kurs | Skogsstjärnas hundblogg

Kategori: kurs (sida 3 av 9)

Spårhelgen mer i detalj

7 maj 2012 / hundadmin / Kommentarer inaktiverade

Vi var sex förväntansfulla VaBK:are (Annika/Cheysie, Terese/Keeto, Eva/Lakrits, Monica/SveaHund, Martina/Rut och Sofia/Spike) som mötte upp i byggarbetsplatsen Hundskolan i Roslagen i Finsta, alldeles invid Heliga Birgittas bönegrotta. Att det var byggarbetsplats märktes tydligt med drivor av sågspån på golvet, tidvis bankanden över våra huvuden och en toalett som saknade el och var minst sagt smutsig. Trots dessa världsliga ting hade vi en mycket givande helg, vilket förstärktes enormt av det otroligt fina vädret som nästan gav försommarkänsla.

Vi samlades och diskuterade efter varje spår.

Vi ägnade en ganska stor del av förmiddagen på lördagen åt presentationer. Lite väl lång tid, kanske. Jag är av åsikten att presentationer ska vara korta, koncisa och enbart beröra ämnet. Inga utsvävningar, alltså. Detta kompenserades i det här fallet av att de utsvävningar som gjordes faktiskt var belysande för ämnet. Mari berättade till exempel om minhundar som utbildats på hemmaplan i Sverige, var klockrena i sitt sökarbete, men som sedan på plats i krigsland inte hittade en enda mina. De togs hem och allt fungerade klockrent igen. Mycket huvudbry. Till slut hade man analysen klar: hundarna sökte inte efter sprängämnet, utan efter de o-ringar som tätade de svenska minorna, men som saknades i de utländska varianterna.

Med detta ville Mari klargöra för oss hur viktigt det är att gå ner på detaljnivå i spårträningen. Många av oss, inklusive Mari själv, hade tidigare betraktat spårning som ett enda stort sjok av tid: man lägger ut spåret, väntar en viss tid, och går ut och går spåret. Det blir som till ett helt projekt som man kanske får svårt att få rum med i sitt tajta tidsschema i vardagen. Den här helgen gick åt att visa för oss hur man istället kan bryta ner spårarbetet i smådelar och köra små korta teknikträningspass. Varvat, såklart, med vanliga längre spårningar för att stämma av hur utvecklingen går.

Dag 1 ägnade sig Cheysie åt frisök i lina, som Mari så träffande uttryckte det.

Resten av dagen ägnades åt varsitt eget spår på den nivå ekipaget befann sig. Lite grovt var vi två grupper: en med kortare nybörjarspår och en med längre spår med längre liggetid. När alla gått spåren utvärderades resultatet. Trots olika problem skulle tre hundar nästa dag få samma lösning, köra korta godisspår på gräsmatta, medan två hundar skulle få köra lite längre spår, i ett fall med lite roliga oväntade händelser i spåret. Den sjätte hunden skulle Mari fundera på.

Tre av oss övernattade på Jägarhyddan och hade en trevlig tacoskväll med en massa hundsnack.

Nästa dag visade det sig att ytterligare en ville köra godisspår i gräsmattan. Den sjätte hunden fick lösningen ”riktigt rolig lek med leksak eller pinne vid varje påträffad pinne”.

Godisspår i gräsmattan

1. Låt hunden sitta och titta på, eventuellt med medhjälpare som håller.

Jag lägger ut startgodis medan Lakrits och hundhållare Terese tittar på.

2. Ha vinden i ryggen.
3. Lägg ut godishög med mjukt godis.
4. Se ut ett bra riktmärke rakt framåt och gå ut cirka 20–25 meter. Inget godis här!
5. Lägg en ny godishög.
6. Gör en återgång i vid båge och tänk på vinden.
7. Ta hunden och sätt den en halvmeter från första godishögen.
8. Håll i halsbandet och vänta tills hunden är lugn.
9. Peka med handen rakt ner på godiset.

Keeto är med på noterna när Terese visar godiset.

10. Släpp halsbandet och håll ett kort koppel så du hela tiden har kontakt med hunden.
11. Avvakta tills hunden själv börjar nosa sig iväg i den riktning du gått. Häng på med sträckt koppel.

SveaHund nosar lite till vänster om spårkärnan. Monica har koll med sträckt koppel.

