Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Kategori: kurs (sida 4 av 9)

Valpkurs 2(2) för Carina Persson

10 juli 2010 / / 1 kommentar

Dagens valpkurs gick mycket bättre än sist ur gnällsynpunkt. Ja, egentligen ur alla synpunkter, men förra gången var han ju också världsduktig på vissa saker.
Lite gnäll kom det periodvis, men han kopplade av bättre. Och en del övningar vi gjorde var effektiva, så med lite mer träning blir det nog jättebra.
Vi började med att berätta hur träningen gått under veckan och så fick vi visa upp vår geni-/shejpingövning. Jag passade på att fråga Carina om Stolpen och fick visa hur långt vi kommit med den. Hon tyckte det såg bra ut, och tipsade om att varva med extern belöning och inte bara handen när jag ska fejda bort godishanden, t.ex. en skål med godis framför hunden. Över huvud taget talades det mycket idag om vikten av att variera belöningarna, både typ av belöning och placering (båda händerna, munnen, externt åt något håll, kasta).
Vårt shejpingtrix blev så här:
Jag sitter på en stol och så böjer jag mig fram och lägger vänsterarmen över bägge knäna.
”Var hänger du då?”
På det kommandot hoppar Lakrits upp med framtassarna på armen och verkligen hänger på mig. Ibland hänger han ner med huvudet också, men det sitter inte hundra än.
”Hos matte, såklart!”
Inte så avancerat, men det mottogs väl.

Sen hade vi en skvallerövning. Jag har ju gått en ren skvallerkurs hos Eva B, det här var introt, kan man säga. Lakrits var duktig på detta, och jag vet ju hur vi ska köra vidare.

Nästa övning var något Carina kallade Indianen: att kalla in när hunden tittar eller redan är på väg mot mig. (Detta ska man se till att göra 80 % av inkallningsgångerna.) Man ska sträva efter att alltid kalla in till något, inte från något. Övriga 20 % kan ske när hunden är riktad från/på väg från föraren.
Denna övning gjordes genom att hon höll i hunden medan föraren knatade bort en bit och kallade in med leksak som belöning. Lakrits tyckte det var så där halvkul. Han tog den lite, men släppte rätt snart. Jag har ju fått lära mig på diverse kurser (bl.a. Eva Sognevik och Bus och lek med Anette W) att prata med ljus och glad stämma (kvittra) till hunden för att få den att vilja komma, och nu kom just samma Anette med en konstruktiv synpunkt – den ljusa rösten kunde göra att jag blev intressantare för Lakrits än leksaken! Så – bort med rösten och köra enbart leksak blev nästa prov när vi skulle testa att smyga undan från hunden och se om den märkte något, och om vi kunde göra en inkallning utifrån det. Lakrits är ju ingen man smyger undan från, men enbart leksak utan röst gav faktiskt resultat! Jag märkte att så fort jag sade så lite som ett Bra! att han grep kaninskinnet så släppte han – antagligen i tron att nu skulle vankas godis. Här ser man ett tydligt exempel på hur mina båda hundar är väldigt olika – med Kasper behöver man vara rejält roligt och anstränga sig mycket för att man själv ska vara intressantare än omgivningen … En mycket bra lärdom.

Därefter var det mycket inomhusövningar. Skönt, för det var 30 grader varmt ute. Vi tränade bl.a. hantering, som utgick ifrån Ryggsäcken med en godishög framför. Vi satte oss på golvet och började träna de första stegen av dessa moment:
Klor:

  1. tass i handen
  2. hålla i och pilla lite på klo
  3. föra en tång till klon
  4. klippa med tången

Vid alla dessa delmoment ska hunden vara lugn och hålla tassen still som kriterium för att man ska släppa tassen och ge en godisbit från högen.
Tänder:

  1. lyfta lite på läppen vid sidan av munnen
  2. lyfta på båda läpparna
  3. in med ett finger till tänderna
  4. in med finger och öppna käkarna

Samma kriterium – lugn och stilla hund, så släpper man det man gör och ger en godisbit från högen.
Öra:
Samma sak, lyfta örat, ner med ett finger grundare/djupare.

