Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Kategori: jaktlabrador (sida 55 av 58)

Ben

Den lille tar för sig… igår snodde han ett ben från Kasper (trots att han redan hade en egen tuggrej). När Kasper så skulle ta tillbaka det som rättmätigen var hans morrade den lille argt och visade raggen! Jag röt i och håvade upp lillen, varpå Kasper kunde ta sitt ben. Han lade sig till ro nedanför oss som satt i soffan och tuggade lite demonstrativt på det. Lakrits fick titta på upppifrån med min hand om bringan. Han lugnade faktiskt ned sig och kunde koppla av och somna. 😉


Man börjar ju ana att Lakrits kommer att bli den dominanta i flocken. Lite förvånande, för jag har alltid sett Kasper som ganska stursk.

Midsommarträning

På förmiddagen tyckte jag det var dags för lite trappträning med Lakrits. Han går uppför vår klinkertrappa, men inte nerför. Han går varken upp- eller nerför vår trätrappa som saknar bakstycken. Möjligen har han någon gång gått uppför den, men inte regelmässigt. Jag har gett honom lite respit eftersom han varit lite klumpig i rörelserna, men nu har han lekt upp sig så mycket med Kasper och börjar bli smidig, så nu var det dags.

Jag valde trätrappan, som egentligen är enklare att gå i, om än kanske lite läskig på grund av att man ser igenom. Jag körde med lockametoden kombinerat med att klicka för minsta tassrörelse i rätt riktning. Att få honom att gå uppför till första trappavsatsen tog kanske en köttbulle. Det var betydligt knepigare att gå nerför.

Några köttbullar senare var han nere. Vi pratar om kanske åtta trappsteg. De sista trappstegen blev lite ramliga, antagligen för att han blev så glad att se det fasta golvet. Efter det blev det vila, så får vi återuppta tränandet av trappgång senare igen.

Därefter blev det Kaspers tur att träna. Jag håller på att introducera ett Cotech multiverktyg i hans liv. Han tycker verkligen illa om kloklippning, så jag har bestämt mig för att se om vi kan få till en rationell slipning istället. Har läst om andra som kör med multiverktyg till sina hundar och hittade denna Cotech billigt på Clas Ohlson. Den har böjlig axel så man slipper sitta med själva motorn intill hunden, utan kan koncentrera sig på tassarna och slipningen.

Här ser man hur jag hängt upp maskinen i lampan och bara har sliptrissan med axel i handen.

Det hela går ganska bra, bara jag inte kör för länge i stöten. Maskinen går att variera varvtalet på, så på enklare klor kör jag högre varvtal (effektivare) och om Kasper börjar knorra sänker jag varvtalet och fortsätter med mindre vibrationer.

Efter lunch tog vi bilen ett par km till en grusväg och tog en långsam promenad, Kasper i flexi och Lakrits lös. Särskilt Kasper uppskattade skogsturen mycket. Lakrits blev varm och trött, så vi vände relativt snart efter att ha vilat lite vid en bänk. Emellanåt bar jag honom också. Han och jag tog också en kort runda ut i snårig terräng, och han hängde med förvånansvärt bra för att vara så liten.

Själv fick jag mina nya gummistövlar premiärtestade. Det var torrare i skogen än vi trodde efter störtskuren på morgonen, men jag kunde iallafall konstatera att stövlarna är helt okej att gå i. Rätt varma, men hellre det än såna där iskalla gummistövlar jag minns från barndomen. Egentligen är jag ju ingen gummistövelsmänniska.

Sedan tog Lakrits och jag bilen hem själva. På ditresan satt jag bak med hundarna, men nu fick Lakrits alltså åka ensam bak. Husse och Kasper ville gå hem i det sköna vädret. Ett bra beslut, det hade jag gärna själv velat. Men att testa ensambilkörning var ju också bra. Lakrits var ganska trött efter grusvägspromenaden, och gnällde bara ytterst lite. Det bådar mycket gott.

Lite fler midsommarbilder

Måste efter dagens tidigare korta Iphone-inlägg inflika att Lakrits var en väldigt kool kille, både med att gå över trafikerade vägar (premiär) och upp på kyrkkullen (ganska långt för en nioveckors valp) och sedan vistas bland så mycket människor och hundar. Det blir färre och färre gånger han snurrar in sig mellan benen, han går superfint vid vänstersidan! Jag bar honom genom själva hopen, och sedan slog vi oss ned på en filt och bara var där en stund. Vi stannade inte så länge för det var ganska varmt för hundarna och fanns ingen skugga. Vatten drack de gärna från medhavd flaska. På tillbakavägen stannade vi och tittade lite på dansen och musiken (Lakrits i famnen) och inte heller detta störde honom det minsta.

