraren (Lotta med en av sina schäfrar, Yazza, tror jag. Supergrattis!). 😉
Så jag är jättenöjd. Vädret var ur Kaspersynpunkt kasst, fem grader, snålblåst och duggregn större delen av dagen. Dessutom hann det bli nermörkt innan det var vår tur som sista startande. Kasper har tillbringat många timmar i bilen idag, dels på förmiddagen på viltspårkursen, och dels under banvandringen och medan de första 16 ekipagen körde. Sen var han ute med täcke under kanske två ekipage varpå jag tog av det och fick en piggare, gladare hund som jag lekte igång innan vi gick in på banan, sist ut av alla.

Sen var de snälla och delade ut medaljer till alla utom 1-2-3 som fick en finare plakett, och hade priser till flertalet också. Kaspers sele hade tydligen hängt med länge pga svår storlek. Den verkar sitta bra och blir nog perfekt att ha som söksele. Någon sådan har vi nämligen inte.

Nu njuter Kasper vomburgare och jag ska snart få vin som belöning framför brasan.

Och jag en medalj

14 november 2009 / / Kommentarer inaktiverade för Och jag en medalj

Äldre inlägg

© 2026 Skogsstjärnas hundblogg

Tema av Anders Noren — Upp ↑