Igår var Sara, Daniel och jag på glasblåsning norr om Uppsala. En jättekul upplevelse jag kan rekommendera!
Vår instruktör var pedagogisk och assisterade med de svåraste bitarna, som att hämta upp het glasmassa. Vi skulle göra varsin skål och ungdomarna överlät till mig att börja.
Glasmassan färgas med kobolt. Övriga färger var järn, svavel och guld. Förr hade man bly i glasmassan för att få de egenskaper man vill ha. Idag är blyet utbytt mot barium.
Läckra glaskorn av kobolt.
När massan var påsatt på stången och infärgad var det dags att börja forma till en rundel. Det gjordes med en blöt skål med yta av korksmulor. Man rullar hela tiden röret så att massan hålls centrerad.
Nästa steg var att smalna av formen med hjälp av blött tidningspapper.
Olika glasblåsningsformar.
Instruktören värmde på glaset mellan de olika momenten. Här har vi stoppat ner glaspusten i en form och jag blåser i röret för att vidga glaset inifrån. Här formas den lite veckiga bottnen på skålen.
Jag blåser in mer luft för att man ska kunna börja vidga formen på skålen. Ännu är röret monterat i ovankant av den tänkta skålen. Sedan bytte instruktören plats på röret och monterade det undertill på skålen.
Här har jag börjat vidga skålen med en stor pincett.
Först vidgar jag rakt upp, och efter mellanvärmning börjar jag vidga snett utåt.
Skålen får en allt bättre form.
Här ser man att massan börjat svalna. Dags att värma på igen.
Det sista steget var att ta en platt bräda och jämna till ovankanten på skålen.
Sedan var det Saras tur. Hon valde kobolt och rött (guld) som färger.
Daniel valde Djurgårdsfärgerna rött (guld), gult (svavel) och blått (kobolt) men tyvärr blev det lite för lite av färgpigmenten. Man anar bara de gula och röda färgerna. Men en vacker skål blev det iallafall.
Skålarna fick stå i en avsvalningsugn på bara 500 grader över natten för att inte glaset skulle spricka sönder.
Jag hämtade skålarna idag, dagen efter, när de svalnat klart. Jag tycker vi kan vara stolta alla tre!
Saras skål.
Daniels skål.
Min skål.
Senaste kommentarer