Ända sedan i fredags har jag nu sovit uppe och det har gått bra. Vid något tillfälle har han gnällt. Då har jag gått ned och tagit ut honom, sedan lagt honom i sin bädd igen och gått upp och lagt mig. Strålande! Hoppas det fortsätter så. Sängen står kvar fortfarande, utifall att, men vi tar nog bort den till helgen om allt fortsätter att gå lika bra.
Igår började vi så på valpkurs i Gottröra. Handledaren körde med klicker, vilket passade mig utmärkt. Vi var bara 4 ekipage, varav en sheltie på 1 år som hade fått diagnosen höftledsdysplasi. Vår nya hundkompis Enzo, som vi träffade i fredags, har ju opererat båda sina bakben (frisk nu, tack och lov) så shelties verkar lite otursförföljda. Sen var där en Rhodesian Ridgeback som jag visst lockat dit via Hundar för Alla, han var en dag yngre än Kasper. De båda yngsta hundarna var representerade med gruppens största resp minsta hundar. Den fjärde hunden var en (dvärg-?)schnauzer på 4 månader.
Vi fick träna kontakt, att komma in och gå bakom och sätta sig på vänster sida, samt kontakt med backning så hunden följer med – nästa steg där är att man själv vänder sig åt höger och därmed automatiskt får hunden på sin vänstra sida. I hemläxa har vi utöver dessa moment även att träna på target.
Det gick riktigt bra att träna efter den inledande stundens iver över andra hundar, förutom de sista fem minuterna när han verkligen hade fått nog och var trött. Sen sov han som en stock i bilen och hemma.
Igår innan på dagen träffade han dessutom storpudeln Freja, 5 år, som mycket lugnt och stoiskt stod ut med Kaspers ivriga påhopp. Det var knappt han nådde upp till hennes rygg ståendes på bakbenen. Så nu har vi massor av hunderfarenheter att bygga vidare på.
Senaste kommentarer