12. Viker hunden av från spårkärnan eller höjer huvudet – stanna och vänta.
13. När hunden tar ner huvudet igen hänger du på och låter den fortsätta framåt.
14. Tål den att du pratar med den utan att avbryta sig kan du berömma lite tyst här.
15. Står den bara still och avvaktar tar du ner handen och pekar på spårkärnan samtidigt som du tar något steg framåt i rätt riktning. Se om hunden hänger på.
16. När hunden nått fram till godishög två berömmer du och låter den äta upp. Fortsätt sedan att berömma/leka bakåt i spåret.
17. Gå ur spåret när ni är klara.

Lägga på kommando

1. Lägg ut en godis hemma där hunden inte ser.
2. Ta fram hunden en halvmeter framför godiset.
3. Vänta tills hunden är lugn och stilla.
4. Ta ner handen och peka rakt ner på godiset.
5. Säg det kommandoord du tänkt ut.
6. Låt hunden ta godiset.
7. När detta sitter ordentligt, flytta ut till spår.

Dela in spåret i mindre delar

Istället för att se spåret som ett stort sjok betonade Mari vikten av att dela in spårandet i olika mindre delar:

v Upptag

Ø Söka rätt på spåret (öka svårighetsgraden genom upptag från olika vinklar)

Från enklaste påsläppsvinkeln (1) till svåraste (3).

Ø Riktningsbestämning

v Följa spåret

Ø Rakt fram

Ø Vinklar (tänk alltid på vinden)

Vinden påverkar hur hunden tar vinklarna. Enligt Mari är hundarna också höger- eller vänstervridna.

Ø På olika underlag

v Hitta saker

Ø Markera föremål (kopplad på föremålsstig, jobba bakåt och belöna)

Ø Eventuellt: komma in med föremål

v Hantera linan

Ø Träna hinder (låtsas ramla osv. på mycket enkla spår)

v Avsluta (ta loss lina och sele, ta på koppel, kommando ”slut”, ”färdigt”, lek, byt föremålet mot godis eller leksak)

Allt detta ska göras OBEROENDE AV YTTRE PÅVERKAN: fumlig förare, andra spår, trasslig lina, väder och vind, terräng, andra störningar.

Man ska inte se spåret som 7 pinnar och 1 slut, utan som 8 spår. Ta loss linan, avsluta och lek. Släpp sedan på direkt på spår 2, linan visar då hur spåret går.

Underlag

Kör teknikspåren i denna ordning:

1. gräsmatta
2. hårda underlag (asfalt, betong)
3. grus
4. lite högre vegetation
5. skogen, riktigt hög vegetation

Faraohunden Rut ville gärna markera vimplarna i skogen. Här lite strategisnack med Mari.

Först när hunden behärskar alla underlag börjar man med terrängbyten. Man ska undvika vägar och istället använda stora grusplaner, asfaltsplaner och liknande. Något man kan testa när hunden börjar bli duktig: gå från skogen ut på grusplan, vinkla efter två meter. Likaså kan man lägga in störningar med människor som gått tvärs över spåret.

Bananspår

Lägg flera småspår utmed en grusväg. Markera ut varje spårstart med snitslar. Lägg ett föremål vid varje spårslut. Gör ordentliga spårslut efter varje banan (ta loss linan, belöna ordentligt, gå ur spåret osv.)

Lägg bananspåren som separata småspår.

Längre fram kan man försvåra genom att valla mycket på grusvägen efter läggning så att spåret mellan bananerna blir smittat. Detta ger förutsättningar att träna att gå över smittat område och följa hela bananspåret.

Lägga in föremål i spåret

Börja med att lära in upptag eller markering av föremål separat på en föremålsstig. Gå och lägg ut föremål (leksaker, pinnar) och gå sedan med kopplad hund och belöna så fort hunden hittar ett föremål. Öka värdet i föremålen genom bra belöningar.

Gå sedan bananspår, dvs. 5–6 korta spår med ett föremål i varje spår med separata avslut.

Gå sedan vanliga spår med 3–4 föremål i samma spår. Öka efterhand.

Loop

Vad vill man att hunden ska göra när den kommer till en loop?

Det är inte givet hur hunden ska bete sig i en loop.

Bruksspår, militära och polisiära sammanhang: följa loopen runt, det kan finnas föremål där.

Viltspår, eftersök på människor: gena i korsningen, eftersom det spåret är färskare. Snabbast till mål gäller.

