Skogsstjärnas hundblogg

Om dsg Kasper och jaktlabben Lakrits. Nu också lillasyrran Sansa.

Kategori: dsg (sida 28 av 66)

Cykeltur och valpnamn

Det är lite för blåsigt för att solen ska värma så där skönt som man tror när man tittar ut genom fönstret. Kasper och jag tog iallafall en skön cykeltur på en halvmil. Nu sover han sött.

A2-kullens officiella namn är klara:

Hanarna  Aberfeldy  Ardmore  Aultmore
Tikarna  Ayrshire  Annandale  Ardlair

Jag vet ju inte vilket hannamn just min lille får, men inget av dem känns som något man kan göra ett vardagsnamn av. Skulle vara Ardie, men nä, det får allt bli Lakrits. Kasper och Lakrits, känns som en bra kombo.

Däremot är det ju ett antal whiskysorter som nu måste jagas rätt på och provas. Hmmm, kollar på Systembolagets vanliga lista:

Aberfeldy – här finns det en 21-årig till det facila priset 875 kronor.
Ardmore och Aultmore saknas.
Alla tikar saknas också.

Går vidare till beställningssortimentet:
Här finns det fler Aberfeldy:
Aberfeldy 10-årig 1999 för 609 kronor
Aberfeldy 12-årig 1997 för 849 kronor
Aberfeldy Bourbon Cask 15-årig 1994 för 872 kronor
Aberfeldy Old Malt Cask 14-årig för 859 kronor
Aberfeldy Old Malt Cask 26-årig 1974 för 1695 kronor (ojsan!)

De andra hannamnen finns också i beställningssortimentet:
Ardmore 1993 för 655 kronor
Ardmore 13-årig 1994 för 859 kronor

Aultmore 15-årig 1992 för 699 kronor
Aultmore Natural Strength 11-årig 1989 för 797 kronor
Aultmore Provenance 11-årig 1996 för 675 kronor
Aultmore Raw Cask 18-årig 1989 för 1 099 kronor
Aultmore Sherry Cask Finish 17-årig 1989 för 928 kronor

Tikarna hittar jag fortfarande inte, men hanarna tar ju ett tag att beta sig igenom… 🙂
Annandale visar sig vara ett sydafrikanskt vin, däremot.

Lika nöjd med västen som Kasper är med lekkompisen

Nu måste jag ju få västen fotograferad också. Svårt att fota sin egen rygg, så det får vänta tills husse är hemma igen imorgon.

Premiärtest av insydda västen


Det var himla praktiskt att ha långa taxen där, plus att lägga undan kopplet i under leken.

Lördagslek med Freja, 7,5 år


De här båda leker så fint, lägger sig ner omväxlande, hoppar och skuttar, gör lekinviter. Bättre hundlek än så här ser man inte…

Rallyträning

Ikväll var det dags för rallyträning igen. Kom lite tidigt och hade nästan fått klart en bana när Agneta G dök upp med basenjin Thella. Vi finslipade banan tillsammans och gick en liten promenad medan några andra ekipage hade skotträning. Traktens fotbollslag hade också träning ikväll lite längre bort, så störning fick vi.
Jag körde banan tre gånger, varav jag belönade enskilda moment några gånger de första omgångarna. tredje varvet körde vi rakt igenom. Då tittade Agneta på oss och jag fick veta att det inte varit några koppelsträckningar (bra!) men att jag går lite framåtböjd. Likaså gjorde vi någon stegmiss vid skylten 1 steg-stopp-2 steg-stopp-3 steg-stopp. Hon trodde absolut vi skulle klara oss om det varit tävling. Kanonbesked! Jag får försöka komma ihåg att sträcka lite mer på mig och så får vi träna 3-stegsskylten lite extra nu.
Thella är följsam men lättstörd. Hon får koncentrationssvackor när hon får syn på någon annan hund eller människa. De ska därför inte tävla än utan träna lite mer först.

