På eftermiddagen igår fick Kasper en avkopplande skogspromenad med gula labben Tosca, som hade vett att säga ifrån när pojkspolingen blev för närgången där bak. Vi gick i ett härligt skogsområde med mycket granithällar, mossa och tallar och efter att inledningsvis varit sedvanligt odräglig (ny miljö, ny hund) lugnade han ner sig så att jag bestämde mig för att släppa honom. Han skötte sig riktigt bra och kom på inkallningarna, även om han försvann utom synhåll ett par gånger så jag fick ta till visselpipan. Då rasslade han å andra sidan tillbaka illande kvickt, så jag var nöjd.
När Tosca fick jaga boll nöjde sig Kasper med att springa efter henne, inte i konkurrens om bollen, utan bara nöjet att få hänga med den stora tjejen. Det var lite gulligt…
Imorgon åker vi en sväng till Skåne över dagen, så Kasper ska få komma till en tillfällig dagmatte han varit hos någon gång förut. Det var nåt år sen, så jag vet inte om han minns. Men han har ju blivit äldre och klokare sen dess, så jag hoppas att det ska gå bra.
Senaste kommentarer