Nästa moment var handtarget. Det kan ju Lakrits redan, så vi fick visa det. En sak jag aldrig gjort var att köra även med höger hand och att variera positionen på handen till mellan benen osv. Inga problem förrän vi kom till höjd hand där hunden skulle hoppa för att nosa. Lakrits satte sig och bara tittade på mig. Efter några försök trillade poletten ner hos mej. Ett sådant handtecken gör jag ju när han ska sitta still och inte springa fram till Kaspers matskål! Han tolkade alltså övningen som Stopp. Mycket bra gjort, egentligen!
Carina tipsade om att hon kör öppen hand även i brösthöjd, till och med två utsträckta öppna händer (tänk fågelskrämma), för signalen Kom. Samma som jag gjort, fast bara nere vid vänstersidan. Till Stopp-signal har hon använt knuten hand. Till sin bc har hon stått som fågelskrämma med två knutna nävar, hunden stannar och kikar omväxlande på den ena och andra handen, ivrig att se vilken hand hon tänker öppna. Det har blivit som en rolig lek dem emellan. Kul!
Så nu ska jag försöka ändra mitt Stopptecken från öppen lyft hand till knuten lyft hand. Vi får se hur svårt det blir…
Det sista vi gjorde nu när hundarna var trötta var en passivitetsövning. Ryggsäcken igen med godishög framför, sedan släppa taget om hunden när den känns helt lugn och samtidigt införa kommandot Vänta. Sedan fick vi testa oss fram och avlägsna oss lite (men fortfarande ha koll på hunden och högen). När hunden var riktigt lugn och fin – varsågod. Gick kanon. Men å andra sidan var han bra trött nu, får se nästa försök när han kanske är lite piggare.

Efter lite velande bestämde jag mig för att passa på och köpa nya Kontaktkontraktet med dvd och handledning till kurspris. Jag har ju redan gamla versionen, så är det någon som vill köpa den till ytterst reducerat pris går det bra att höra av sig…

Klickertränarkurs 4(8)

2 juni 2010 / / Kommentarer inaktiverade för Klickertränarkurs 4(8)

På tisdagen kom vi in på flyt och hur man mäter flyt. Flyt har man när beteendet är automatiserat, när det utförs med fart och precision. Flyt kan mätas i antal rep/min, latenstid eller pålitlighet i %.
Ett beteende är INTE flytande om det

  • tar för lång tid mellan varje upprepning
  • är lång latenstid på signalen
  • inte är ett exakt beteende
  • inte är ett pålitligt beteende

Det är lättare att få flyt om man generaliserar successivt. Har man flyt blir det lättare att sätta ihop beteendet med ett annat och få en kedja.
Några tumregelmått:
14–17 rep/min
98 % pålitlighet
max 1 sek latenstid

Beteende Flytmått

Sitt framför förare 14–19 rep/min

Ligg framför förare 12–16 rep/min

Sitt/Stå/Ligg under baklänges marsch 10–15 rep/min

Utgångsställning 11–16 rep/min

Gripa apport från backen 11–16 rep/min

Nos på targetstick 13–18 rep/min

Trampa på musmatta 11–16 rep/min

På eftermiddagen gick vi över till strategisk förstärkning:

  • belöna för position (dubbelförstärkning)
  • rätt position inför nästa repetition
  • riktningsförväntan
  • lättare kunna lägga till ny del i kedjan för långa moment