Roliga saker man kan lägga in i spåren

När hunden blivit spårvan kanske den börjar tröttna lite och inte längre spårar med samma entusiasm. Då kan man göra spåren lite roligare:

· Slalom

· Spiral

· Loop

· Tändsticka i stubbe

· Apport hängande ovanför upphängd i tråd

· Gå på alla fyra en bit

· Rulla runt en bit

Termer

Term	Förklaring
Teknikspår	Korta spår där man renodlar träningen av en viss detalj i spårningen, till exempel en vinkel, att gå i spårkärnan osv.
Smittad mark	Mark där man lagt spår och där andra människor och/eller djur rört sig på spåret.
Föremålsstig	Stig man lagt ut olika föremål på och som sedan gås med kopplad hund för att via belöningar lära denne att föremål är värdefulla.
Bananspår	Flera småspår på båda sidor utmed grusväg.

Kurs i Fjärr

17 april 2011 / hundadmin / 2 kommentarer

Söt working kelpievalp, 15 veckor.

Fjärren innebär en teknik som är onaturlig för hunden. Därför är det bra att börja tidigt med denna träning och ge det lång tid. Man startar alltid med Ligg-positionen. I lkl 2 är det Ligg, Sitt, Ligg, Sitt, Ligg, Sitt på stället. Domaren har en tänkt linje där hunden startar och som den sedan inte får röra sig ifrån.
I lkl 3 och Elit är det även Stå, och kommandona kan komma i varierande turordning från Ligg. Det är sex skiften.
Man ska ha låsta bakben för att få en stilla linje. Hunden får inte trampa runt, gör den det får man träna stadga vid respektive position.
Det som är svårast att få till är Stå -> Ligg och Stå -> Sitt.
I detta moment får man ha handtecken och ordkommando. Obs! inga benrörelser.
Monika tränar in detta med godislockande och använder sig sedan av samma handrörelse hon redan fått till nära hunden vid lockandet till att vidareutveckla till en fjärrdirigeringsrörelse. Vid Ligg för hon bägge händerna nedåt, vid Lägg bakåt för hon bägge händerna nedåt och framåt (i hunden backningsriktning), vid Sitt för hon upp en hand och Sitt bakåt för hon en hand upp och framåt.
Om man får problem med Stå -> Sitt kommenderar man Backa, Backa, Backa, Sitt. Då får man in det bakåtvikande sättandet.
Inlärningsordning:

Ligg -> Stå-> Ligg -> Stå
Stå -> Sitt -> Stå -> Sitt
Ligg -> Sitt -> Ligg -> Sitt
Börja blanda rörelserna och variera vad du börjar med från Ligg.

Träna sedan med störning så att hunden kan koncentrera sig och hålla sin stilla linje även om tävlingsledaren står bakom hunden.

Lakrits har verkligen inte haft något Stå att tala om, i princip obefintligt. Nu fick vi ett genombrott där han inte bara lärde sig vad Stå betydde, utan också fick in lite stadga i Stå så att han inte trampar runt, vilket han gjorde i början. Klickern var jättebra här för att markera exakt när han gjorde rätt, och att dröja på klicket tillsammans med att jag sade Vänta gjorde att han höll positionen mycket bättre. Nu börjar han se ut som en fällkniv på punkt 1: Ligg -> Stå-> Ligg -> Stå. Detta ska nu befästas en masse, och det är ju lätt att få till små träningstillfällen hemma i reklampausen eller fikapausen.

På eftermiddagen stod Tävlingsbubblan på schemat, men då tackade vi för oss. En riktigt bra kurshelg som gav mersmak till en riktig tävlingslydnadskurs framöver!

Kurs i Vittring

17 april 2011 / hundadmin / Kommentarer inaktiverade

Fler kursdeltagare.

Söndagen inleddes med teori i både Fjärr och Vittring, medan praktiken sedan började med Vittring.

Man har hunden på 10 meters håll, varpå tävlingsledaren lägger ut 6 pinnar, antingen i rad eller i cirkel med cirka 20 cm mellanrum. Under tiden får föraren vända sig om medan hunden får sitta kvar och titta på medan pinnarna läggs ut.

I lkl 3 är 5 pinnar orörda och 1 pinne får föraren vid starten så man kan vittra in den ordentligt, ha den i fickan osv. I Elit är 5 pinnar rörda av tävlingsledaren medan i pinne hålls av föraren i 5 sekunder. Ordningsföljden är olika mellan olika hundar men momenten fortgår hela tiden på samma plats och med samma formation (rad eller cirkel).

Hunden ska bara lyfta rätt pinne, annars blir det poängavdrag. (7 poäng i 3:an, 0 poäng i Elit)

Hunden ska bete sig så här:

Ha stadga
Ha hög aktivitet mot pinnarna
Ha hög koncentration för att söka av pinnarna
Hitta rätt pinne
Ha hög aktivitet tillbaka till föraren med rätt pinne utan att tugga

Börja så här:

Ha direkt kommando. Jag valde Pinnen.