Nu när jag kom hem läser jag på Thorsvi-bloggen att Guinness har valpat. Det blev en akut historia med två döda tikar, men också tre + tre levande puppies. Därmed vet jag ännu inte om det räcker till någon valp till mig, utan jag får vänta och höra imorgon. Usch, vad jobbigt! Vill såklart ha en, har ingen reservplan om det inte blir så.

Vad tror ni om detta?

Husse roade sig i helgen med att ta med Kasper in till stora staden. Han plåtade denna bild.
Vad tror ni, är det nån som går på denne lätte? 😉

Ryktet säger …

… att Kasper letade efter mig i sängen det första han gjorde när han kom in i sovrummet i morse. Sånt värmer!

Rallygänget… blev bara jag

Det är mycket kursverksamhet på klubben nu, men vi var iallafall några som lyckades bestämma att vi skulle träffas och köra rallyträning i eftermiddags. Jag stressade för att hinna dit till 17.30 men hittade bara några kursledare som förberedde sig lite inför kvällens kurser.
Tja, bara att plocka fram skylthållare och skyltar. Anette kom med en banritning – bra, då slapp man tänka själv. Den hade använts till någon tävling tidigare, så det kändes ju bra. Det finns en ny skylt med i version 0.7 (Sitt, Stå) som vi allt får träna lite extra på. Kasper tar ett eller ett par steg bakåt när han ställer sig upp. Hittills har jag inte brytt mig så mycket eftersom vi inte haft användning av det mer än på kul, men ska det nu användas i rallyn får vi allt ta och slipa lite på det. Antar att det bästa är att tajma klickandet lite bättre. Nån som har fler tips, så fram med dem bara!
Det tar ett tag att meka upp en bana på egen hand. Kasper låg i bilen så länge, så när han kom ut fanns alla skyltar på plats. Plus en del kursmänniskor som strömmade till och från klubbstugan. Inga hundar dock, eftersom alla tre kurserna hade teori idag. Det blev lite lagom störning för Kasper och han höll ihop bra. Jag klickade och belönade vissa lite svårare moment och tog om en del skyltar som blev lite tokiga. Banan hade en särskild knepighet för oss: Läggande under gång följdes direkt av Sitt och gå runt. Kasper hade svårt att skilja på att han skulle ligga första gången och sedan sitta nästa gång, så det blev lätt två ligg på raken. När vi gått banan en gång körde jag sedan just dessa båda skyltar enbart ett par gånger tills det började sitta bättre.
Levergodiset var himla populärt (ingen middag hemma innan heller) men jag hade glömt leksak hemma. Istället busade jag upp honom med bara mig och det gick faktiskt riktigt bra det med.
När vi kört banan ett par gånger till (varav en gång rakt igenom utan belöningar mitt i utan bara externbelöning på slutet) kom en tjej jag glömt namnet på (jag och namn!) som gått rallykursen med mig. Hon visade sig vara assistent på Carolas kurs i vardagslydnad nu. Kul! Hon har nån fågelhund (inte den hund hon tränat rally med)  som fick agera störning åt Kasper. Sen kom även Carola med sin golden, så nu hade jag två störningshundar. Jag körde banan en eller två gånger till, och slutade medan det kändes riktigt bra och Kasper fortfarande var på hugget.
Summa summarum: trist att de som skulle kommit inte dök upp, men det blev en lyckad träning iallafall. Det är en klar skillnad att träna rally när man byggt upp en riktig bana och inte bara kör de moment som råkar flyga i ens huvud just här och då under en promenad eller så. Nästa måndag är det medlemsmöte, så jag får se hur vi gör med träning då. Kanske kör vi lite rally på öppna träningen på torsdag istället.
Idag ramlade det förresten in ytterligare en inbjudan till rallytävling i närområdet: Rimbo den 30 maj. Så nu har jag anmält oss dit också, och dessutom skaffat tävlingsbok. Två tävlingar före sommaren, alltså. Jösses.