Det praktiska tränandet med Kasper handlade mest om kontakt i utgångsställning och att bibehålla denna när jag börjar gå. Normalt säger jag Kom när vi går, och då hänger han ju med, om än ofta med nosande. Nu tränade vi ju frivilliga beteenden, och när jag började gå (något enstaka steg) satt han kvar som en stenstod. Jag tror han tror att vi tränar stadga, och han sitter. Jag hade externbelöning i en skål nån dryg meter framför oss. Grethe tipsade om att börja med att gå vänster, men han satt kvar om jag inte gick så nära att det blev en obehaglig trängning, och det var ju inte syftet. Jag provade då att gå höger istället – och då följde han med! I det läget såg jag ju inte vad han gjorde, så Grethe kollade och sade till när det var bra. Varsågod! Så fick han springa och ta godiset.
Förutom Grethe kollade både Birgitta och Cilla stundvis på detta, och denna goda hjälp gjorde att vi fick ett genombrott. Nu kunde jag först starta med honom stående och få en rörelse med bibehållen ögonkontakt, sedan en knapp sittning och rörelse med bibehållen ögonkontakt. Det gällde att han inte fick sätta sig ordentligt och ”rota sig fast”.
Det var lite kul – innan vi fick detta genombrott var det faktiskt så att jag kunde ta ett steg med vänsterfoten från utgångsställning (fortfarande med tyngdpunkten på höger ben) och Kaspers huvud gick omedelbart från att titta på mig till att nosa ner åt vänster. Jag backade tillbaka benet, hans huvud åkte upp, jag tog fram benet, huvudet åkte nedåt vänster. Vi skulle faktiskt ha kunnat använt detta moment i nån freestyleövning, så synkat var det. Ungefär som att gå fram och tillbaka mellan två något olika bilder. Det visar hur väl inövat detta beteende är – ända sedan valpstadiet säkert.
Nu kom vi så långt att jag hade kanske två–tre steg med ögonkontakt, sedan blev det språngmarsch till den kastade långtaxen. Godisarna hade tagit slut, och det var nog lika bra det, för springa till taxen var jättekul så här i slutet på en jobbig dag. Han fick ur sig en hel del spring i benen på det sättet.
Detta var det absolut konstruktivaste hittills, och jag hoppas det kommer att ge oss en minskad andel nosande i framtiden.
Idag har det bara blivit cykeltur, ingen egentlig träning, och imorgon blir det Skoby hundhotell. Men snart ska jag sätta igång med denna träning igen.

Klickertränarkurs 3(8)

2 juni 2010 / / 3 kommentarer

Igår och i förrgår var det dags för andra fjärdedelen av klickertränarkursen. Den här gången hade vi bara en kursledare, Grethe, för Ulrika var upptagen med annat.
Vi inledde måndagsförmiddagen med att visa upp alla de beteenden vi haft i läxa. För Kasper och mig gick det bra, även om det ibland blev lite långa väntetider med nån fläck som skulle nosas på osv. Jag är också expert på att få upp flera av hans småskurna godisar och sen tappa nån på backen, varpå han givetvis måste nosa rätt på den. Men han var pigg och med mig på övningarna, så det kändes bra.
Vi började prata om belöningsplaceringar. När jag belönar för musmattetarget kan jag med godiset leda honom runt så han står med nosen rätt för nästa tramp. På så sätt kan vi underlätta för hunden att få en bra frekvens på beteendena.
Jag visade fri backning på gräsmattan men berättade att han inte gärna backar intill något. När vi försökt det drar han sig gärna snett ut, typ klockan tio. Fick då tipset att sätta en externbelöning lite till vänster bakåt om väggen finns på höger sida.
Han bjöd många frivilliga Hoppstå, inte så förvånande. Tipsen där var att vara snabb med klickern när alla fyra tassarna är i backen, och att komma vidare genom att själv gå och ställa mig vid sidan av honom när vi kört ett antal lyckade repetitioner framifrån.
Några saker vi inte börjat med som får bli tips inför framtiden:
Ekipaget backar intill vägg
Ta något steg fram så att hunden står.
Backa något steg så att hunden följer med och också backar bakåt.
Klicka för bara något enstaka steg.
Snurra runt föraren
Det här gjorde vi lite förra gången, men har sedan lagt ner den övningen. Status då var att vi kom från utgångsposition bakåt och runt till baksidan av mitt högerben. Sedan vänder han upp och går framåt istället.
Tipset där är belöningsplacering. När Kasper är klockan 5, belöna med vänster hand vid nosen. Belöningen ska alltså inte komma från höger, det får hunden att vända. Får testa det där vid tillfälle, men det har ingen hög prio just nu.
Titta upp
Någon tipsade om ett sätt att få hunden att titta upp på föraren med dyrkan i blick: gå med godis i munnen och spotta ut det. Det hade gett hennes hund en förväntan att det ska komma en ny godis och ledde till full uppåtblick.
Jag testade det ett par gånger, men trots fullträff där godiset hamnade i huvudet på honom fattade han inte alls varifrån godiset kom. Jag pratade senare med en annan som gjort samma sak med sin hund med framgång, och hon hade börjat nere på hundens nivå, först gett godis direkt från mun, sedan spottat på någon dm avstånd och så ökat det till ståhöjd. Detta ska jag definitivt testa mer.
På eftermiddagen pratade vi om kriterier, pålitlighet, antal lyckade repetitioner.
Postit
Vi körde praktisk träning med postit-lappar och jag märkte att ju mer engagerad Kasper blev i övningen desto större risk blev det att han ville hugga tag i lappen. Jag fick gå tillbaka och köra postit i handen omväxlande med på väggen, och dra ner frekvensen lite så han fick vila aningen mellan varje repetition. Lite lugn mellan varje gav bättre resultat, märkte jag hemma på köksgolvet morgonen därpå.
Postit-lappar kan med fördel användas till dirigeringsövningar, meddelade Grethe. Om man sätter upp en postit åt höger och en åt vänster, skickar hunden till höger, den nuddar och kommer tillbaka för att få belöningen, så kan man belöningsplacera så att hunden automatiskt är vänd åt vänster för nästa skick. Då får man automatiskt in en handrörelse åt rätt håll som en handdirigering. Sedan klickar man strax innan nuddet, för det är ju i detta fall riktningen som är det önskvärda, inte nosdunket.
Mer om tisdagen följer i senare bloggpost, måste arbeta nu.

