Ig\u00e5r \u00e5kte jag med hundarna till Nyg\u00e5rd f\u00f6r att tr\u00e4ffa Annika och k\u00f6ra s\u00f6ktr\u00e4ning. Kasper fick f\u00f6lja med, men tyckte nog det var lite kallt att sitta uppbunden en bra stund. Och kallt var det, j\u00f6sses vilka isvindar det bl\u00e5ste fr\u00e5n sj\u00f6n!
Annika lade ut tv\u00e5 s\u00f6komr\u00e5den \u00e5t oss, ett ner\u00e5t sj\u00f6n med 6 apporter, varav tre i vassen, och ett upp\u00e5t \u00e5kern med 8 apporter. Vi b\u00f6rjade med sj\u00f6n. Lakrits var helt ute och cyklade i b\u00f6rjan, de fyra f\u00f6rsta skicken ungef\u00e4r.
Nej, han spikade den allra f\u00f6rsta lilla, som l\u00e5g bara n\u00e5gra meter fr\u00e5n d\u00e4r jag st\u00e4llde upp. Men sen. Han sprang l\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5ngt ut utan att sl\u00e5 p\u00e5 n\u00e4san, sen tillbaka in, lovar ut igen.\u00a0Men det var liksom ingen koncentration p\u00e5 det hela.\u00a0Jag vill helst inte bl\u00e5sa vid s\u00e5dana tillf\u00e4llen, men jag blev tvungen n\u00e5gra g\u00e5nger f\u00f6r att han f\u00f6rsvann s\u00e5 totalt bortom horisonten och inte gjorde det jag bett om.\u00a0Ibland simmade han l\u00e5ngt utanf\u00f6r vassen. Det positiva med det var att jag fick ett kvitto p\u00e5 att han inte brydde sig om kylan i vattnet, f\u00f6r han var verkligen ih\u00e4rdig i sitt simmande.
Den fj\u00e4rde apporten nere vid sj\u00f6n var riktigt sv\u00e5r, och n\u00e4r han till sist lyckats med den sade jag att nu byter vi omr\u00e5de. S\u00f6ket upp\u00e5t \u00e5kern gick mycket b\u00e4ttre, och han kom ganska snabbt in med tv\u00e5 apporter som l\u00e5g lite n\u00e4rmare och tv\u00e5 som l\u00e5g l\u00e4ngre ut. Nu bad jag Annika l\u00e5ta sina hundar plocka in resten d\u00e4r medan Lakrits fick vila, s\u00e5 skulle vi ge oss p\u00e5 resterande nere vid sj\u00f6n lite senare.
Cheysie och Tindra jobbade fint, \u00e4ven om Tindra fick s\u00f6ka bra l\u00e4nge p\u00e5 sista apporten. Jag fikade lite och l\u00e4t Lakrits sitta passiv och titta p\u00e5 de arbetande hundarna.
Sen bad jag Annika att l\u00e4gga ut en till nere vid sj\u00f6n, f\u00f6r den h\u00e4ndelse de tv\u00e5 kvarvarande var supersv\u00e5ra. Jag ville ge honom en bra chans att lyckas d\u00e4rnere n\u00e4r han nu b\u00f6rjade komma tillbaka i sin normala form igen. Mycket riktigt, han plockade relativt snart in den senast utlagda. Sen kom den sista lilla landapporten in och det fanns ytterligare en vassapport. Fr\u00e5gan var om den l\u00e5g p\u00e5 v\u00e4nstra eller h\u00f6gra sidan? Mitten var tom, det visste vi.
Jag b\u00f6rjade \u00e5t v\u00e4nster genom att g\u00e5 ner n\u00e4rmare vassomr\u00e5det. Och han var i och letade ordentligt, men utan resultat. Vi bytte sida och h\u00e4r var han lite tveksam att g\u00e5 i. Jag h\u00f6ll just p\u00e5 att best\u00e4mt s\u00e4ga till honom att h\u00e4r \u00e4r det i och s\u00f6ka som g\u00e4ller n\u00e4r Annika ropade att hon s\u00e5g den p\u00e5 v\u00e4nster sida trots allt. Tillbaka igen s\u00e5 ser jag var hon pekar. Den hade hamnat dolt bakom en stor sten, fast en bit l\u00e4ngre ut i vassen. Nu kunde jag ju skicka mer riktat och han gick i och fick in den.
