Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Månad: mars 2008 (sida 2 av 3)

Helgvila

Matte tycker att jag busat och dragit för mycket i kopplet de senaste dagarna. Vadå? Kan man inte ens få vara ifred och göra som man vill när det är påsk?
Nä, nu måste jag sova lite…

Lagt till besöksräknare

Nu har jag lagt till en besöksräknare i layouten. Står givetvis på 1 nu, får se hur den tickar på…

Kasper gosar

Vem kan motstå en sån påskpuss? Hoppas han inte hittat nåt allt för intressant att käka inne i stan…

Stadspromenad i vinterskrud

Vintern är tillbaka. Det hindrade inte oss från att ta en stadspromenad på långfredagen.

Vad mycket det fanns att nosa på och undersöka. Svårt att få kontakt med Kasper. Träning i att inte hälsa på andra hundar, fick hindra ett par lösa hundar i Humlegården från att springa fram till Kasper. Min mörka röst gjorde ena hunden skitskraj. 😉 Nästa gång nöjde jag mig med polismans tecken och Nej, och det räckte för den hunden.

Bilder från Cattlins kurs

Cattlin har lagt upp en blogg med lite kursbilder från 11 mars. Kul, där ser man Kasper skutta över hindret.
http://kursbilder.herdinginstincts.se/

Kasper är ojämn


I helgen hade vi besök. Kasper tyckte det var jättekul att busa med två-och-ett-halvtåringen. Pojken i sin tur tyckte det var skojigt att leka dragkamp med repbollen, och fick på så sätt Kasper att följa fint bakom sig. Man har vissa fördelar av att vara så där liten. Så enkelt har jag aldrig fått honom att gå så där fint. Häpp.
Igår var vi på VaBK-kurs och Kasper var kanonbra! Vi passerade hundar en masse, hälsade med hunden vid sidan, gick zickzack mellan koner och annat. Kasper fick visa hur man går balansgång på bänk. Inga problem för en gårdshund.
Lite snöade det, men inte värre än att han stod ut. Värre var det ikväll på Cattlins kurs. Mer snö, och efter halva tiden hade han fått nog. Han busade en gång genom att sticka till först taxen och sen gårdshunden när han skulle sitta fint och vänta på att få hoppa hinder, så sen blev det koppelhoppande. Annars var han rätt svår att få kontakt med, inte alls samma geist som igår eller förra gången hos Cattlin. Tror det var vädret. Ojämn är han iallafall, men det kanske är naturligt.

Kasper busar


Kasper och Enzo fick busa i skogen igår. Riktigt mycket bus blev det.
Men när Kasper drog iväg och inte syntes till på typ en kvart blev det koppel resten av promenaden. Nu kommer det definitivt att dröja innan han släpps lös i skogen igen…

Kasper miljötränar

Mitt på dagen träffade vi Enzo och de fick springa av sig lite extra. En kort stund stod de lugna och drack vatten sida vid sida ur en pöl. Då skulle man haft kameran med. I övrigt busade de runt. Kasper drog iväg alltför långt bort, men kom som tur var när jag ropade på honom. Testade att gömma mig, men då var Enzo snabbare att hitta mig än Kasper var.

Pratade ju med VaBK-instruktören härom dagen om mer miljöträning, så ikväll åkte vi till klubbens torsdagsträning på appellplanen. Kom lite tidigt, så det vara bara ett par hundar där. De stod och snackade vid sidan, så jag gick direkt ut på planen och lät Kasper nosa och tränade kontakt och lite enkla saker som sitt och backa.

Efter en stund fick jag hjälp av kvällens tränare med koppelgåendet. Jättebra tips som fick oss att komma vidare! Har läst tidigare om att gå åt andra hållet när hunden drar i kopplet, och har testat det med stor frustration som följd hos oss båda. Nu först trillande poletten ned – man ska inte vänta tills hunden är framme i koppeländen, utan vika av när hunden är bredvid en! Vilken wow-känsla när det fungerade! Sen tog tränaren fram koner och ställde ut ganska tätt, och vi började snirkla. I början missade Kasper ofta en kon, men han blev mer och mer lyhörd för hur jag gick, kom närmare mig. Tränaren började säga Bra, varpå jag klickade och belönade. Precis som vi ska göra hos Cattlin nästa gång. Det gick verkligen kanonbra och tränaren tyckte också att vi avancerade. Känns så skönt när det äntligen börjar fungera!

När vi tröttnat på detta gick jag bort och lyssnade lite på apportsnack, och vi kikade på hundar som tränade ruta. Båda sakerna är sånt vi nosade på hos Cattlin sist, och det var kul att se hur hundar som kommit längre i sin träning betedde sig. Det blev enklare att förstå åt vilket håll vi siktar hos Cattlin. Kasper fick då sitta och titta på de andra hundarna. Lite gnälligt, men på det hela taget skötte han sig fint. Så snart det kom nya hundar blev han genast mer orolig och ville dit, men inget jätteproblem.

Kasper lär sig tålamod

Kasper har lärt sig vänta fint på korven som ligger på tassen. Två gånger har jag lyckats med placering på nosen också, men det gick inte när det var filmdax.