Framförmappen och ny superbelöning

30 maj 2010 / / Kommentarer inaktiverade för Framförmappen och ny superbelöning

Jag testade Kaspers framförmapp i morse. Det står klart vad vi tränat den sista tiden:

  1. Hoppstå
  2. Backa
  3. Snurra runt
  4. Ligg
  5. Stå

Ja, det är ju 1, 3 och 5 vi har tränat, de andra fanns kvar så starkt sedan tidigare. De där kommer jag att behöva på kursen imorgon. Och lite till. Har tyvärr tappat bort läxpapperet, så slarvigt av mig. Har haft det med lite överallt för att träna olika moment, och nu är det puts väck. Vi får väl se om jag glömt bort något totalt.

Superbelöningen, då:
Igår kväll satt vi och tittade på en bluerayfilm. Husse hade för första gången i Kaspers (snart) treåriga liv köpt en påse chip, med smaken sour cream and onion.
Vips var Kasper framme med en leksak hos husse.
”Kan jag få byta den här mot ett chips, husse?”
Snart kom det största och finaste benet och byttes mot ett chips. Och ännu en leksak. Och en till.
Det tog inte lång stund förrän vi hade en hel hög på bordet. Kasper rensade runt på husets alla golv i jakten på bytesobjekt mot de åtråvärda chipsen.
Nu är ju varken salt eller lök nåt man egentligen ska ge hundar, men några enstaka är säkert ingen fara.
Det kan ju vara bra att ha en superbelöning i bakfickan som är lite enklare att få tag i än älgkött…
Tror dock inte att ens chips med sour cream and onion-smak kan få gunstig herrn att upphöra med nosandet.

PM till valpkursen

26 maj 2010 / / 1 kommentar

Alla redan damp det ner ett PM till valpkursen. Ser att bortsett från min klubbkompis som ska gå med som observatör är det ännu bara två till på sändlistan. Jag har svårt att tänka mig att en sådan kvalitetskurs kommer att gå av stapeln med så få deltagare. Men man anmäler sig normalt först kanske när man sitter där med valpen i famnen och undrar – hjälp, vad ska jag ta mig till med det här beteendet? Och så börjar man leta kurs med andan i halsen.
Jag är iallafall glad att jag såg kursen redan nu, för om jag börjat leta den 16 juni så hade den säkert redan varit fullbokad.

