Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Kategori: jaktlabrador (sida 44 av 58)

Sötebröd och stjärnor

26 januari 2011 / / 9 kommentarer

Är sötebrödsdagarna över? Lakrits har ju varit en rätt okomplicerad pojke att ha att göra med. Och det är han väl på många sätt fortfarande. Men nu har vi haft ett par incidenter på kort tid där han sprungit fram till andra hundar. Eller ja, i ena fallet var det en annan hund som sprang fram till honom. Men strunt samma, han lyssnar inte längre så bra på mig som jag skulle vilja.
Dels börjar han ju komma upp i tonåren, men jag tror också att vinterns många lite väl tråkiga promenader börjar ta ut sin rätt. Han vill göra nåt roligare än att gå bredvid sin i nuläget rätt trista matte.
Så bra då att vi ska börja på Eva Bodfäldts Sikta mot stjärnorna på fredag. För att kunna träna på lyhördhet med främmande hundar i närheten måste man ju ha tillgång på just främmande hundar. Och på klubben är det ju vinteruppehåll, så vi ser inte värst många främmande hundar just nu. Mer än dem han kom i oönskad kontakt med, då.
I helgen är det sedan sista klickertränartillfället, då egentligen Kasper skulle visa upp sina färdigheter på prov. Men jag har ju lagt ner hans träningsverksamhet i det stora hela just nu på grund av pankreatiten, så jag tänkte istället plocka med mig Lakrits dit för att närvara vid teoribitarna. Så får vi chansen att göra provet lite senare om vi vill. Snällt med tanke på de dyra kurspengarna.
Idag tränade jag för första gången på länge ute med apporter. Och det märktes att Lakrits var ringrostig på dem, dvs. lite väl glad i dem. Vi har kört bollar nu när det varit mycket snö och där går det galant med inhämtning och avlämning. Apporterna hämtades ju in, men det märktes att det inte var superkul att lämna av dem. Får börja köra apporter lite mer regelbundet igen så att de inte blir lika skojiga och nymodiga.

Lakrits, husse o Kasper

23 januari 2011 / / Kommentarer inaktiverade för Lakrits, husse o Kasper

Lacke njuter också

23 januari 2011 / / Kommentarer inaktiverade för Lacke njuter också
Svart labbe gör sig *inte* på motljusfoton med mobilkameran. Men ändå. Man ser hur härligt vi hade det, eller hur?

Avslappning

11 januari 2011 / / 1 kommentar

Åsa hade ett mycket intressant inlägg idag. Hon klickade en av sina hundar på kriteriet avslappning.
Jag citerar från hennes blogg:

Chili är en ganska livlig hund och eftersom han även är rätt mesig/osäker på sig själv så blir det lätt frustration i form av pip och ”fladder” om han tror att det inte var rätt. Jag har varit dålig på att träna stadga med honom, eller ja… jag har gjort det i vissa moment men inte rent generellt. Idag beslöt jag mig för att klicka alla signaler jag såg om att han var avslappnad och inte så uppe i varv, t.ex. att svansen stannade – den viftar ofta väldigt mycket när vi jobbar och det är väl trevligt men ofta är han alldeles för uppvarvad då. Och nu var det ju det här med magi… på 5-6 klick så började han inse vad som gav utdelning och svansen stannade och hela hunden satt koncentrerad men lugn och tittade på mig! Åh, det är så häftigt att jag blir helt till mig… :D
Vi testade även det när han stod upp – med kriterierna stilla svans, stilla tassar, stilla huvud samt inget pip – och jäklar… det enda jag ångrar är att jag inte kände till det här när han var yngre för det hade varit så himla bra för honom! Även liggande kunde han slappna av och i slutet kunde jag sitta framför honom när han låg ner och sen kunde jag hastigt sträcka händerna rakt upp i vädret och han rörde inte en fena! DET är bra gjort av Chili för egentligen vill han nog bara fara upp och pussa på mig när jag gör sådana rörelser som tolkas som bus eller glädjeyttring – Chili är en väldigt ”pussig” och glad hund. :D
Sen kom husse gående och jag fick chansen att se om Chili kunde slappna av trots att han blev jätteglad över att se husse och helst ville gå och hälsa. Visst kunde han det, två gånger och andra gången fick han gå till husse som belöning. Så coolt att se det här!
Det pratas ibland om att hundarna blir så ”triggade”, uppvarvad och hetsiga när man kör med klicker, men det handlar förmodligen bara om att man som tränare satt fel kriterier och belönat fel saker. Belönar man avslappnat beteende så får man avslappnat beteende. En bra artikel om det kan du läsa här.
Jag känner verkligen att det här kan vara något för både Kasper och Lakrits. Verkar ju vara en himla bra vinteraktivitet, dessutom. Tack för det tipset, Åsa!

