Skogsstjärnas hundblogg

Först några kommentarer och tankar kring KT-kursen. När jag tänker tillbaka på de båda dagarna så är det mest negativa att det blev så litet praktisk hundtränartid, och den tid som fanns till det var så komprimerad att man inte hade tid att i lugn och ro ta ut hunden, kissa av den och jobba upp lite kontakt innan själva träningen tog vid. Det blev alltför mycket för Kasper runt ikring för att han skulle kunna koncentrera sig ordentligt. Den aktiva träningstiden kanske räckte till, för Kasper verkade bra trött efteråt, men just det där runt ikring blev alltför tajt. Sen underlättades det ju inte av ett evigt flyttande på bilar, eftersom vi pga. att vi hade hundarna i bilarna stod och blockerade för alla andra hela tiden. För mycket snö fortfarande för att vi skulle kunna köra undan till bättre plats och ändå vara nära huset.
Annars känns kursen kul och det gäller att komma igång direkt nu. Jag har fortfarande inte brutit ner hemläxan i mindre moment, men det står högt på listan.
Tina, det känns verkligen spännande med både kurs och eventuell valp. Anita rapporterar just att ultraljudet säger att det finns en normalstor kull i magen på Guinness! 🙂
Anna, det var kul att höra av dej. Vad har du för hund, också en dsg? Titta gärna förbi igen och kommentera det du läser. Du har ingen egen blogg som jag kan kika in på och följa er?

Jag tyckte det var bra surt igår med all nysnö. Det känns dock mycket bättre idag när solen lyser på allt det gnistrande vita, och den gamla smutsiga snön har dolts av det nya täcket. Kasper var otroligt lyhörd och fin på morgonpromenaden, så jag vågade till och med ha honom lös på gatan (liten lokalgata) en bit och han gick Nära och följde mig när jag vände runt, zickzackade och så vidare. Ett par korta inkallningar och ett Stopp gick också bra. När vi närmade oss stigen in mot gröna ängen ökade han i aktivitet, så innan han fick för sig att dra iväg kallade jag in med en leksak som vi kampade med, och sen kopplade jag upp. Satte honom först så han fick varva ner à la Anitas apportavslutning i förrgår, sen på med kopplet. Tror det var en riktigt bra grej på lille herrn.

Igår var vi på kursdag 2. Även idag var det mycket sova i bilen för hundarna och Kasper fick täcke på sig hela dagen, plus en gosig fleecefilt och gosa in sig i. Kikar man in genom bilrutan ser man inte ens att det ligger en hund där, så bra kopplar han av i bilen. Skönt!

Vi började med teori, sen fick vi två praktikpass på bägge sidor om lunchtimmen. Innan praktiken började fick vi ut långa listor på vilka tre nivåer vi kan välja inför examineringen. Jag valde nybörjarnivå, för även om jag har hållit på med klickerträning ett bra tag har jag använt andra tekniker parallellt, och sådant som läggande under baklänges marsch har vi aldrig provat alls. Att notera är ju att alla moment ska utföras frivilligt och inte på kommando. Det innebär att även moment han egentligen kan måste tränas ut så de kan utföras frivilligt av honom. Likaså kan ligg 1 minut på 20 m avstånd bli tillräckligt svårt, nästa nivå där är gemensamt ligg i 3 minuter. Gemensamt ligg har Kasper ytterst sällan ens provat på. Sen kan det vara kul att nosa på mellannivån om vi får tid till det, det får vi se.

Praktiken gick sedan givetvis ut på att börja öva några av dessa grundfärdigheter. Jag valde att börja med fokus, för det har vi haft problem med ända sedan Kasper var liten. Mycket roligare att nosa runt än att fokusera på föraren. Det kan ju vara en belöningsfråga, men nu hade jag min gott-och-blandat-påse, så vanlig fokus stillastående rakt framifrån gick bra. När jag provade att backa några steg märkte jag att han först tittade ner, gick några steg och sedan tittade upp på mig. Så vill jag ju inte ha det, utan jag började kräva uppåttitt hela tiden från stillastående och när första stegen togs. Här har jag helt klart fallerat tidigare, så det här behöver vi nöta mycket och antagligen inleda varje pass med lite sådant för att successivt tänja ut tiden och antalet steg.

Nästa pass valde jag klossträning. Detta kan ju Kasper mycket väl inomhus, men jag har aldrig provat ute förut. Nu fanns det en träkloss till hands. Det tog någon minut innan han fattade att man skulle sätta tassen på, men sen gick det fort. När sen jag väl fattade (tack, Christina!) att jag borde ställa mig till höger om klossen också för att ge plats åt honom till vänster om mig uppe på den blev det jättebra. Innan dess klev han ner från klossen för att ställa sig jämte mig. Gullnosen.