Emellan\u00e5t under hela detta pass hade han kommit in vid min sida n\u00e5gra g\u00e5nger, ibland gett sig av ut igen, men n\u00e5gon g\u00e5ng stannat kvar. Dessutom (lite v\u00e5rt fel, som pratade, tror jag) stannade han tv\u00e5 g\u00e5nger upp och stod\u00a0blickstilla\u00a0som en stenstod. Inget teaterspelande i v\u00e4rlden d\u00e5 jag blickade ut i fj\u00e4rran i jakt p\u00e5 apporter, eller att jag tog n\u00e5gra steg fram\u00e5t ut i s\u00f6komr\u00e5det utan att kika s\u00e5 mycket p\u00e5 honom, ingenting fick loss honom ur denna position. J\u00e4ttebra stadga, kan man s\u00e4ga om man \u00e4r positiv.
S\u00e5 h\u00e4r brukar han inte g\u00f6ra, och jag tror att det \u00e5tminstone delvis kan f\u00f6rklaras med att Annika och jag pratade och kanske var det n\u00e5got ord eller n\u00e5gon nyans i r\u00f6sten som fick honom att stelna till s\u00e5. Iallafall \u00e4r det n\u00e5got jag m\u00e5ste checka av n\u00e4sta g\u00e5ng s\u00e5 att han inte h\u00e5ller p\u00e5 att skaffa sig en ful ovana.
N\u00e4r s\u00f6ket var slut avslutade vi det hela med att Annika kastade n\u00e5gra enkelmarkeringar. F\u00f6rsta g\u00e5ngen var jag inte beredd utan stod bakom ett tr\u00e4d precis i kastriktningen, men jag skickade \u00e4nd\u00e5. Han gick till r\u00e4tt omr\u00e5de, men h\u00f6ll sig inte d\u00e4r, utan valsade bort. Han \u00e5terv\u00e4nde efter en stund och fann den till slut, tror den hade rullat lite nerf\u00f6r en sl\u00e4nt.
N\u00e4sta kast \u00e5t h\u00f6ger gick skapligt bra. Sen ett nytt kast \u00e5t v\u00e4nster. D\u00e5 b\u00f6rjade han med att leta vid f\u00f6rsta nedslagsplatsen, men \u00f6vergav det st\u00e4llet snabbt och f\u00f6rsvann sen l\u00e5ngt ut\u00e5t f\u00e4ltet. Som Annika sade: han hade verkligen god tro p\u00e5 hennes kastf\u00f6rm\u00e5ga. Tillbaka i r\u00e4tt omr\u00e5de, men f\u00f6r l\u00e5ngt till v\u00e4nster: nu bl\u00e5ste jag Stopp och H\u00f6ger. Det tog han och plockade in den direkt. Snyggt d\u00e4r!
En sista markering d\u00e5. Nu spikade han den, skulle varit en klar 20-po\u00e4ngare p\u00e5 ett WT. D\u00e4rmed avslutade vi.
Annika sj\u00e4lv var n\u00f6jd med att hennes hundar mest f\u00e5tt vara passiva, nyttigt att det inte alltid h\u00e4nder en massa f\u00f6r dem. Cheysie, den nyblivna elithunden, hade lite myror i baken och kunde inte alls f\u00f6rst\u00e5 mattes beslut.
Stort tack f\u00f6r denna s\u00e5 v\u00e4lbeh\u00f6vliga s\u00f6ktr\u00e4ning. Jag ser att vi beh\u00f6ver n\u00f6ta en del till innan vi far ner till Sk\u00e5ne!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ig\u00e5r \u00e5kte jag med hundarna till Nyg\u00e5rd f\u00f6r att tr\u00e4ffa Annika och k\u00f6ra s\u00f6ktr\u00e4ning. Kasper fick f\u00f6lja med, men tyckte nog det var lite kallt att sitta uppbunden en bra stund. Och kallt var det, j\u00f6sses vilka isvindar det bl\u00e5ste fr\u00e5n sj\u00f6n!Annika lade ut tv\u00e5 s\u00f6komr\u00e5den \u00e5t oss, ett ner\u00e5t sj\u00f6n med 6 apporter, varav […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[10,3,8,35,37],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/37"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=37"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/37\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=37"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=37"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=37"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}