Träningsinriktning 2011

10 januari 2011 / / 2 kommentarer
Mål för mig 2011:
Lära mig grunderna i jaktlydnad och apportering.
Gå Sikta mot stjärnorna för Eva Bodfäldt och få lite grepp om lydnadsträning.

Mål för Kasper 2011:
Komma igång med viltspårningen igen och träna bort att han går på färskvilt.
Tävla i rallylydnad, nybörjarklass, med godkänd poäng minst en gång under året. Rally blir officiell gren från 1 juli 2011.

Lära sig alla moment i rally fortsättningsklass. Vi har tränat någon gång på flertalet moment under hösten 2010, men inte så att det sitter ordentligt ännu.
Över huvud taget komma igång och träna igen när jag känner att han stabiliserats i magen med tanke på diagnosen pankreatit. Hitta nya fungerande belöningar.

Mål för Lakrits 2011:
Lära sig grunderna i jaktlydnad och apportering. Vi får säkert god hjälp genom jaktlydnadskursen som Anita N har i vår.

Lära sig lite lydnadsgrunder. Vi ska gå Sikta mot stjärnorna tillsammans i vår.
Bli ännu bättre på passivitet. Han har kommit en bra bit på väg 2010, men behöver träna mera och bli riktigt tyst.
Kanske nosa lite på viltspår, om jag ändå börjar lägga spår åt Kasper igen.

Hittade förra årets lista över mål. Dags att kommentera dem:

Mål för mig 2010:
Bli en duktigare klickertränare och en bättre systematik i lydnadsträningen. Hoppas mycket på Canis klickertränarkurs. Tyvärr blev inte Canis klickerkurs alls vad jag hoppats på. Det har inte alls varit den atmosfär av öppenhet och engagemang som jag hört från andra, utan mycket uppläsning och strikt regelföljande. Övriga i gruppen håller med. Jag tror dock jag utvecklats en del som klickertränare, även om jag brister i systematiken.
Lägga en god grund inför en ny valp, och att kunna hantera två hundar på ett bra sätt. Nya valpen Thorsvi Aberfeldy (Lakrits) har kommit in i familjen jättebra, och att vara ensam hemma med båda hundarna några veckor i somras funkade suveränt. Jag har kommit en bit på väg i att träna bägge samtidigt (en i passivitet, en i aktivitet) och det går att gå koppelpromenader med bägge samtidigt. De fungerar överhuvudtaget väl tillsammans i vardagen.

Mål för Kasper 2010:
Få ordning på viltspårningen så han inte går på färskvilt. Därefter starta i fler tävlingar, öppen klass. Mål: championat (krävs två ettor till). På grund av sen vår blev det bara en eller ett par viltspårsträningar. Sedan kom Lakrits, och då har det inte blivit mer viltspårande. Allt i frysen tinade dessutom och fick slängas när vi var på Lesvos, har inte skaffat nya klövar efter det.
Tävla i rallylydnad, nybörjarklass, minst en gång under året. Vi har tävlat i rally cirka fyra gånger under året, dock ännu inte kommit upp i 70 poäng. Jag har dock börjat få ordning på Kaspers nosande och sista gången missade vi på två Ligg där han enligt domaren inte låg ner ordentligt.
Bli bättre på momenten i vanlig lydnad (klickertränarkursen, träningslägret i Norberg). Träningslägret blev inställt pga. för få deltagare och vi har inte tränat särskilt mycket rena lydnadsmoment.
Gärna nosa lite mer på sök (träningslägret i Norberg). Blev aldrig av.
Mer burträning (burlekar) Har tränat bur med båda hundarna vid några tillfällen på sensommaren, bl.a. på VaBK. Gick bra, men flygburen är otymplig.
Mer störningsträning – i alla sammanhang: allt från inkallning, att gå fint lös hos mig till liggande i grupp osv. Detta har tränats framför allt i rallysammanhang (fortsättningsklassens moment som görs utan koppel) och även i viss mån tillsammans med Lakrits.