Lägg ut pinnarna (gärna fler pinnar i början, typ 8 styck, de kan nu ligga lite huller om buller).

Välj en godissort som hunden gillar och kör nu alltid samma sort till denna träning. Jag valde köttbulle.

Längre fram, när man ska lägga på doft på pinnen använder man samma godisdoft (i mitt fall köttbulle).

Sätt hunden 10 meter ut.

Gå fram till pinnarna och lägg ut köttbullsbitar inne bland pinnarna (obs! inga bitar utanför).

Ställ dig invid pinnarna så du ser vad hunden gör.

Säg kommandot.

I mitt fall blev det åter ”problem” med stadgan och Lakrits rörde inte en fena när jag sade Pinnen. Jag sade därför Pinnen, varsågod! varpå han sprang fram och började nosa ivrigt efter godis. Han var inte på pinnarna (till skillnad från kelpievalpen, som började plocka pinnar så snart godiset var slut och matte inte var snabb nog), men när jag sade Bra! och kastade bollen som belöning så sprang han lite åt bollen, men vände tillbaka för att söka vidare efter mer godis bland pinnarna. Monika var där för att förhindra att han gav sig på pinnarna och jag blåste inkallning. För hög aktivitet, fick vi veta. Ja, att han gillar godis var ju ingen nyhet.

Nästa varv fick jag säga Pinnen två gånger samtidigt som jag pekade ner mot godiset och tittade ner och undvek att titta alls på honom. Nu rullade jag bollen istället för att kasta, men jag märkte att inte heller det var lika kul som godisletandet. Här är vi tillbaka i förra sommaren då godis smällde mycket högre än leksak, känner jag.

Så till försök tre sade jag att jag vill byta till godisburk. Monika tyckte det var en bra idé och jag gick och hämtade en pillerburk i plast jag hade liggande i ryggsäcken. Lakrits fick se när jag stoppade i godis i den. Jag tog både köttbulle och några hårda godisar, så det skulle skramla lite intressant om burken. Vi gjorde om, fortfarande med dubbelkommando och pekning, och nu blev det roligare att springa på belöningen. Jag hjälpte honom att öppna burken och hällde ut på marken och han fick på så sätt två godissök i samma övning.

Här har vi alltså två utmaningar: att få honom att lära sig kommandot Pinnen och att gå ner i lagom aktivitet och bli noggrann vid godissökandet.

Det här bör man göra typ 100 skick på innan man går vidare.

Om man får plockproblem (vill ta alla pinnarna) lägger man ut en stopp-köttbulle framför raden/cirkeln. Man får också gå långsamt fram och länge använda godis mellan pinnarna. Hunden ska inte tänka pinne, utan doft.
Om man får problem med tugg kan man träna detta hemma i köket. Låt hunden ta upp pinnen från golvet och lämna av. Se till att upptaget görs i munnens framkant, så minimeras risken för tugg. Träna detta separat tills hunden plockar säkert utan att tugga.
Hunden ska ej ha öppen mun. Se till att hunden nosar runt bland pinnarna med stängd mun, annars blir det poängavdrag.

Hantering av pinnarna:

Om hunden inte har rört vid dem lägger man tillbaka dem för återanvändning.
Om hunden eller människa har rört vid pinnen används den inte mer. Ta till tändved!
Be brädgårdspersonalen använda handskar när de sågar till pinnarna.

När man plockat bort allt godis och bara har en pinne kvar med doft (insmetad köttbulle+ förarens hand) börjar man flytta sig tillbaka till förarens korrekta position invid hunden. Det är då bra att ha en medhjälpare som står vid pinnarna istället och ser vad hunden gör.
Därefter vill man ha en snabb inleverering: låt hunden springa förbi med pinnen, kasta en boll som belöning bakåt och strunta i om hunden släpper pinnen.

Skräckexempel: 1 vecka före SM började Monikas terv plocka pinnar. Ett gammalt problem som plötsligt återkom. Hennes lösning: hon tog bort all doft från pinnarna. Kvar låg 6 orörda pinnar. Hunden fick leta och leta och när den till slut gav upp – en jättebelöning! Sedan var problemet borta.