Vi miljötränar bland alla midsommarfirare.

Fullt ös

Emellanåt är det fullt ös på de båda herrarna. Men ibland märker jag att Kasper får nog och då skiljer jag på dem. Det är en klar skillnad mot innan, då det snarast var Lakrits som blev trött och ville ligga ifred.
Jag ser också en förändring i lekarna. Det har utvecklats så här i ungefärlig tidsordning:
  • Buffellek
  • Blomkålsöron
  • Strypgrepp
  • Du kan inte ta mej
  • Dragkamp
  • Fånga bollen
  • Kattsmygaren

Säg till om leknamnen inte är tillräckligt beskrivande för din fantasi…
Efter lunch tog jag Lakrits på första koppelpromenaden utanför trädgården. Förutom att han ibland ville gå till höger om mig, eller ännu hellre mitt emellan mina ben, gick det förvånansvärt bra. Han går vid sidan jättefint, är uppmärksam, håller inte på med nosande vid vägrenen. Jag klickade och belönade flitigt, alltid vid vänster sida. Vi fick ta ett par extra varv över gatbrunnar, både lock och galler. Men med en lockande godis kan vilka faror som helst övervinnas!
Vi kom ända upp till Gröna ängen, där han fick gå lite som han ville och leka med kaninskinnet. Sedan promenad tillbaka igen, där vi passerade en kille som sprutade staketet med en Kärcher. Ljudet bekom honom inte alls. På tal om ljud så tittade vi på the Wire och Sopranos igår, där det förekom ett antal pistolskott. Nemas problemas, inte en reaktion. 
Nu har han slocknat av denna ”långpromenad” (6–700 m). Vi måste ju ligga i hårdträning inför promenaden upp till kyrkbacken på midsommarafton, det är kanske dubbla sträckan. Men visst, man kan få lite matteskjuts också, om man vill … 😉
Tidigare idag fick Kasper en längre skogspromenad. Det var så skönt, tyckte vi båda. Hans mage är fortfarande inte bra, ska nog ta mej förbi apoteket idag när husse kommit hem och fixa medikament.

Kasper tre år

Hipp hurra för Kasper som idag fyller tre år! Och grattis till alla kullsyskon!
Kasper väckte oss tre inatt (igen!) och insisterade på att få gå ut. Båda gossarna lade därpå rejäla tvåor till mattes förnöjelse. Sen sov vi först till sex, då Lakrits vaknade. Jag gosade lite med handen ner i bädden, varpå vi kunde sova vidare till sju. Jippie!
Nu på morgonen ville Kasper inte ha någon frukost, men han är ändå pigg här ute i hagen. Han får alltså vänta med sitt födelsedagsgodis någon dag.
Igår var Kasper så pigg att han ville hänga med husse på cykeltur utmed sjön. De gick och strosade i kohagen, dessutom. Under tiden tränade jag koppelpåtagning och koppelpromenad med Lakrits. Påtagningen går allt bättre, med godis i andra handen, och koppelpromenaden skedde till övervägande del på vänster sida. Det var bara när vi promenerade i trädgårdens bortre del han flippade ur. Någon katt hade lagt helt oemotståndliga korvar där, och hans normala lyhördhet var totalt som bortblåst. Jag vet inte riktigt hur bestämd jag ska vara med den lille i ett sådant läge i och med att han inte varit här så länge än. Och dessutom vill jag ju att koppelträningen ska vara positiv, så jag var ganska snäll i mitt bortmotande. Får ta en funderare på det där, det blir något vi får träna separat.

Kasper verkar må lite bättre

Kasper verkar må bättre. Inatt hördes spygulpanden uppifrån hans sovställe, men det kom inget. Det blev alltså uppstigning inatt vid 3 också, men pga Kasper, inte Lakrits.
Han har ännu inte ätit något, men hade nu på morgonen energi nog att kasta sig ut ur buren som för tillfället dög (!) och vrålskälla på några bråkande hundar som gick förbi. Efter detta stordåd passade det även att leka bus med lillebror tills matte sade ifrån. Skönt att se att han piggat på sig.
Nu sover de sött i mitt arbetsrum.
Några fler bilder från häromdagen:


Koppelträning

Andra dagen nu som vi koppeltränar till soptunnan och tillbaka. Igår var det mest insnoning runt mina ben plus gång på höger sida. Han drog inte iallafall och all belöning var förstås på vänster sida. 
Idag gick han hur fint som helst – på höger sida! Jösses, Anita, hur gjorde du där? 😉 Det fick bli köttbullelockning på vänster sida och mot slutet av de 100 metrarna verkade han ha börjat greppa att vänster sida var mycket lönsammare. 