2010 i backspegeln

9 januari 2011 / / 2 kommentarer
Vi tillbringade de första månaderna i Skåne. Jag hade räknat med barmark under delar av den tiden och hade med viltspårsgrejer. Icke. Det blev den dittills kallaste och snöigaste vintern i Skåne på mannaminne och när Revinge hed blev alltför tunggånget fick vi nöja oss med mindre bondvägar och utflykter till olika sydskånska orter.
Kasper lärde sig backa uppför trappa och blev bättre på att ta apportbocker under Skånevistelsen, två saker som gick att träna på inomhus. Han tog också sitt livs första mus – duktig liten råttehund!
Jag och Kasper började på Canis klickertränarkurs. Tyvärr blev den inte alls vad jag hoppats på. Det har inte alls varit den atmosfär av öppenhet och engagemang som jag hört från andra, utan mycket ren uppläsning och strikt regelföljande. Jag tror dock jag utvecklats en del som klickertränare, även om jag brister i systematiken.
Kasper och jag tävlade i rally ungefär fyra gånger under året (har tävlingsboken nerpackad, så jag kan inte säga exakt). Det går framåt med vissa saker, som att nosandet minskat, men ligg är inte kul om det är kallt och blött på marken. Vi har alltså fortfarande inte lyckats plocka ihop 70 poäng för godkänt.
Den myckna snön gjorde att vi kom igång väldigt sent med viltspårträningen, men jag lade ett par spår åt Kasper i slutet av våren. När vi var på Lesvos i juni gick strömmen här hemma, varpå allt i frysen fick slängas, inklusive viltspårgrejerna. Efter detta har vi inte kört någon mer viltspårning.
Den största anledningen till det är att A2-kullen med Lakrits kom. Thorsvi Aberfeldy gjorde intåg i vårt liv och anlände lagom till midsommar.
Lakrits och Kasper fann varandra med det samma, även om Kasper nog undrade ibland när den där svarte skulle åka hem. Jag var ensam med båda hundarna under ett par veckor på sommaren och fick trixa med att Kasper skulle få tillräcklig motion samtidigt som inte Lakrits skulle behöva vara ensam för länge. Lösningen blev cykling. De fick också rätt tidigt lära sig att gå i koppel tillsammans, även om jag hade Lakrits lös så ofta det gick.
Under sommaren gick Lakrits och jag en valpkurs för Carina Persson (Eva Bodfäldt). Lakrits fick tidigt träna på Klossen för att lära känna sin bakdel som ett led i att kunna gå i alla våra trappor här hemma.
En kul, icke-hundrelaterad, händelse var att jag fick åka XBow, ett kraftpaket som vrålade fram på Barkarby flygfält. Tack till Rolf för den presenten!
Mycket av träningen med Lakrits har handlat om passivitet, men vi har även börjat nöta de enklaste grunderna till närsök och linjetag samt inkallnings- och stoppsignal. I början ville Lakrits inte alls leka med leksaker, än mindre dummies. Jag har ägnat rätt mycket tid åt att öva upp hans lekintresse, bytt leksak mot godis osv. Idag kan man inte tro att det var så, för han hämtar med glädje in de blötaste dummies och bollar.
Dumt nog hade jag missat att hålla reda på sista återvaccineringsdagen för Kaspers rabiesskydd. Nu är bägge iallafall vaccinerade och vi väntar på att det ska bli dags att räkna antikroppar.
Under hösten utbildade jag mig till B-figurant för MH och har också hunnit delta i skarpt läge vid ett MH på klubben.
Jag var i Holland ett par dagar, en trevlig vistelse med både gamla och nya bekantskaper, fest hos Ans och besök i Utrecht och Delft.
Snön inte bara låg länge i våras, den kom också tidigt på höstsäsongen. När det var dags för FART-test av Lakrits låg snön redan och det var rejält kallt. Med mig därifrån fick jag framför allt att vi behöver träna mer passivitet för att få bort gnället samt att han visade vilja att behålla den lilla apporten vid gropen. Det tror jag också handlade om att mer passivitet behövs – hemma beter han sig inte så när han ska lämna av, utan jag tror att det var den uppskruvade situationen som gjorde detta. Vi tränade en hel del avlämning med stor apport med strumpa över efteråt, och det gick alldeles utmärkt.
Lakrits och jag var med på Thorsvis Gyllene Anden i form av fotograf och passivitetsträning.
Året avslutades med att Kasper blev sjuk och så småningom fastställdes diagnosen pankreatit. Att ha en hund som inte bildar enzym för att bryta ner fett och därmed måste leva på en fettfattig kost känns rätt ironiskt när man är lchf:are, men vi jobbar nu på att hitta nya matrutiner. Det börjar kännas som att kombinationen torrfodret Hill’s i/d och färskfodret Bravo Special kan fungera, men det bör väl gå lite längre tid innan vi vet det säkert. Att hitta ett bra träningsgodis som både är intressant nog och som funkar för magen blir ett fall för våren. Just nu ligger träningen med Kasper i princip nere och han får leva ett rätt kravlöst liv.