Varningens ord, valpkurs och utställning

25 maj 2010 / / 2 kommentarer

Ett ganska ordagrant återgivande av telefonsamtal nyligen med min mamma:

Riiing.
– Hej, jag måste ringa och varna dej. Du vet min bekant som tidigare haft flera weimaraner och nu har en labbe? 
– Ja?
– Jag berättade för henne att du skulle köpa en ny hund, och då sade hon att bara det inte är en sån där jaktlabbe. De är så avmagrade, hetsiga och uppstressade. Det är väl inte en sån du ska köpa?
– Jo, just en sån ska jag köpa.

*Skratt.*

Sedan har jag – redan innan jag faktiskt köpt hunden – anmält mig till valpkurs i Eva Bodfäldts regi. Det är Carina Persson som håller den i juli, och nästa kurs skulle inte bli förrän oktober, och det kändes ju för beige. Att han inte riktigt hunnit bli 12 veckor (skiljer ett par dagar) tyckte Eva inte var något problem. Det känns bra med ett par tillfällen att få lära oss att umgås med andra små valpar av olika raser rätt tidigt. Och så gillar jag hennes pedagogik.

Sedan tycker man på VaBK att jag, eftersom jag ändå ska vara med och arbeta på klubbens utställning den 12 september och planerar att ha åtminstone Lakrits med mig där, borde ställa ut honom som junior.
– Ställa en jaktlabbe? sade jag förbluffad.
– Ja, är det nån gång de kanske har en chans att gå bra är det medan de är juniorer, tyckte folket på klubben.
Jag får fundera på det, det innebär ju egentligen ingen meransträngning eftersom vi ändå finns på plats, och det kanske vore kul att göra det en endaste gång med honom. Jag har ju faktiskt visat Kasper två gånger, så gått i ringen förut har jag, om än med annan ras. Vad säger du om det, Anita? Häpp.

Strålande morgonpromenad

22 mars 2010 / / 2 kommentarer

Först några kommentarer och tankar kring KT-kursen. När jag tänker tillbaka på de båda dagarna så är det mest negativa att det blev så litet praktisk hundtränartid, och den tid som fanns till det var så komprimerad att man inte hade tid att i lugn och ro ta ut hunden, kissa av den och jobba upp lite kontakt innan själva träningen tog vid. Det blev alltför mycket för Kasper runt ikring för att han skulle kunna koncentrera sig ordentligt. Den aktiva träningstiden kanske räckte till, för Kasper verkade bra trött efteråt, men just det där runt ikring blev alltför tajt. Sen underlättades det ju inte av ett evigt flyttande på bilar, eftersom vi pga. att vi hade hundarna i bilarna stod och blockerade för alla andra hela tiden. För mycket snö fortfarande för att vi skulle kunna köra undan till bättre plats och ändå vara nära huset.
Annars känns kursen kul och det gäller att komma igång direkt nu. Jag har fortfarande inte brutit ner hemläxan i mindre moment, men det står högt på listan.
Tina, det känns verkligen spännande med både kurs och eventuell valp. Anita rapporterar just att ultraljudet säger att det finns en normalstor kull i magen på Guinness! 🙂
Anna, det var kul att höra av dej. Vad har du för hund, också en dsg? Titta gärna förbi igen och kommentera det du läser. Du har ingen egen blogg som jag kan kika in på och följa er?

Jag tyckte det var bra surt igår med all nysnö. Det känns dock mycket bättre idag när solen lyser på allt det gnistrande vita, och den gamla smutsiga snön har dolts av det nya täcket. Kasper var otroligt lyhörd och fin på morgonpromenaden, så jag vågade till och med ha honom lös på gatan (liten lokalgata) en bit och han gick Nära och följde mig när jag vände runt, zickzackade och så vidare. Ett par korta inkallningar och ett Stopp gick också bra. När vi närmade oss stigen in mot gröna ängen ökade han i aktivitet, så innan han fick för sig att dra iväg kallade jag in med en leksak som vi kampade med, och sen kopplade jag upp. Satte honom först så han fick varva ner à la Anitas apportavslutning i förrgår, sen på med kopplet. Tror det var en riktigt bra grej på lille herrn.

