{"id":3995,"date":"2014-06-08T19:35:38","date_gmt":"2014-06-08T17:35:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.heljesten.nu\/?p=3995"},"modified":"2014-06-08T19:45:02","modified_gmt":"2014-06-08T17:45:02","slug":"traffade-acke-och-anita-idag","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.heljesten.nu\/?p=3995","title":{"rendered":"Tr\u00e4ffade Acke och Anita idag"},"content":{"rendered":"

\"acke_lacke_kasper_jag\"<\/a><\/p>\n

Foto: Anita Weinius. Acke sitter l\u00e4ngst fram med fl\u00e4mtande tunga, Lakrits strax bakom och Kasper i bakgrunden.<\/em><\/p>\n

Anita och jag hade best\u00e4mt oss f\u00f6r att tr\u00e4ffas och tr\u00e4na, s\u00e5 vi m\u00f6ttes p\u00e5 Strawberry Fields. Jag hade med apportkastaren och hon n\u00e5gra vilt.<\/p>\n

Vi b\u00f6rjade med att l\u00e4gga ut tv\u00e5 dirigeringsst\u00e4llen som b\u00e5da hundarna fick titta p\u00e5 och sen gick vi runt till andra sidan stora diket. Anita lade ut sin kanin och de tv\u00e5 \u00e4nderna p\u00e5 den \u00f6ppna marken bortom en tr\u00e4drid\u00e5 p\u00e5 andra sidan \u00e4ngen. Sen fick de ligga till sig lite medan vi b\u00f6rjade med n\u00e5gra skjutna markeringar \u00f6ver diket. F\u00f6rst tv\u00e5 r\u00e4tt korta canvas f\u00f6r att kolla av l\u00e4get. Jo, de var r\u00e4tt l\u00e4tta. Vi bytte d\u00e5 till \u00e4gg och Acke fick en snett \u00f6ver diket som han klarade bra. Jag skulle g\u00f6ra motsvarande till Lakrits, men den \u00e5kte iv\u00e4g n\u00e5t s\u00e5 attans l\u00e5ngt trots samma typ av ammunition. Han b\u00f6rjade leta f\u00f6r kort, ungef\u00e4r d\u00e4r Ackes hade hamnat, och jag hoppades att han skulle s\u00f6ka sig ut av sig sj\u00e4lv. Det gjorde han, men inte tillr\u00e4ckligt, utan han b\u00f6rjade ist\u00e4llet att vidga omr\u00e5det mer \u00e5t sidorna. Jag b\u00f6rjade bl\u00e5sa, men han var osedvanligt olyh\u00f6rd p\u00e5 mina signaler, s\u00e5 till sist fick han komma hela v\u00e4gen in och s\u00e5 tog jag om det hela som en ren dirigering. Det kr\u00e4vdes ett par bl\u00e5s nu ocks\u00e5, men det gick b\u00e4ttre, och till sist fann han den. Den m\u00e5ste varit bra \u00f6ver hundra meter ut.<\/p>\n

Sen skulle Acke ta in en dirigering, men vek ideligen av v\u00e4nster \u00e5t det gamla markeringsomr\u00e5det. Vi l\u00f6ste upp det hela genom att jag tomsk\u00f6t med riktning bort mot dirigeringsapporterna och d\u00e5 var det som det ramlade ner en peng. Han sprang j\u00e4ttefint rakt ut och plockade in den. Antagligen s\u00e5g han d\u00e5 att det l\u00e5g en till d\u00e4r, f\u00f6r n\u00e4r Anita sedan skulle dirigera till n\u00e4sta apport en bit \u00e5t h\u00f6ger sprang han tillbaka till st\u00e4lle 1 och tog in den apporten ocks\u00e5. Jaja, shit happens. \ud83d\ude42 Lakrits fick nu ta in en av de kvarvarande, sen l\u00e4mnade vi tills vidare den andra och gick bort till s\u00f6ket. Acke tog in vilten i rask takt men droppade dem f\u00f6r tidigt. Jag tipsade Anita om att forts\u00e4tta backa mer \u00e4n hon gjorde, och se p\u00e5 sjutton: den sista fick hon i handen! Bra d\u00e4r, att forts\u00e4tta backa \u00e4ngen runt om s\u00e5 beh\u00f6vs, tills han trycker in den i handen, tror jag \u00e4r receptet till framg\u00e5ng h\u00e4r. Och s\u00e5 en gigantbel\u00f6ning n\u00e4r den v\u00e4l sitter d\u00e4r i handen!<\/p>\n