Förkylning i vardande?

2 januari 2011 / / 7 kommentarer

Känner mig lite hängig och har känningar i halsen plus början till hosta. Det brukar alltid indikera att en förkylning är på gång. Knaprar Echinagard för fullt och försöker ta det lite lugnt. Jag behöver dock packa ner böcker i lådor, får ta lite i taget. Vi ska få golven utbytta i trappa och på övervåningen så det är mycket som behöver tömmas och flyttas innan de kommer efter helgerna.
Jag gick en promenad med hundarna nu på förmiddagen. Lakrits börjar bli lite lomhörd emellanåt när det finns nån extra intressant kissfläck eller så. Fick ta tag i honom ett par gånger och säga ifrån. Längre fram på promenaden var han mycket mer uppmärksam, så jag hoppas det fick effekt. På slutet gjorde jag helt spontant och alldeles ogenomtänkt en trippelövning. Jag tänkte från början göra en vanlig inkallning från sittande, så jag satte honom. Halvvägs bort fick jag för mig att tappa kopplet lite åt vänster. Sen fortsatte jag en bit till. Det totala avståndet var inte särskilt långt, kanske 10–15 meter. Jag visslade inkallning, sen stoppsignal nån meter före kopplet. Han stannade upp och tittade på mig. Själva inbromsningen tog ett par meter, men jag såg att han sneglat åt vänster när han sprang förbi, så jag visste att han hade sett kopplet i inbromsningen. När han tittade på mig började jag vissla söksignal och gjorde sökgesten med armen. Han kikade på mig nån halv sekund, sen ramlade poletten ner, och han tvärvände, tog kopplet och rusade in till mig! Så här i efterhand känns det som att det var nog en alldeles för avancerad övning att prova på egentligen, men den var som sagt helt spontan och fungerade ypperligt på detta korta avstånd. Snön hjälpte väl till också, springgången var ju given och läderkopplet kontrasterade tydligt i det vita. Och lillen fick fundera lite på vad matte ville. Superduktig kille!
På nyårsafton fick båda något att tugga på nån timme före midnatt. Kasper valde en tjurmuskel medan Lakrits fick ett rätt stort viltben. Ett sådant viltben skulle bokstavligen ha hållit till Kasper i flera år. Lakrits malde sönder det på nån dryg timme. Det blev några vassa bitar som jag slängde, men i stort sett åt han hela direkt. Jösses. Tuggrejerna gjorde iallafall att nyårsraketerna inte störde alls.
Igår kväll, däremot, gick vi en kvällspromenad då man plötsligt från ett berg snett till vänster om oss skjuter upp en raket. Dess orange stjärnor lyste klart på himlen och Kasper fokuserade tydligt på dem. De avslutade i en smäll och då blev han riktigt rädd. Faktiskt första gången han reagerar så, tror det hängde ihop med det tydliga synintrycket. Det var ju inget annat att göra än att promenera vidare och låtsas som det regnade, och som tur var kom det ingen mer raket. De hade väl hittat nån bortglömd stackare från kvällen innan, förstås.