Sikta mot stjärnorna 3(4)

11 mars 2011 / hundadmin / Kommentarer inaktiverade

Börjar med att slänga in mina iPhone-anteckningar från idag.
Får uttyda dem senare, nu är det På spåret. 🙂

Passivitet:
Lakrits var riktigt bra idag, knappt ett enda pip. Tips: Ta ned huvudet vid sidligg (Tippa), med fast vänlig hand.

Stå:
Geniövning för att få in Stå. Sitt ned med Lakrits framför mig, klicka när han ställer sig upp, kasta godis åt alla håll. Just nu framför allt bakom mig eftersom han har en tendens att sätta sig snabbt. Detta kan dock komma att ändras, variera en del.

Ingång:
Börja om vid fel med ”tack för försöket” istället för bara tystnad.

Träna stadga vid sidan:
Jag ska från sittande kunna ställa mig upp, ta upp leksak, gosa med hunden utan han går upp från liggande. Gäller samma om han sitter vid min sida i utgångsposition, eller om han har apport i munnen.

Vi ska akta oss för att bara bli godisautomater, prata vid belöningen, låt det ta tid.
Förändring av belöning kan öka inlärningen. Variera belöningen!

Avsluta belöningen med relationsbyggande – det får ta tid.

När vi lägger på kommando: inget godiskast – det kedjar isåfall rörelsen. Istället ska vi ge godiset i munnen.
Inte säga ”Bra” och ge godis, då kopplar vi ordet Bra till godisbelöning istället för bara muntligt beröm.

Följsamhet kan vi träna hemma med varsågodskålar. Typ ha 4 stycken och gå slalombana, kolla diskriminering av Bra, Bus, Varsågod.

Störningspersoner!

Apport:
Tugg försvinner ofta i och med externbelöningen.

Lägg en godis på golvet. Låt hunden ta en apport. Smek beröm – vid varsågod får hunden släppa apporten och ta godiset.

Träna smek och godis före apportsläpp och varsågod.
Händerna ska inte betyda loss – smeka utan loss, utan tugg. Här märkte jag en tendens att tugga lite när jag smekte Lakrits, det här behöver vi träna. Nyckeln är att använda en externbelöning, vilket ger hållfast utan tugg.

Följsamhet, diskrimering av signaler – Bra, Bus, Varsågod, apport i kombination

Vi ska tänka på att göra tidiga generaliseringar – byta hand, byta miljö, lägga in olika störningar, byta belöning.

Läxa:
Kedja 1–2 minuter före belöning. Här funderar jag på att göra nån rallykombination.

Någon sitter med matskål, typ tävlingsledare, som sitter som varsågodare. Träna detta hemma!

Sikta mot stjärnorna 2(4)

20 februari 2011 / hundadmin / 4 kommentarer

I fredags var det dags för andra kurstillfället av Sikta mot stjärnorna hos Eva Bodfäldt. Lakrits var mycket lugnare den här gången, och låg tyst långa stunder på sin svarta filt. Emellanåt mot slutet pep han lite, men det har klart minskat.

Ryggsäcken fungerar bra och det blir allt lättare att få in honom mellan benen när jag sitter på stolsryggan. Hade med den nu istället för vanlig stol. Det blir bättre, eftersom man sitter längre ned, närmare hunden, och kan klappa eller hålla en hand på honom. Svårare blev det när Carina Persson kom förbi och störde med lock och pock, tappad toffla och godis. 🙂 Det är en läxa till nästa gång: plocka in en person som är glad, och som försöker plocka av en hunden. I förlängningen: tävlingsledare, skytt, sökperson.
Jag fick ett extratips för Lakrits: Tippa. Sitt på golvet, och få genom smekning hunden att lägga sig på sidan med huvudet på golvet. Nu ligger han, oftast tyst, men är ofta inte helt avkopplad.

Vi körde en geniövning (samma som för Carina i somras). Det är på nåt sätt en motsats till shejping, där man istället för att plocka den rörelse man vill ha och bygga vidare på den, klickar för helt olika rörelser för att locka fram initiaivförmåga hos hunden. Lakrits bjöd många små fina rörelser och tyckte det var kul. Här ska vi tänka på och belöna framför allt rörelser bakåt. Att premiera hundens tänk bakåt och kasta belöning bakåt gör det sedan lättare att få till ett snyggt Stå och ett snyggt Sitt, till exempel. Jag fick tipset att variera min belöning mer, inte bara mata med godis, utan varva med beröm, Bus och externbelöning. Det är lätt hänt att man blir en godismaskin.

