2012-08-25
Gick och lade mig jättetidigt, var dödstrött. Sov nog tio timmar. Det var ganska svalt idag, ca 22 grader bara, så det blev långbyxor för första gången sen vi kom hit. Jobbade lite på förmiddagen och efter lunch åkte vi iväg allihop till La Borne utan att ha denna fina situationsplan med oss, men vi hittade ett antal poterier ändå och lyckades inhandla några små skålar, en hög vas (som ersättning för den städpersonalen haft sönder) och en djup tallrik. En riktigt produktiv dag, alltså.
Sen for vi vidare till dammarna vid Badineau i Barlieu och kikade på trial, det vill säga motorcyklar som körde upp på hinder av olika slag. Sen var det en brandman med sin vita herdehund som visade upp personsök, några som klättrat upp i ett träd och som hunden sen fick leta fram.
Trial moto.
Sökuppvisning med vit herdehund.
Därutöver var det försäljning av diverse drycker och grillad korv. Sen skulle det bli nån brandmannabal på kvällen, men vi åkte vidare och hittade slottet Château de laVererrie, riktigt fint och välkomnande med vacker dammspegel, runda torn, borggård som man fick gå in på och allt.
Château de la Vererrie.
Vi hittade en staty att träna på. Det var en soldatstaty, som en lokalbo mycket riktigt påpekade skulle behövt sin bajonett, men den renderade bara ett skall. Sen var Lakrits lugn. Tur, för jag hade bara en enda godis i fickan.
Sancerre igen, sett från väster.
Vi åkte hem och lagade middag, riktigt mört och fint kött med god coleslaw och sallad till. Efter middagen gick vi alla upp på vinberget bakom huset. Jag hade med några apporter och lade till Rolfs skräck ut dem utmed de cementerade vingårdsvägar som går både kors och tvärs genom vinfälten. Skräck för att han var rädd att Lakrits skulle springa in bland vinstockarna och förstöra skörden. Jag, som litade på min hund, var inte lika orolig. Dock såg jag noga till att han såg var jag lade ut apporterna, så det inte skulle vara någon tvekan. Jag ville inte ha något sökbeteende, utan var ute efter riktigt långa linjetag. Och det fick jag. Första gången stannade han upp vid en glugg i vinplanteringen och ville springa in där. Han tog dock mina åthutningar bra trots det långa avståndet på ett par hundra meter. Rolf fick gå bort till dummien och motivera upp. Samma distans åt andra hållet, också förbi planteringsgluggen, gick utmärkt, liksom de apporter jag körde i den branta sluttningen uppåt respektive nedåt. Det finns några filmer som Rolf tog som visar hur fint han ångar på i den branta backen, men det är högst tveksamt om dessa filmer blir redigerade innan vi kommer hem.
Senaste kommentarer