Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Månad: augusti 2011 (sida 2 av 2)

Sök och vattenmarkering

13 augusti 2011 / / Kommentarer inaktiverade för Sök och vattenmarkering
Idag fick vi sällskap av Monika och Mio för lite apporteringsträning. Vi började med ett sök där Lakrits gick skapligt långt ut. Jag skickade sen en sista gång då Monika gått ut en bit i sökområdet och skjutit ett litet skott med sin låtsaspistol. Tack vare henne gick han nu längre ut och tog en av de yttersta apporterna. Är nöjd och har nu en plan på hur jag ska träna att få ut honom längre. Ett stort framsteg var att han inte i något skick visade tveksamhet när han skulle iväg. Förhoppningsvis var jag tydligare och han har uppenbarligen lärt sig bättre vad det handlar om – att man kan skickas många gånger ut åt samma håll fast han inte sett något falla. Jättehärligt!
Monika körde Mio som efter något initialt tjuvningsförsök hämtade in apporterna bra. Hon tyckte dock det var lite jobbigt att vänta på Lakrits först – nyttigt att få vänta på sin tur …

Sen gick vi ner till näckrosdammen och jag visade var man kan stå på motsatt sida och kasta markeringar. Även här fick Lakrits börja. Vi har inte varit här sedan den gången då vi tränade med husse och avslutade med ett rakt fint skick till markeringen, så jag är jätteglad att kunna säga att alla tre skicken idag var kanonraka och fina, utan tillstymmelse till tvekan. Nästa gång måste jag försvåra på något sätt. Får fundera på det.

Vi avslutade med att fika och låta hundarna varva ner och bli lugna. En bra träning, tack för sällskapet!

Dirigeringsträningen reparerad

12 augusti 2011 / / Kommentarer inaktiverade för Dirigeringsträningen reparerad
Häromdagen körde jag en omgång med vänster-, höger- och backdirigering i trädgården med Lakrits. Det gick skapligt bra och jag började blanda lite olika. Han gjorde rätt ungefär två gånger av tre, tredje satt han kvar lite osäker på vad jag menade. Här borde jag ha brutit efter en lyckad omgång.
Men jag trodde att poletten var väldigt nära att ramla ner och tänkte att jag kör en runda till. Nu chansade han fel på en och jag bröt honom (inte särskilt hårt). Efter det var det som förgjort. Han bara satt kvar och tittade, vågade sig inte ut alls. Och jag började bli övertrött, borde in och lägga mig. Men jag ville ju sluta med något bra. Alltså fortsatte jag, försökte underlätta genom att gå bort till bollen/lilldummien och lyfta på den, jonglera lite med den, lägga tillbaka den så han såg tydligt. Men icke. Kvar satt han. Efter alldeles för många omförsök tvingades jag av komplett utmattning att bryta trots att vi inte lyckades.
Det var alltså med viss bävan idag som vi begav oss till gröna ängen för att börja om med vår dirigeringsträning. Nu backade jag totalt, lade bara ut en enda boll och första gången fick han följa med ända fram för att se var jag lade den. Sedan körde vi klockan runt med bara Back. Till min stora glädje tog han alla fyra direkt, utan någon som helst tvekan! Skönt! Jag är så glad att mitt sabbande häromdagen inte satt större spår i den lilla lakritshjärnan.
Vi pausade med lite närsök och körde sedan klockan runt med Vänster. Det gick lika bra det, så jag lade ut en femte åt både vänster och höger (sist), men skickade än en gång åt vänster. Den satt precis lika fint. Då avslutade jag genom att skicka på ett vanligt linjetag snett bort till den högerlagda bollen. Inga problem det heller.
Vi lattjade runt lite och gjorde något mer närsök innan vi avslutade med lite lydnadsfotgående. Han tittar så fint upp på mig och minns precis vad klickern betyder, fast det var hur länge sen som helst som jag hade den framme till honom. Lydnad? Jo, vi kommer troligen att hoppa in i en fortsättningskurs i tävlingslydnad i höst på klubben, det finns en plats ledig som ingen verkar vilja göra anspråk på. Så då tänkte jag att just fotgåendet borde vi borsta av litegrann innan dess.
Håller också på att kika lite på några retrieverprov att anmäla oss till under hösten. Får se hur det blir.

Rallyträning

5 augusti 2011 / / 2 kommentarer
Var en sväng på klubben idag och träffade Carola och Agneta för lite rallyträning. Det är ju inte min bästa period just nu, men det funkade faktiskt över förväntan, bara jag vilade lite mellan varven.

Jag började med att låta Kasper springa i flexit och Lakrits fick hämta lite bollar som jag kastat med en spagettislev, så de fick rusa av sig den värsta springivern. På flygfältet bygger man för övrigt nu upp allting inför STOKK:s stora hundutställning som är i helgen.