Morgonträning i rally

Eftersom solen skiner idag, till skillnad från det trista bakslaget med friskt snöande igår, bestämde jag mig för att ta med Kaspers frukostskål bort till vändplan för lite rallyträning med externbelöning.

Idag blev det släpande koppel som omväxling (man måste ju hålla i kopplet i nybörjarklass) och han gick jättebra. Jag improviserade lite olika moment, klickade och köttbullebelönade ibland. Jag märker särskilt framsteg på momentet Fronten–Backa 1 steg–Backa 2 steg–Backa 3 steg efter att jag har börjat träna handtarget. Han är mycket mer medveten om min hand och dess betydelse, och det har fått till följd att han stannar och sätter sig mycket närmare mig än tidigare. Känns jättebra! Detta har jag sett som vårt segaste moment, och jag tror det börjar lossna nu.
Istället finns det säkert annat som behöver finslipas, framför allt att gå ett par banor med skyltar de närmaste veckorna. Får se om vi inte kan sparka igång vår måndagsträning i rally nu när solen återvänt med kraft.
Strax innan jag skulle släppa Kasper på sin externbelöning stelnade Kasper till. Jag kikade nedåt gatan och såg en svart katt längre bort, i samma riktning som matskålen. Då vågade jag inte ge ett varsågod av rädsla att han skulle börja jaga katten istället för att springa till matskålen, så jag fegade: tog upp kopplet från marken, gav varsågod och sprang med bort till matskålen. Det visade sig vara dit han ville springa, inte till katten. Skönt! Antagligen var han orolig för att katten skulle komma fram och äta upp hans goda frukost innan matte var färdigtränad…

Träning, promenad och cykling

Träning, promenad och cykling – precis vad man vill ägna sig åt en långfredag. 😀
Förresten, missa inte kika på Saras youtubetips bland kommentarerna från förra inlägget, den var helt super!

Efter en skön sovmorgon, där Kasper fick komma in under täcket frampå morgonkvisten, blev det lite träning av klickerläxan. Inne i köket tycker jag att allt fungerar bra nu, förutom handtarget. Om jag försöker dra ut på tiden aningen där, att han ska hålla nosen emot handflatan i minst 1 sekund innan jag klickar, så blir han otålig och tror att det är nåt annat han ska göra. Han testar då att a) bita lite lätt i handen, b) upphöra med beteendet eller c) gå runt till typ utgångsposition och dutta på handens baksida. Lite gulligt, men jag har hittills inte fått honom att fatta att bara hålla kvar nosen ger utdelning. Har provat att hålla handen rakt framför mig mot ett ben så att det inte går att gå runt till baksidan, men då blir det alternativ a) eller b) istället. Vi får väl nöta lite korta nosduttar ett tag till och se om polletten plötsligt ramler ner.
Iallafall gick övriga moment så bra inne att jag bytte miljö till trädgården. Det gick precis lika bra som inne. Förutom då när jag inte såg att det kom en airedaleterrier förbi med sin husse, och Kasper rusade ut genom häcken innan jag hann säga flaskhals… Invisslingen fungerade dock fint även denna gång. Nästa steg får bli att flytta samma träning till ett svårare ställe.

Efter träningen gick Kasper och jag en långpromenad och njöt av solen. På ett par ställen invid skogen (roliga dofter) drog jag fram kaninskinnsleksaken, och den var jättekul att kampa med båda gångerna, trots intensiva nosningar stunden innan.

Efter lunch gav sig husse och jag ut på cykeltur. Kasper fick stanna hemma och njuta av en torkad strupe istället. Vi körde tur och retur Lindholmen, totalt 15 km. Rätt lagom för oss så här i början av säsongen, men det hade blivit för tufft för Kasper.

Äldre inlägg Nyare inlägg