Jag har l\u00e4nge t\u00e4nkt jag skulle milj\u00f6tr\u00e4na Kasper genom att \u00e5ka lite Roslagsbana, buss och s\u00e5. \u00c4nda in till stan har k\u00e4nts lite l\u00e5ngt, och kortare bitar faller sig inte naturligt, utan d\u00e5 skulle det bli en specialare bara f\u00f6r Kasper. Allts\u00e5 har det inte blivit av.
Nu fick jag ig\u00e5r pl\u00f6tsligt ett akut \u00e4rende in till stan och hade inte s\u00e5 stort val. Jag skulle vara borta f\u00f6r l\u00e4nge f\u00f6r att kunna l\u00e4mna honom och att ta bilen skulle bara medf\u00f6ra en massa parkeringsproblem. Allts\u00e5, efter lunch tog vi v\u00e5rt pick och pack och gick till stationen. Jag hade med den r\u00f6da mjuka hundv\u00e4skan med en gosefilt och ett hundben som reserv. Han har n\u00e4stan vuxit ur v\u00e4skan, men kortare stunder fungerar den fortfarande.
P\u00e5 v\u00e4gen dit passerade vi en gr\u00e4smatta och jag sade ”Kissa”. Och han kissade! Det \u00e4r andra g\u00e5ngen nu som jag lyckats f\u00e5 honom att kissa p\u00e5 kommando. Mycket praktiskt, med tanke p\u00e5 att nu skulle han inte f\u00e5 n\u00e5gon mer chnas p\u00e5 en stund. Ska forts\u00e4tta \u00f6va in Bajsa ocks\u00e5.
Jag visste att f\u00f6rsta vagnen var hundfri, s\u00e5 vi hoppade p\u00e5 vagn tv\u00e5. Det \u00e4r mycket s\u00e5nt att h\u00e5lla reda p\u00e5 nu, sm\u00e5 skyltar man tidigare aldrig riktigt noterat. Jag bar Kasper uppf\u00f6r de tv\u00e5 trappstegen och l\u00e4t honom sen nosa runt p\u00e5 golvet vid v\u00e5r sittplats. Jag fick som tur var hela fyrplatsen f\u00f6r mig sj\u00e4lv, s\u00e5 han kunde h\u00e5lla p\u00e5. Efter en stund lade han sig i den r\u00f6da v\u00e4skan och tuggade p\u00e5 benet. Innan vi var framme vid \u00d6stra hade han dock tr\u00f6ttnat och tyckte det var roligare att nosa reda p\u00e5 g\u00f6mda och gl\u00f6mda godisbitar (och annat?) som l\u00e5g i skrymslena. En g\u00e5ng sk\u00e4llde han till \u00e5t n\u00e5gon som passerade, men jag intresserade honom f\u00f6r en godis, och d\u00e5 gl\u00f6mde han bort det hela.
Allt gick allts\u00e5 bra och v\u00e4l framme fick han g\u00e5 sj\u00e4lv p\u00e5 perrongen, bli buren i rulltrappan, g\u00e5 sj\u00e4lv i trappan ner under gatan och upp igen till 4:ans h\u00e5llplats. Vi fick v\u00e4nta n\u00e5gra minuter innan bussen kom, s\u00e5 han kunde nosa runt lite f\u00f6rst.
Jag tog honom i famnen upp p\u00e5 bussen och vi satte oss vid utg\u00e5ngen. Halvv\u00e4gs till St Eriksplan kom en dam och satte sig bredvid oss. Hon visade sig ha hund sj\u00e4lv, s\u00e5 det var okej att han nosade. Vi steg av utan incidenter och promenerade l\u00e4ngs R\u00f6rstrandsgatan bort dit vi skulle. Gatan \u00e4r inte s\u00e5 stor men full av liv och r\u00f6relse, och Kasper hade fullt sj\u00e5 att titta p\u00e5 m\u00e4nniskor, barnvagnar, cyklar och att nosa p\u00e5 stolpar. Han gick dock mycket fint vid min sida n\u00e4r jag bad honom. Sk\u00f6nt! Vi passerade bara en hund (liten pudel) p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll, och trots att han blev intresserad kunde jag dra honom f\u00f6rbi utan st\u00f6rre problem. Han v\u00e4nde sig dock om och ville dit.