Labrador som vakthund

31 december 2010 / / 4 kommentarer

Vi hade precis nattat hundarna runt tolvsnåret och gått upp på övervåningen. Några minuter senare hörs ett mörkt dovt skall från bottenvåningen. Någon halv minut senare bekräftar Kasper med sin ljusare stämma.

Rolf tittade ut genom fönstret, men såg inget. Nån gång i samma veva konstaterade han att det kommit ett par cm snö på bilen sedan vi varit ute med den mitt på dagen.

Nu på morgonen gick han så ut för att hämta in morgontidningen och ser att bildörren står öppen. Någon har sopat bort snö från förardörren och halva framrutan. Det var inte bortsopat när Rolf tittade ut genom fönstret. Inne i bilen har någon rotat runt i handskfacket utan att ha tagit något. Enda skadan verkar vara att man försökt dra loss knappen till det Nokia-handsfreeset som ändå slutat fungera. Gps:en, som bara sitter med sugpropp i vindrutan, är kvar, liksom några cd-skivor.

Kanske är det tack vare Lakrits inget mer hände? Bilen står kvar och allt verkar intakt. Vet inte varför billarmet inte ljöd, vi får testa det lite närmare idag så att det inte har slutat att fungera.

Äntligen lite bilder från Gyllene Anden

27 december 2010 / / 4 kommentarer

En del kanske har väntat, så här kommer de äntligen – lite bilder från Gyllene Anden.
Ett litet smakprov här, och många fler kommer att läggas upp på annan plats.
Det var inte bara svarta hundar mot vit snö. Det var lågt stående sol, från tidig förmiddag till solnedgång. Många utmaningar och högst varierande resultat på bilderna. Har gett upp att försöka lista ut vilken hund som är vilken. Det får de mer insatta göra…

Gyllene Anden

14 december 2010 / / Kommentarer inaktiverade för Gyllene Anden

Bilder kommer! Har inte haft tid. Men jag måste ju kort berätta att vi var på Gyllene Anden, Thorsvis mock trial, i söndags, Lakrits och jag. Lakrits för att träna passivitet och jag för att fota. Kallt var det, bilen visade -7 på ditresan och -16 på hemvägen. Välorganiserat var det och varm, välbehövlig korv förgyllde dessutom mot slutet.
Slutresultat:
1. T. Glenburgie (Mocca)
2. T. Glenallachie (Alliz)
3. T. Glenlossie (Extra)
4. T. Miltonduff (Skye)
5. T. Glen Spey (Speys)

De där G2-orna är bra svårslagna …

Vinnaren Åsa har fångat en bild av oss.


Hur gick det med passiviteten då? Jag är ganska nöjd. Han pep aningen ibland, men höll sig relativt stilla och tittade uppmärksamt på de äldre hundarna som fick jobba och ha kul. Han var ljudligare mot slutet, men då tror jag det var kylan som gjorde att han fått nog. Totalt sett var det nog en lite väl lång tillställning för honom, men det fanns ingen möjlighet att plocka in honom i bilen för den stod för långt bort.
Jag gick iallafall undan med honom från den kalla lössnön och skaren efter drygt halva grundomgången. Det var lite mindre kallt på vägen och där kunde vi röra oss lite emellanåt.

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2026 Skogsstjärnas hundblogg

Tema av Anders Noren — Upp ↑