Jag hade glömt leksakerna hemma, men det gjorde inte så mycket, eftersom Lakrits på Bus hemskt gärna hoppar upp på mig och knuffas och har sig. Det är ju suveränt eftersom glömska jag lätt kan komma att glömma leksaker även i framtiden. 🙂

Ingångsposition och följsamhet
Några olika övningar:

Vi ska tänka på att våra ögon ska vara positionsförstärkare snarare än bevakare. Titta alltså inte på hunden, hunden ska titta på och bevaka föraren. Sen kan man ge ett och annat ögonkast, som en förberedelse på Bus. Då bygger man upp att hunden bevakar en – när ska det där buset komma? Man ska också tänka på att säga kommandot Bus först, innan man agerar.
Stå i tävlingsposition, och backa med hunden mitt emot dig, belöna vid sidan.
Sätt hunden, lägg en godis framför, ställ dig i tävlingsposition bredvid hunden och vifta med händerna à la gångmarsch. När hunden tittar på dina ögon och inte på händerna: belöna vid vänster sida.
Gör ingångar med social smekning och externbelöning. Använd spegel!
Ändra din huvudriktning medan du går/klappar, beroende på vilken riktning du ska vika av mot.
Så fort det blir motstånd i klappandet ska du belöna när hunden slappnar av.

Belöningsplacering är mycket viktigt!

KTK – sista helgen, sön

30 januari 2011 / hundadmin / Kommentarer inaktiverade

Idag var det praktik på baklängeskedjning. Vi började på oss människor. Inne i fiket till på köpet. Lakrits fick sitta bunden i en krok och titta in på Cissi och mig när vi klickade varandra, satte oss, ställde oss på ett ben, skällde, gjorde handtarget osv. Lite underligt var det allt. När han var tyst och lugn och fin stack jag till honom en godis. Vi blev så inne i det där att jag till och med ville ge Cissi en köttbullsbit… 😀

Sedan Skulle vi baklängeskedja bara två moment med hundarna. Målet var Tass på musmatta följt av Sitt. Vi började ju följaktligen med Sitt. Inget svårt. Men musmatta har jag inte kört med Lakrits sedan i somras, juli kanske, och det var rätt borta. Jag försökte påminna honom om den övningen, men vi kom aldrig så långt som att kedja det. Det är ju ingen idé att börja kedja grundfärdigheter som inte är klara. Det ska finnas stimuluskontroll (kommando) på dem innan man börjar kedja. Så vi bröt där och lät Cissi jobba med sin hund.

Nästa uppgift var mer komplicerad. Vi fick välja bland fyra rätt långa baklängeskedjningar och jag valde den jag trodde att Lakrits skulle ha störst förutsättningar att lyckas med. Målet såg ut så här: Inkallning från sittande, Fritt följ fem meter, Halt, hålla apportbock i munnen i tre sekunder. Det jag var mest osäker på var apportbocken, eftersom vi mest tränat med boll och dummy, så det passade utmärkt att den var sist i kedjan. Det innebar ju att vi skulle träna och befästa den mest.

Vi tränade tre–fem av den sista delen (hålla apporten). När den satt fick han stor belöning. Nästa steg var att träna tre–fem av att gå och göra Halt samt hålla apportbocken. Storbelöning. Steg tre var att göra tre–fem av fritt följ från utgångsställning, Halt, apportbocken. Här valde jag att gå lite kortare än fem meter. Det sista var hela kedjan från inkallning och framåt. Jättebelöning.

När alla jobbat var för sig ett tag skulle vi visa upp resultatet. Lakrits och jag började och det gick riktigt bra. Vid inkallningen tjuvade han och började gå mot mig, men då gjorde vi bara om och jag tog ett lite kortare avstånd. Efter sista delen fick han springa efter bollen. Innan hade han fått godis och Grethe tyckte jag kunnat ge bollen som jättebelöning hela tiden. Jag vet inte, jag var rädd att han skulle gasa upp sig för mycket då, godisbelöning är trots allt lite lugnare. Men jag ska absolut tänka på att använda bollen som jättebelöning lite oftare.

I övrigt tränade vi väldigt mycket passivitet, både i lektionssalen och ute sedan medan de andra visade upp sina kedjningar. Han fick ligga på sin nya fäll, och det fungerade mycket bra. Mot slutet kände jag att han fått nog och det blev lite extra stökigt runt ikring, så då fick han gå och lägga sig i bilen. Duktig hund var färdig för dagen.