Klickertränarkurs 2(8)

20 mars 2010 / / 2 kommentarer

Igår var vi på kursdag 2. Även idag var det mycket sova i bilen för hundarna och Kasper fick täcke på sig hela dagen, plus en gosig fleecefilt och gosa in sig i. Kikar man in genom bilrutan ser man inte ens att det ligger en hund där, så bra kopplar han av i bilen. Skönt!

Vi började med teori, sen fick vi två praktikpass på bägge sidor om lunchtimmen. Innan praktiken började fick vi ut långa listor på vilka tre nivåer vi kan välja inför examineringen. Jag valde nybörjarnivå, för även om jag har hållit på med klickerträning ett bra tag har jag använt andra tekniker parallellt, och sådant som läggande under baklänges marsch har vi aldrig provat alls. Att notera är ju att alla moment ska utföras frivilligt och inte på kommando. Det innebär att även moment han egentligen kan måste tränas ut så de kan utföras frivilligt av honom. Likaså kan ligg 1 minut på 20 m avstånd bli tillräckligt svårt, nästa nivå där är gemensamt ligg i 3 minuter. Gemensamt ligg har Kasper ytterst sällan ens provat på. Sen kan det vara kul att nosa på mellannivån om vi får tid till det, det får vi se.

Praktiken gick sedan givetvis ut på att börja öva några av dessa grundfärdigheter. Jag valde att börja med fokus, för det har vi haft problem med ända sedan Kasper var liten. Mycket roligare att nosa runt än att fokusera på föraren. Det kan ju vara en belöningsfråga, men nu hade jag min gott-och-blandat-påse, så vanlig fokus stillastående rakt framifrån gick bra. När jag provade att backa några steg märkte jag att han först tittade ner, gick några steg och sedan tittade upp på mig. Så vill jag ju inte ha det, utan jag började kräva uppåttitt hela tiden från stillastående och när första stegen togs. Här har jag helt klart fallerat tidigare, så det här behöver vi nöta mycket och antagligen inleda varje pass med lite sådant för att successivt tänja ut tiden och antalet steg.

Nästa pass valde jag klossträning. Detta kan ju Kasper mycket väl inomhus, men jag har aldrig provat ute förut. Nu fanns det en träkloss till hands. Det tog någon minut innan han fattade att man skulle sätta tassen på, men sen gick det fort. När sen jag väl fattade (tack, Christina!) att jag borde ställa mig till höger om klossen också för att ge plats åt honom till vänster om mig uppe på den blev det jättebra. Innan dess klev han ner från klossen för att ställa sig jämte mig. Gullnosen.

Efter lunch var det praktikdags igen. Min tanke var att påminna honom om nostarget och sedan föra över den till handen. Handtarget har vi nämligen aldrig tränat. Men då var det som förgjort. Han var absolut inte intresserad av något annat än att nosa omkring. Ett frivilligt backande uppför trappa fick jag, det var allt. Bara att hiva in honom i bilen igen och byta till collien.
Instruktören Grete kom förbi och tyckte att nu var hundarna så pass trötta att vi kunde träna frivillig inkallning så de bara fick springa av sig lite. Jag höll collien medan matte gick bort en bit. När jag släppte sprang hunden och fick halvvägs ett klick, när farten var som högst. Efter tre inkallningar bytte vi till Kasper och det här var ju kul! Inga motivationsproblem alls. Kändes bra att avsluta med detta, till skillnad från förra okonstruktiva övningspasset.

Vi fick en gedigen lista med hemläxor, så nu blir det till att schemalägga träningen fram till månadsskiftet maj/juni. Nästa kursdagar är mån–tis vecka 22. Ska fundera igenom det och försöka få upp en träningsplan i bloggen. Har börjat använda Hundtränaren nu under kursdagarna, det kändes bra. Flera blev intresserade av boken, Lina. 😉

