{"id":206,"date":"2012-03-01T10:43:00","date_gmt":"2012-03-01T09:43:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.heljesten.nu\/?p=206"},"modified":"2012-03-01T10:43:00","modified_gmt":"2012-03-01T09:43:00","slug":"traning-av-horsel-och-linjetag","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.heljesten.nu\/?p=206","title":{"rendered":"Tr\u00e4ning av h\u00f6rsel och linjetag"},"content":{"rendered":"<p>Jag tr\u00e4ffade Annika ig\u00e5r f\u00f6r en stunds solig tr\u00e4ning p\u00e5 Strawberry Fields. Vi b\u00f6rjade med att kasta h\u00f6rselmarkeringar \u00e5t varandra, dvs hunden s\u00e5g inte, utan h\u00f6rde bara dunsen av markeringskastet. Dunsarna blev dessutom olika h\u00f6rbara eftersom vi hade olika tyngd p\u00e5 dummisarna och det var sn\u00f6 p\u00e5 marken. <br \/>Jag stod ute p\u00e5 f\u00e4ltet och kastade medan Annika med hund stod dold i skogen. Hennes hundar har gjort det h\u00e4r f\u00f6rut, och bortsett fr\u00e5n n\u00e5gra kommunikationsmissar oss emellan klarade hennes hundar det hela bra. Lakrits har aldrig gjort detta f\u00f6rut. Han \u00e4r ju en god mark\u00f6r, men nu s\u00e5g jag verkligen hur mycket han g\u00e5r p\u00e5 synen i dessa l\u00e4gen. F\u00f6rsta varvet fastnade han i skogskanten och ins\u00e5g inte att han skulle ut p\u00e5 f\u00e4ltet f\u00f6r att hitta det som fallit. Vi gjorde om, och jag st\u00e4llde mig d\u00e5 precis i skogsbrynet, n\u00e5gra meter innanf\u00f6r gr\u00e4nsen, men s\u00e5 han s\u00e5g vad som skedde. D\u00e5 var det inga problem. Sen backade vi tillbaka till det dike vi st\u00e5tt i f\u00f6rsta g\u00e5ngen, och detta kast uppfattade han ocks\u00e5 bra. Sen f\u00f6ljde ett kast i en annan riktning (tror det var med en l\u00e4ttare dummy) som han \u00e5ter fick sv\u00e5rt f\u00f6r. Omkast p\u00e5 den som gick bra, och d\u00e4rmed avslutade vi denna \u00f6vning. Det h\u00e4r \u00e4r absolut n\u00e5got vi ska tr\u00e4na mera, s\u00e5 snart jag har en frivillig kastare med mig.<\/p>\n<p>Sedan gjorde vi i ordning tv\u00e5 grupper av linjetagsdummisar: nio stycken i en tr\u00e4ddunge och sex stycken vid en stor sten p\u00e5 n\u00e4sta f\u00e4lt. D\u00e4refter gick vi till det tredje f\u00e4ltet och skickade p\u00e5 dungen \u00f6ver dike och f\u00f6rbi slyv\u00e4xtlighet. En sv\u00e5righet var det gamla kastomr\u00e5det som l\u00e5g lite till h\u00f6ger om dungen. Cheysie sprang dit\u00e5t f\u00f6rsta g\u00e5ngen, men riktades om igen och hittade ut till dungen. Sen hittade hon p\u00e5 lite nytt: hon stannade och v\u00e4ntade p\u00e5 nytt kommando ist\u00e4llet f\u00f6r att springa rakt in. Jaha, d\u00e4r fick matte lite att klura p\u00e5.<br \/>Lakrits hade ocks\u00e5 problem f\u00f6rsta varvet d\u00e5 han ville springa f\u00f6r l\u00e5ngt \u00e5t h\u00f6ger, men sen satt det bra. N\u00e4r det bara var en dummy kvar skickade jag Lakrits dit p\u00e5 snedden genom en slybuske. F\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6rledde diket honom att springa i fel riktning, men efter omf\u00f6rs\u00f6k sprang han ut till dungen och b\u00f6rjade s\u00f6ka. Han jobbade p\u00e5 bra men hittade ingen. Konstigt. Jag kallade in honom och bel\u00f6nade f\u00f6rs\u00f6ket med ett kast ut\u00e5t \u00e4ng nummer tv\u00e5. Sedan skickade Annika den rutinerade Tindra ist\u00e4llet. N\u00e4h\u00e4. \u00c4ven hon gick tomh\u00e4nt d\u00e4rifr\u00e5n, och den annars s\u00e5 lyh\u00f6rda hunden dissade nu tydligt mattes kommandon genom att ist\u00e4llet g\u00e5 ut \u00e5t h\u00f6ger mot gamla kastomr\u00e5det f\u00f6r att kolla av om det l\u00e5g n\u00e5got kvar d\u00e4r. Det var ju ingen mening att leta vidare d\u00e4r matte trodde den fanns. Matte kallade in. Vad nu, ingen dummy kvar d\u00e4rute?<\/p>\n<p>Vi fortsatte nu med att skicka mot de sista vid stenen. N\u00e4r Cheysie mallat sig med att h\u00e4mta f\u00f6rsta uppe p\u00e5 stenen kunde ju inte Lakrits vara s\u00e4mre \u00e4n att han tog den andra som l\u00e5g ovanp\u00e5 (resten l\u00e5g p\u00e5 marken runtomkring). N\u00e4r det bara fanns en kvar vid stenen skickade Annika Cheysie dit f\u00f6r att kolla av hennes nya stoppa-med-dummy-i-munnen-id\u00e9. Planen var att om Cheysie stannade s\u00e5 skulle vi bara noncha henne, v\u00e4nda p\u00e5 klacken och b\u00f6rja g\u00e5 allihop, eftersom Annika inte vill beh\u00f6va b\u00f6rja vissla inkallning efter varje skick. Jomen, den lilla damen stannade uppfordrande med dummy i munnen. Vi gick v\u00e5r v\u00e4g och strax kom den gula kanonkulan farandes. J\u00f6sses, v\u00e4nta p\u00e5 mig!<\/p>\n<p>Vi gjorde halt vid dungen och kollade av dummystatusen. Jag hade f\u00e5tt tillbaka alla mina fem, och Annika hade alla sina tio &#8230; utom en r\u00f6d! Just denna r\u00f6da visste hon att hon lagt i en skreva vid stenen och inte alls vid dungen. Vi hade allts\u00e5 p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt lyckats ta en mer \u00e4n vi trodde vid dungen och en mindre \u00e4n vi trodde vid stenen. R\u00e4ddaren i n\u00f6den skickades nu ut p\u00e5 l\u00e5ngt uppdrag att h\u00e4mta in den sista, knepiga \u2013 och visst gjorde flattanten sk\u00e4l f\u00f6r namnet rutinerad \u00e4nnu en g\u00e5ng.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jag tr\u00e4ffade Annika ig\u00e5r f\u00f6r en stunds solig tr\u00e4ning p\u00e5 Strawberry Fields. Vi b\u00f6rjade med att kasta h\u00f6rselmarkeringar \u00e5t varandra, dvs hunden s\u00e5g inte, utan h\u00f6rde bara dunsen av markeringskastet. Dunsarna blev dessutom olika h\u00f6rbara eftersom vi hade olika tyngd p\u00e5 dummisarna och det var sn\u00f6 p\u00e5 marken. Jag stod ute p\u00e5 f\u00e4ltet och kastade [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/206"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=206"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/206\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=206"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=206"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=206"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}