Jag fick lite andra retrieverträningstips, bl.a. att baklängeskedja apporteringen genom att ha en medhjälpare som ger hunden apporten en bit ut och sen låta hunden springa in och lämna av. Det låter faktiskt mycket bra och logiskt, för att springa ut och ta den är ju redan så roligt. Bra då att förstärka det sista i kedjan ordentligt. Måste bara ha en medhjälpare…

En annan sak var att använda musmatta som target vid Stopp-träning. Lägg ut mattan, låt hunden springa ut och trampa samtidigt som man blåser stopp, kasta boll över huvudet. Åt andra hållet får hunden trampa på invägen samtidigt som man blåser stopp och belönar.

Nu när jag ska börja träna vänster och höger mera kan även targets i form av notisar bli aktuellt. Dags att återuppliva Lakrits minne på diverse targets, alltså. Handtarget är det som sitter bäst på honom, så targetöverföring från hand till notislapp borde inte bli så svårt.

Vi hade klarat teorin bra, visade det sig. 284 poäng av 300. Så nu gäller det bara att träna in alla grundfärdigheter på Lakrits och gå upp i det praktiska provet framöver. Jag har ingen brådska med det, det får ta den tid det tar.

KTK – sista helgen, lör

29 januari 2011 / hundadmin / Kommentarer inaktiverade

Idag gjorde de som kunde sitt praktiska prov. Själv anlände jag och Lakrits lagom till teoridelen och han fick vara med inne i klassrummet som passivitetsträning. Medan vi pratade om baklängeskedjning låg han tyst och fint i hela två timmar! Jag droppade godis emellanåt. Han var uppe och rörde på sig två gånger på hela tiden, tror jag, men pep ingen gång. Suveränt bra träning!
Att han sen är glad och vill hoppa upp på alla människor är en helt annan femma.

Imorgon blir det praktik på dagens teoridel, plus att vi får tillbaka de teoriprov som vi gjort. Teoriprovet har ju även jag gjort, så den delen hoppas jag att jag fått godkänt på. Det visar sig imorgon.

På hemvägen köpte jag en ny fäll till Lakrits – en som inte Kasper ska få leka med och döda. Den ska vi ha till ryggsäcksträning och lugn-och-ro-träning. Hittade också en frisbee av kongfabrikat (röd) som kan bli kul att ha. Hamnar ju i alla lägen ovanpå snön, vilket är en stor fördel. Dessutom slog jag till på ett nytt halvstryp, likadant som han har, fast storlek 60.

Är det någon som vill köpa ett några månader gammalt Hurtta Lifeguard citrongult mjukt och fint halvstryp i storlek 50, så säg till.

Sikta mot stjärnorna 1(4)

29 januari 2011 / hundadmin / 1 kommentar

Det är skönt och tidsbesparande när kursledaren sjäv bloggar om gårdagens kursdag. Lacke är med på bild där.
Lakrits var klart äldst och kunde ju redan en del av det de andra hade svårare med. Men att komma in i ryggsäck är något jag tappat bort längs vägen, och det var lite struligt att få in honom så. Han ville helst sitta vänd mot mig, eller åtminstone åt sidan. Kanske får mer chans att träna det nu i helgen.
Vänta på Varsågod kan han och han klarade även Bra och Duktig och annat beröm utan att ta godiset. Oftast klarade han även Bus utan att ta godiset, men nån gång tog han den. Där får vi träna. Men Bus var helt nytt för oss, så jag är nöjd ändå. Att lägga på störning i form av tryck mot ryggen ska vi också börja med.
Han var tyst långa stunder men pep lite emellanåt, mest mot slutet av dagen, faktiskt. Vi något tillfälle låg han avslappnad på sidan, men pep ändå. Hm.
Annars var nog bästa tipset med just passivitetsträningen att undvika ögonkontakt. Ögonkontakt drar upp aktiviteten, sade Eva. Och det stämmer nog. Där har vi kanske en liten pusselbit till att få en bättre passivitet.