Mer om klickertränarkursen

19 mars 2010 / / Kommentarer inaktiverade för Mer om klickertränarkursen

Snart ska vi iväg till dag 2.
Kom på att vi gjorde ytterligare en praktikgrej igår, fast utan hundar. Vi fick jobba parvis där den ena klickades och den andra skulle klura ut varför den klickades (eller inte). Vi lekte hund, alltså. Det var rätt kul och visade på hur frustrerande det blir när man absolut inte förstår nånting.
Jag fick ämnet gå runt ett varv och tänd lampan. Gå runt ett varv knäckte jag snabbt, men sen skulle hon försöka få mig att titta på lysknappen och det var som förgjort. Jag trodde jag skulle titta på henne, och sen fastnade vi.
Min klickerkompis fick ämnet gå in i rummet, stå på ett ben och klappa händerna. Att gå in i rummet och stå på ett ben gick blixtsnabbt, men att få henne att klappa händer var omöjligt. Hon var hela tiden så fokuserad på sina ben och sprattlade åt alla möjliga håll…. 🙂 Jag försökte glömma bort allt annat och bara fokusera på händerna. Skulle de närma sig varandra det allra minsta skulle jag klicka, tänkte jag. Någon gång gjorde de det, jag klickade, och hon trodde att det hade något med hennes benposition att göra. Hon höll armarna utåt nästan hela tiden för att balansera… 😉
Med tiden hade vi säkert fått till det, genom att bryta och börja om igen senare. Men nu hade vi bara tio minuter var, och nådde alltså ungefär 2/3 av vägen. Men kul och nyttigt var det!

Klickartränarkurs 1(8)

18 mars 2010 / / 1 kommentar

Idag var första gången på Canis stora klickertränarkurs. Laddad till tänderna med småhackat godis (kassler, köttbullar, blodpudding i en gott-och-blandat-påse) och lite leksaker i fickan åkte vi dit.
Det visade sig att vi fick kennelhostevarning med påföljd att alla hundar som hade tillgång till bil fick ligga där mest hela dagen. Lite antiklimax, då jag hoppats på att kunna träna lite burträning de här dagarna.
Trött verkar han ha blivit ändå, för nu ligger han i sängen och småkvittrar i sömnen.

Det var mest teori idag. Kasper har aktivt tränat 3 × 10 minuter, det var inte riktigt vad jag väntat mig. I och för sig tror jag inte det fanns något klickerförkunskapskrav på kursen, så det är kanske behövligt för att alla ska få samma grund att stå på. När vi höll presentationsrundan höll jag på att ramla under bordet eller så, för alla (utom jag och någon till) var så otroligt hundvana: en var inne på sin sextonde hund och hade börjat med sin första hund något år innan jag föddes, och fem eller sex personer antingen redan var eller höll på att utbilda sig till instruktörer.
Under praktiken blev jag dock lite lugnare. De personer jag tittade på hade inte hunnit längre i sitt klickertänk än jag, så även om de har gedigen hunderfarenhet står vi nog ungefär på samma nivå klickermässigt. Skönt!
Första praktikpasset gick ut på att i halvgrupp visa varsin instruktör var vi står klickermässigt, hur vi tränar idag. Där fick jag till min förvåning uppleva att Kasper inte alls ville leka eller kampa. Godis funkade, men leken fick vi bakläxa på. Leksakerna behöver helt uppenbart generaliseras mera. Jag som trodde att vi kommit en bra bit på väg där…
Andra och tredje praktikpasset handlade om shejping. Vi fick välja övning från en lista. Klossträning stod överst, men det kan han ju som ett rinnande vatten, så jag valde backa runt föraren. På 2 × 10 minuter kom vi så långt att han backar från utgångsposition runt till ungefär motsvarande position på andra sidan. Inte i ett svep, utan i kanske två–tre steg, men ändå. Att få till sista svängen backa framför mig funkar dock inte än. Oftast backar han då snett utåt (tänk klockan två), och någon gång vände han istället upp och gick med huvudet först tillbaka till utgångsposition. Jag provade att använda en vinkel på huset som stopp, men det var takrinn där, så Kasper var inte så intresserad att traska runt därunder.
Ska se om vi kan få till nåt träningspass här hemma ikväll, anar en fortsättning på detta imorgon.

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2024 Skogsstjärnas hundblogg

Tema av Anders Noren — Upp ↑