Anita lade ut vilten p\u00e5 nytt \u00e5t Lakrits, men d\u00e5 s\u00e5g han s\u00e5 taggad ut att vi br\u00f6t f\u00f6r fika innan han fick ta in dem. De kom sen in bra, men det slog mej att han \u00e5ter anv\u00e4nde \u00e4ngen framf\u00f6r tr\u00e4drid\u00e5n som springyta. Nu hade han iofs sett att Anita f\u00f6rsvann in bakom tr\u00e4den, men jag ska akta mej d\u00e4r i framtiden. B\u00e4ttre att l\u00e4mna minst en framf\u00f6r tr\u00e4den ocks\u00e5 till honom.<\/p>\n

P\u00e5 tillbakav\u00e4gen lade Anita ut en dummy synligt p\u00e5 andra sidan lilla diket medan jag skickade Lakrits p\u00e5 l\u00e5ngt h\u00e5ll \u00f6ver lilldiket bort till skogskanten. Efter en h\u00f6gerbl\u00e5sning d\u00e4r han var utom synh\u00e5ll f\u00f6r mig satt den som en sm\u00e4ck. Mycket n\u00f6jd med honom d\u00e4r.<\/p>\n

Acke fick ta in den sista dirigeringen p\u00e5 r\u00e4tt l\u00e5ngt h\u00e5ll medan jag plockade in snitslarna. Det blev en prima tr\u00e4ning!<\/p>\n

Sen r\u00e5kade jag ut f\u00f6r v\u00e4rsta otrevliga \u00e4ventyret. Jag passade p\u00e5 att \u00e5ka bort till Arninge f\u00f6r att k\u00f6pa en tigers\u00e5g n\u00e4r jag \u00e4nd\u00e5 var i trakten. Jag satte upp bakluckan med p\u00e5 Tullgarn nyink\u00f6pta 50 cm l\u00e5nga ventilationskroken. N\u00e4r jag kom ut igen och skulle l\u00e5sa upp bakluckan hade kroken fastnat i l\u00e5set! \ud83d\ude41<\/p>\n

Jag \u00e5kte bort till Statoilmacken och de provade att spruta 5-56 p\u00e5 l\u00e5set, men det hj\u00e4lpte inte. Det verkade vara ett mekaniskt fel. En sm\u00e4llvarm s\u00f6ndag. Och\u00a0hundarna i buren. Jag \u00e5kte hem\u00e5t utan minsta sikt i backspegeln och funderade intensivt p\u00e5 vad jag skulle ta mig till. Kanske min n\u00e4rmaste granne, gr\u00e4vmaskinisten Lasse, kunde veta n\u00e5n r\u00e5d? \u00c5kte upp\u00a0p\u00e5 deras uppfart och som tur var var han hemma. Jag f\u00f6rklarade den prek\u00e4ra situationen, och eftersom de har sch\u00e4fer fattade han ju direkt att hundarna inte kunde vara kvar d\u00e4rinne i bilen s\u00e5 l\u00e4nge. \u00c4nnu b\u00e4ttre var att han fattade vad som var felet. Det var kroken som var felvinklad och d\u00e4rf\u00f6r inte passade i l\u00e5set, utan sp\u00e4rrade mekanismen. Han tryckte till med handkraft och lyckades b\u00f6ja kroken s\u00e5 den fick en annan vinkel. Och vips gick det att \u00f6ppna bakluckan. Sen tog han kroken till sin verkstad och b\u00f6jde lite till s\u00e5 den nu har en mycket b\u00e4ttre form som passar min backlucka. Vad tacksam jag \u00e4r! S\u00e5 Sara och Ellis, som ocks\u00e5 k\u00f6pte samma krok, kolla med era bilar att det verkligen funkar innan ni hamnar i samma situation som jag! Puh.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Foto: Anita Weinius. Acke sitter l\u00e4ngst fram med fl\u00e4mtande tunga, Lakrits strax bakom och Kasper i bakgrunden. Anita och jag hade best\u00e4mt oss f\u00f6r att tr\u00e4ffas och tr\u00e4na, s\u00e5 vi m\u00f6ttes p\u00e5 Strawberry Fields. Jag hade med apportkastaren och hon n\u00e5gra vilt. Vi b\u00f6rjade med att l\u00e4gga ut tv\u00e5 dirigeringsst\u00e4llen som b\u00e5da hundarna fick titta […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[6,3,8,35,169],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3995"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3995"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3995\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4001,"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3995\/revisions\/4001"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3995"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3995"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3995"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}