Efter lunch var det praktikdags igen. Min tanke var att påminna honom om nostarget och sedan föra över den till handen. Handtarget har vi nämligen aldrig tränat. Men då var det som förgjort. Han var absolut inte intresserad av något annat än att nosa omkring. Ett frivilligt backande uppför trappa fick jag, det var allt. Bara att hiva in honom i bilen igen och byta till collien.
Instruktören Grete kom förbi och tyckte att nu var hundarna så pass trötta att vi kunde träna frivillig inkallning så de bara fick springa av sig lite. Jag höll collien medan matte gick bort en bit. När jag släppte sprang hunden och fick halvvägs ett klick, när farten var som högst. Efter tre inkallningar bytte vi till Kasper och det här var ju kul! Inga motivationsproblem alls. Kändes bra att avsluta med detta, till skillnad från förra okonstruktiva övningspasset.

Vi fick en gedigen lista med hemläxor, så nu blir det till att schemalägga träningen fram till månadsskiftet maj/juni. Nästa kursdagar är mån–tis vecka 22. Ska fundera igenom det och försöka få upp en träningsplan i bloggen. Har börjat använda Hundtränaren nu under kursdagarna, det kändes bra. Flera blev intresserade av boken, Lina. 😉

Snart ska vi iväg till dag 2.
Kom på att vi gjorde ytterligare en praktikgrej igår, fast utan hundar. Vi fick jobba parvis där den ena klickades och den andra skulle klura ut varför den klickades (eller inte). Vi lekte hund, alltså. Det var rätt kul och visade på hur frustrerande det blir när man absolut inte förstår nånting.
Jag fick ämnet gå runt ett varv och tänd lampan. Gå runt ett varv knäckte jag snabbt, men sen skulle hon försöka få mig att titta på lysknappen och det var som förgjort. Jag trodde jag skulle titta på henne, och sen fastnade vi.
Min klickerkompis fick ämnet gå in i rummet, stå på ett ben och klappa händerna. Att gå in i rummet och stå på ett ben gick blixtsnabbt, men att få henne att klappa händer var omöjligt. Hon var hela tiden så fokuserad på sina ben och sprattlade åt alla möjliga håll…. 🙂 Jag försökte glömma bort allt annat och bara fokusera på händerna. Skulle de närma sig varandra det allra minsta skulle jag klicka, tänkte jag. Någon gång gjorde de det, jag klickade, och hon trodde att det hade något med hennes benposition att göra. Hon höll armarna utåt nästan hela tiden för att balansera… 😉
Med tiden hade vi säkert fått till det, genom att bryta och börja om igen senare. Men nu hade vi bara tio minuter var, och nådde alltså ungefär 2/3 av vägen. Men kul och nyttigt var det!

Idag var första gången på Canis stora klickertränarkurs. Laddad till tänderna med småhackat godis (kassler, köttbullar, blodpudding i en gott-och-blandat-påse) och lite leksaker i fickan åkte vi dit.
Det visade sig att vi fick kennelhostevarning med påföljd att alla hundar som hade tillgång till bil fick ligga där mest hela dagen. Lite antiklimax, då jag hoppats på att kunna träna lite burträning de här dagarna.
Trött verkar han ha blivit ändå, för nu ligger han i sängen och småkvittrar i sömnen.

Det var mest teori idag. Kasper har aktivt tränat 3 × 10 minuter, det var inte riktigt vad jag väntat mig. I och för sig tror jag inte det fanns något klickerförkunskapskrav på kursen, så det är kanske behövligt för att alla ska få samma grund att stå på. När vi höll presentationsrundan höll jag på att ramla under bordet eller så, för alla (utom jag och någon till) var så otroligt hundvana: en var inne på sin sextonde hund och hade börjat med sin första hund något år innan jag föddes, och fem eller sex personer antingen redan var eller höll på att utbilda sig till instruktörer.
Under praktiken blev jag dock lite lugnare. De personer jag tittade på hade inte hunnit längre i sitt klickertänk än jag, så även om de har gedigen hunderfarenhet står vi nog ungefär på samma nivå klickermässigt. Skönt!
Första praktikpasset gick ut på att i halvgrupp visa varsin instruktör var vi står klickermässigt, hur vi tränar idag. Där fick jag till min förvåning uppleva att Kasper inte alls ville leka eller kampa. Godis funkade, men leken fick vi bakläxa på. Leksakerna behöver helt uppenbart generaliseras mera. Jag som trodde att vi kommit en bra bit på väg där…
Andra och tredje praktikpasset handlade om shejping. Vi fick välja övning från en lista. Klossträning stod överst, men det kan han ju som ett rinnande vatten, så jag valde backa runt föraren. På 2 × 10 minuter kom vi så långt att han backar från utgångsposition runt till ungefär motsvarande position på andra sidan. Inte i ett svep, utan i kanske två–tre steg, men ändå. Att få till sista svängen backa framför mig funkar dock inte än. Oftast backar han då snett utåt (tänk klockan två), och någon gång vände han istället upp och gick med huvudet först tillbaka till utgångsposition. Jag provade att använda en vinkel på huset som stopp, men det var takrinn där, så Kasper var inte så intresserad att traska runt därunder.
Ska se om vi kan få till nåt träningspass här hemma ikväll, anar en fortsättning på detta imorgon.