Carola hade gjort en liten bana med mest frontvändningar. Kasper började lite ofokuserad, men jag vägrade starta honom när nosen åkte ner i marken direkt. Efter cirka fyra omstarter fungerade det och jag fick med mig honom. För att vara första gången på hur länge som helst gick det bra, även om han fastnade på frontvändningarna på tillbakavägen. Han ville inte stanna utan skynda in i mål …

Efter lite vila tog jag Lakrits på samma bana, och med tanke på att han bara sett rallyskyltar en gång tidigare gick det riktigt bra.

Inför omgång två byttes en skylt ut mot Läggande under gång och Agneta ville ha upp spiralerna att träna på, så banan förlängdes med dem. Eftersom marken är torr och varm var det inga problem att få Kasper att lägga sig under gång, men jag hörde efteråt att vi visst sträckte kopplet en del under raksträckorna på spiralen. Fick tipset av Carola att träna längre sträckor fotgående, kanske 25 meter. Får tänka på det.

När det blev Lakrits tur förenklade jag läggandet, för han kan ännu inte Läggande under gång. Han fick sätta sig och sedan Ligg, så körde vi resten av banan som den var tänkt. Det gick jättebra, han är ju aningen mer förig än lillfläckis. 😉

Linjetag med lite dirigering

3 augusti 2011 / / Kommentarer inaktiverade för Linjetag med lite dirigering
Jag hade med en tennisboll på promenaden idag och efter några inledande övningar på gröna ängen hamnade vi på skolgården. Där lyckades jag smyga ut tennisbollen i en tuva decimeterhögt gräs utan att Lakrits observerade detta.
Jag skickade honom på ett okänt linjetag, men han fastnade halvvägs vid det ställe där han precis innan bajsat. Typiskt. Kallade tillbaka honom och provade igen. Nu sprang han lite osäkert mot en kissten, så jag kallade in på nytt. Jag lämnade honom och gick bort till gömstället. Jag tog inte upp bollen, men kastade en liten kotte där och grävde lite intresserat med handen i gräset intill och pep lite entusiasmerande (?) innan jag gick tillbaka till honom igen.
Nu blev det ett rakt och säkert skick. Jag blåste sök (med munvissling, hade ingen pipa med mig), men efter ett par slag i närheten vidgade han sig rätt snabbt och sökte sig bakåt lite väl yvigt. Det innebar att han kom ut på en parkeringsplats och lite väl nära Skolvägen som går bredvid. För att inte riskera att någon kom beslutade jag mig för att kalla in honom på nytt.
Han kom infarande precis i rätt linje med bollen! Jag beslutade mig därför för att chansa på ett Stopp. Upp med högerhanden och stoppvissling. Han stannade, även om det blev ett par tveksamma steg. Så stod han still och tittade på mig. Då befann han sig ett par meter bortom bollen, så jag böjde mig med handen i en låg båge vid marken och visslade närsök. Han tog den i princip direkt och kom in för avlämning.
Med detta braiga avslut fick det räcka med övningar på den här promenaden.

Tre markeringar över näckrosdammen

2 augusti 2011 / / 4 kommentarer
Vi började med att gå och titta ut var kastare Rolf skulle stå, samt lämnade gnällspiken Kasper uppbunden på den sidan. Sedan gick Lakrits och jag tillbaka till startpunkten.
En liten filmsnutt beskriver de tre markeringsförsöken tillsammans med texten nedan.

Kast 1:
Lakrits simmade krokigt ut, och höll på att vända med bara några meter kvar. R kvackkastade en ny (den låg på marken, så här drabbades filmsnutten av lite sjösjuka), och då vände Lakrits tillbaka och tog den. Han tvekade sedan inför returen. Jag blåste ett antal inkallningar och han tog till sist en sidväg och gick upp på ön och försökte alltså hitta landvägen tillbaka till matte. Jag nejade, blåste och uppmuntrade. Då valde han rätt. 😉 Dock lämnade han av dummien rakt ner i sanden framför mina fötter och skakade sig.

Kast ‎2:
Lakrits simmade 2/3 av vägen rakt, sen tog han samma sidväg in som han valde ut förra gången. Här höll han på att vända bara några meter från land tills Rolf stödkvackade. Han stod och tvekade igen, så två inkallningssignaler krävdes. Han började utsimmet via sidovägen igen, men jag peppade honom att komma tillbaka den raka, men antagligen väldigt bevuxna, vägen och alltså skippa ön. Nu fick jag dummien i hand, följt av skakning. Som belöning fick han tillbaka den.

‎Kast 3:
Denna gång gick han rakt ut. Inget stödkvackande från Rolfs sida behövdes som sist. Han tog dummien och tvekade lite. Jag ropade Bra och blåste en enda inkallning, och då kom han spikraka vägen och lämnade av fint i hand före skakning. Jag valde att sluta där trots att Rolf hade en dummy kvar på sin sida. Sluta med positiv minnesbild!

Sen roade jag mig med att kasta några träningskast med dummien, det är fasiken vad svårt det är att få till dem som man vill ha dem. Lacke hämtade glatt oavsett mina fulkast.

Nyare inlägg

© 2026 Skogsstjärnas hundblogg

Tema av Anders Noren — Upp ↑