Några nya valpbilder

Husse har fotat igen. Den här gången var det svåra ljusförhållanden, men några bra bilder blev det. Ett axplock:

De börjar vänja sig

Nu tycker jag att båda hundarna börjar vänja sig vd varandra. Det känns som att leken (oftast) börjar bli mer balanserad, åt båda hållen. Det är lätt hänt att man tror att det är Kasper som börjar, och som härjar för mycket. Men ibland när jag kallat upp honom på sängen i köket så märker jag att det är lillen nere på golvet som triggar. Han är genast där och retas och vill ha igång Kasper igen. När det blir väl intensivt gör jag en liten kort timeout och andhämtningspaus för båda, innan de släpps igång igen. Och ibland slutar de faktiskt av sig själva.
Jag märker också att Kasper mycket uppskattar att få en egen stund med matte. Han är hur bra och uppmärksam som helst när vi går på promenad. I morse passerade vi en grusplan och stannade och tränade lite. Ryggfickan är ju så bra att jag kan ha musmatta, leksaker och targetstick med mig utan att knappt märka av det. Började med lite frivilligt spring till musmattan på kanske fem meters avstånd. Sen körde jag lite targetstick där jag försöker få honom att gå mellan mina ben, slalom vartannat steg. Men jag är nog lite klumpig själv, har ingen bra teknik för hur jag ska flytta pinnen mellan varje steg jag tar framåt, vilket givetvis hämmar Kasper och sänker hans förståelse för vad vi ska göra. Nån som lyckats riktigt bra med detta moment och kan komma med något bra tips?
Sen körde jag apport några gånger med en gummileksak, varpå vi kampade lite om den och han fick springa och hämta på lek. Sen fick han gå lös hela vägen hem och gjorde det med den äran.
Nu på förmiddagen har jag provat ut en av Kaspers avlagda selar som faktiskt sitter bra på Lakrits. Det var väldans sprattligt att sätta på den, men när den väl var på så sprang han runt utan att vara det minsta irriterad av det konstiga på kroppen. Vi var ute på gräsmattan mot de andra husen och rätt var det var kom grannhunden Simba sättandes. Han är snart sju år, så deras lek var väsentligt lugnare än med Kasper. Men det känns bra att de har träffats och bekantat sig med varandra. Sedan kom flera grannar och nästa grannes katt. Människorna ville Lakrits gärna hälsa på, men katten och han stannade kanske fem meter ifrån varann och bara stod och tittade. Sen gick katten in till sig igen. Vi lär få se mer av den, men det är en rätt cool katt, så jag tror att de kommer att kunna hantera varann bra på gårdsplanen. Husse filmade en snutt av grannträffen med sin iphone, får se om jag kan få upp den filmen senare.

Natten

Igår kväll valde Lakrits Kaspers bädd igen medan Kasper ville sova vid mina ben under täcket. Vi började så, men efter nån timme eller två hoppade Kasper ner. Skönt, tyckte vi båda. Istället satte han sig vid grinden till trappan upp. ”Bra tänkt”, sade jag till honom och släppte upp honom. Där har han en gästsäng som han får sova i, och den valde han nu.
Lakrits och jag sov vidare till tre, då jag vaknade av att han hulkade. Jag tog ut honom till gräsmattan för att se om han skulle spy mer, men han bara kissade. Väl inne igen hittade jag inget i bädden, så antingen hade han redan hunnit äta upp det eller så var det bara ljud utan substans.
Vi sov till fyra då han vaknade igen. Ut och bajsa denna gång. Sen var det svårt att få honom att komma till ro igen, han ville leka eller komma upp till mig. Med trött vaggsång och hand nere i bädden löste det sig. Vaknade igen vid sex. Då gick vi ut i hagen, kissade och busade lite, sen sova igen. Jag passade på att hämta in tidningen, vilket innebar ca 20 sekunders ensamhetsträning. Gjorde samma igår, men då var Kasper med lillen. Inget gnäll när jag kom in igen, bra.
Efter nästa sovstund var det äntligen matdags. Fick Lakrits bestämma skulle han ätit långt tidigare. 🙂 Tog ner Kasper så han också fick frukost och sen rastades båda och lekte en kort stund.
Därefter fick de komma upp till husse medan jag fick en härlig och välbehövlig dusch. Tillbaka i sovrummet ligger Kasper under täcket, Lakrits bakom en klädstol och husse uppochned i sängen samtidigt som han försöker se vad lillen egentligen har för sig. Såg rätt kul ut!
Nu lite jobb en stund.

Äldre inlägg Nyare inlägg