Sötebröd och stjärnor

26 januari 2011 / hundadmin / 9 kommentarer

Är sötebrödsdagarna över? Lakrits har ju varit en rätt okomplicerad pojke att ha att göra med. Och det är han väl på många sätt fortfarande. Men nu har vi haft ett par incidenter på kort tid där han sprungit fram till andra hundar. Eller ja, i ena fallet var det en annan hund som sprang fram till honom. Men strunt samma, han lyssnar inte längre så bra på mig som jag skulle vilja.
Dels börjar han ju komma upp i tonåren, men jag tror också att vinterns många lite väl tråkiga promenader börjar ta ut sin rätt. Han vill göra nåt roligare än att gå bredvid sin i nuläget rätt trista matte.
Så bra då att vi ska börja på Eva Bodfäldts Sikta mot stjärnorna på fredag. För att kunna träna på lyhördhet med främmande hundar i närheten måste man ju ha tillgång på just främmande hundar. Och på klubben är det ju vinteruppehåll, så vi ser inte värst många främmande hundar just nu. Mer än dem han kom i oönskad kontakt med, då.
I helgen är det sedan sista klickertränartillfället, då egentligen Kasper skulle visa upp sina färdigheter på prov. Men jag har ju lagt ner hans träningsverksamhet i det stora hela just nu på grund av pankreatiten, så jag tänkte istället plocka med mig Lakrits dit för att närvara vid teoribitarna. Så får vi chansen att göra provet lite senare om vi vill. Snällt med tanke på de dyra kurspengarna.
Idag tränade jag för första gången på länge ute med apporter. Och det märktes att Lakrits var ringrostig på dem, dvs. lite väl glad i dem. Vi har kört bollar nu när det varit mycket snö och där går det galant med inhämtning och avlämning. Apporterna hämtades ju in, men det märktes att det inte var superkul att lämna av dem. Får börja köra apporter lite mer regelbundet igen så att de inte blir lika skojiga och nymodiga.

Fortsättningskurs i rallylydnad 2(4)

4 september 2010 / hundadmin / Kommentarer inaktiverade

Idag hade vi andra tillfället av fortsättningskursen i rally och vädret var med oss även denna gång.
Anette hade gjort i ordning två småbanor där man kunde välja om man ville köra nybörjarklass eller fortsättningsklass och vissa skyltar därmed var dubblerade beroende på vad man valt.

Vi lägger banan.

Jag ville träna nya moment, så jag valde fortsättningsklass. Vårt stora problem nosandet kan man ju träna oavsett vilka skyltar man kör.
Husse var med och fotade lite i början. Bilderna visar mig och Kasper under första omgången då jag körde med släpande koppel. Senare tog jag bort kopplet och körde utan, men det finns det inga bilder på.

Start – Kasper tittar åt helt fel håll.

Här går han fint utan att nosa.

Jag tror att detta är momentet Sitt – Stå – Gå runt.
Det var svårt att stå still under rundningen, och vi tränade det mycket separat sedan.

Mr Snoozer i farten. Det här är min anti-målbild.

Jag visar honom in i frontläge framför mig.
Nuförtiden måste man stå still med fötterna, inget hjälpande extrasteg framåt.

Kasper sitter med fint fokus på mig inför backandet.

Jag visar honom hur vi ska backa 1–2–3 steg.

Sitt omedelbart efter högersväng är en av de nya skyltarna i forts.klass.

Här ska Kasper gå runt bakom mig och komma in i utgångsposition.
Det blir lite trassligt kring fötterna när man kör med släpande koppel på det här momentet.

Antagligen säger Anette åt mig något eftersom vi kikar åt helt olika håll.

Här går Kasper jättefint. Överhuvud taget hade vi mycket mindre nosande idag än i torsdags.

Jag försöker mig på Snurren, ett nytt moment i forts.klass.
Kasper ska svänga ut vänster och snurra ett varv medan vi fortsätter gå framåt.
Står vi still funkar det skapligt, men vi måste träna mer på Snurren under gång.
Helena påpekade klokt att mitt Rrrr (=krav på uppmärksamhet) kanske i Kaspers öron lät väldigt likt SnuRRen, så nu ska jag försöka byta till Snujjen. Bäbisspråk ger ju i sig en ljusare, snällare röst, och jag tror faktiskt att det kan förbättra saken för oss.

Snurren är avklarad och vi går sista biten in i mål.

Den andra lillbanan finns det inga bilder på, men den handlade mest om tempoförändringar, och att klara moment inuti dessa tempohöjningar/-sänkningar.
Det vi framför allt behöver träna på (förutom nosande, där tipset är att ha nolltolerans med nosande på kortklippt gräs) är Stå och gå runt samt Snujjen. Anette tycker också att vi ska träna samtliga skyltar springande och långsamtgående. Nästa tillfälle missar jag, men sista gången 23 okt ska vi vara med.

Dessförinnan hinner vi med en tävling till 19 sep. Anette menar att skillnaden i hans nosande kan ha att göra med att han är så ovan att vara på tävlingsbana (dvs. på andra planer än vår egen) medan många av de andra hundarna har ett förflutet på lydnadsbanan osv. Kan ligga något i det. Finns chansen ska jag försöka ta med honom och bara titta på någon tävling framöver för att få mer platsvana.

Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.