Den adress jag skulle till har en reception och m\u00e5nga anst\u00e4llda. Jag ville undvika problem, s\u00e5 utanf\u00f6r huset stoppade jag ner Kasper i v\u00e4skan och gick f\u00f6rbi receptionen med en aningens gungande, men tyst, v\u00e4ska. Jag skulle in i labbet d\u00e4r det bara satt tv\u00e5 personer, s\u00e5 Kasper fick komma ut och h\u00e4lsa. Det finns m\u00e5nga ol\u00e4mpliga saker i detta rum, s\u00e5 han fick finna sig i att vara bunden hela tiden. Lite gn\u00e4lligt var det, men att f\u00e5 brotta ned M under liggandes fotosession var trots allt kul.
In i v\u00e4skan igen f\u00f6r utpassage. Nu var v\u00e4skan \u00e4nnu tr\u00e4ngre, f\u00f6r jag hade stoppat i en kartong jag skulle ta med hem. Det gick iallafall. Nu h\u00f6ll sig v\u00e4skan helt stilla. Han var nog tr\u00f6tt. Jag bar honom hela v\u00e4gen bort till 72:ans bussh\u00e5llplats. D\u00e4r fick han komma ut och str\u00e4cka p\u00e5 sig precis innan bussen rullade in. Nu var det lite mer folk, men vi fick sitta ifred l\u00e5ngt bak i bussen. Kasper gillade att sitta och titta ut genom f\u00f6nstret, och att rulla ihop sig i famnen och vila.
P\u00e5 \u00d6stra var det en kvart eller s\u00e5 kvar till t\u00e5get skulle g\u00e5, men det stod redan inne. Jag passade p\u00e5 att l\u00e5ta Kasper sj\u00e4lv kliva p\u00e5 vagn 2 i sin egen takt. Han tvekade en stund nere p\u00e5 perrongen men n\u00e4r jag klivit upp best\u00e4mde han sig f\u00f6r att den d\u00e4r trappan nog var okej och s\u00e5 tog han spr\u00e5ngen in p\u00e5 t\u00e5get.
Vi satte oss i andra b\u00e5set och jag \u00f6ppnade v\u00e4skan \u00e5t honom. Men den var inget intressant l\u00e4ngre. Nu fanns ju ett t\u00e5g att unders\u00f6ka. Snart l\u00e5g han dock lugn i min famn och f\u00f6rs\u00f6kte sova. Alla stopp med folk som gick p\u00e5 och av v\u00e4ckte honom s\u00e5klart, men vila lite fick han.
Sammanfattningsvis: en tre timmar l\u00e5ng stadsresa som fungerade riktigt bra. Som matte fick man ju vara v\u00e4ldigt aktiv och p\u00e5passande hela tiden, speciellt p\u00e5 inresan, medan hemresan d\u00e5 han var tr\u00f6tt var mer avslappnad. Men kanon att veta att det faktiskt fungerar att \u00e5la t\u00e5g och buss. Nu \u00e5terst\u00e5r tunnelbana, men det f\u00e5r bli en annan g\u00e5ng…<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag har l\u00e4nge t\u00e4nkt jag skulle milj\u00f6tr\u00e4na Kasper genom att \u00e5ka lite Roslagsbana, buss och s\u00e5. \u00c4nda in till stan har k\u00e4nts lite l\u00e5ngt, och kortare bitar faller sig inte naturligt, utan d\u00e5 skulle det bli en specialare bara f\u00f6r Kasper. Allts\u00e5 har det inte blivit av.Nu fick jag ig\u00e5r pl\u00f6tsligt ett akut \u00e4rende in […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1323"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1323"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1323\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1323"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1323"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.heljesten.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1323"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}