Kaspers måndags- och tisdagsträning

VaBK – första praktiktillfället (mån)
Vi skulle samlas vid bilarna med hundarna inuti. Värsta lervällingen på parkeringen. Väl där hade de ändrat sig, nu skulle vi göra detta nästa gång istället uppe vid deras bilar, längre från vägen, om någon skulle sticka. Alltså hade jag ingen chans att låta Kasper få nosa runt i förväg. Vi skulle gå på rad upp till stugan och appellplanen. Jag gick först och Kasper var givetvis heldragig. Lade en loop runt midjan på honom (half-hitch) så han lugnade ner sig.
Första halvan av lektionen handlade om att passera de andra hundarna på utsidan och insidan. Nästan samtliga var mycket dragiga. Sen skulle vi binda kopplet i midjan och gå utan att hålla i kopplet, styra hunden i sidorörelser med kroppen istället för att dra med handen. Helst skulle vi vara tysta, men det går stick i stäv mot vad jag lärt mig hos Eva, så det struntade jag i. Det var svårt att styra med kroppen, särskilt åt vänster, då jag var rädd att trampa på Kasper med mina dubbskor. Kan nog vara värt att öva lite på.
Vi hade teoripass mitt i lektionen och tog in hundarna och band dem i väggkrokar. Kasper satt i en hörna med en golden på ena sidan och en vit herdehund på andra sidan. Bägge urintressanta. När han inte fick komma till dem gnällde han konstant hela tiden. Mycket enerverande för alla. En gång lyckades han tråckla sig ur sele+halvstryp (hade för säkerhets skull bundit upp honom i båda delarna) och hann fram till golden. Nästa gång måste jag försöka komma ihåg att ta med ett vanligt halsband.
När vi kom ut igen var han mycket mer fokuserad. Kanske vande han sig vid tanken på de andra hundarna, trots allt, därinne. Vi fick öva att gå slalom mellan uppställda koner, lite sitt-och-stanna-kvar. Detta kan han ju egentligen, och med den bättre fokuseringen slutade lektionen inte alls så illa som den hade börjat.
Frågade handledarna efteråt om detta med nya ställen, dofter och fokusering, och fick rådet att försöka komma på torsdagsträningarna för att miljöträna honom mer. Antingen träna själva, eller bara sitta vid sidan av och passivitetsträna. Ska försöka det på torsdag, är nog precis vad Kasper behöver.
Inga egentliga nyheter på lektionen, det som gav något var miljön och hundstörningarna.

Cattlins fortsättningskurs – andra kurstillfället (tis)
Vi hade en riktigt givande kurskväll hos Cattlin igår. Åkte tidigt och besökte Skoby hundhotell på ditvägen (riktigt bra ställe, var mitt intryck), sedan fick han nosa runt i lugn och ro på gräsplanen. Sen började vi träna lite smått, enkla grejer för att få upp kontakten och intresset. Lagom tills vi var uppvärmda kom de andra, och han blev givetvis superspeedad igen. Men inte värre än att när den riktiga träningen började så kunde han fokusera nästan hela tiden på mig och det vi skulle göra. Jättekul!
Vi var fyra hundar, två större (en storpudel och en svart av okänd sort) och två mindre (en långhårig tax och Kasper). Den andra gårdisen var hemma magsjuk, stackaren. Vi övade på att gå, stanna, vända helt om osv. För samtliga sade Cattlin att hundarna gick för långt ut, satte sig snett osv. Här kändes det som att vi var på någorlunda samma nivå, vilket är kul. Nästa gång ska vi jobba parvis med detta, så man slipper kika ned på sin egen hund. Cattlin menade att blicken mot hunden gör att hunden kan trängas ut åt vänster, så om man inte tittar utan går rakt fram finns chansen att hunden kommer in närmare. Träningskompisen ska då meddela när hunden går rätt, så man kan klicka och belöna vid rätt tillfällen.
Vi fick prova att bära apportbockar. Kasper fick en liten i trä, och blev intresserad av den genast. Vi lattjade runt lite med den och jag klickade så snart han bet tag i den på rätt sätt. Han hade en tendens att bita i kulan, vilket han givetvis inte fick belöning för. För att vara första gången tycker jag vi kom riktigt långt med detta också.
Sedan tränade vi lite target igen, det var längesen. Kasper fick ett för honom helt okänt blått lock och han fattade direkt att det var en target. Så kul! Vi lade targeten i bakkanten av en ruta som inramats av fyra röda koner, detta för att lära hunden att springa in i rutan och stanna där, tydligen en del av lydnadsmomenten om man ska tävla. Tanken är att hunden så småningom ska få bilden av att targeten ligger inne i rutan, och sen söka sig in även om en target är dold eller saknas (på tävling tror jag rutan måste vara tom), då ska de fyra konerna ge rätt associationer och hunden ska göra rätt ändå. Nåväl, det kommer väl att ta ett tag innan vi når dit, men nu fick jag ytterligare en anledning att köpa en bunt koner. Hade ändå funderat på det för att göra småhinder till trädgården, plus att ha till Saras övningskörning, så hon lär sig bilens fyra hörn.
På slutet fick vi hoppa lydnadshindret. Tre plankor för Kasper vilket är hans mankhöjd och den höjd man ska hoppa på riktigt. Han har inga problem alls med detta. Efter ett par gånger kunde jag sätta honom, koppla loss, säga stanna kvar, gå till andra sidan och kalla på honom med god belöning. Efter ett par hopp fick han upp farten och började tycka det var riktigt kul. Cattlin fotade, får se om det blev nåt…

Äldre inlägg Nyare inlägg